Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Inlägg publicerade under kategorin Träningsplanering

Av Carro - 12 juni 2012 15:27

I helgen var jag i Semmerby och höll lydnadsläger tillsammans med Sofie. Efter kursen på lördagen skulle vi åka iväg och hitta på något med våra egna hundar och vi hamnade på Häverö BK för lydnadsträning.


Jag började med att köra igenom klass 1 med Sid. Han var seg i värmen upplevde jag men Sofie upplevde inte att det var någonting som syntes utåt eller störde. 


Linförigheten är en svår balansgång med honom. Blir han för het är risken att han plogar men är han lugn, som idag, så jobbar han inte hela vägen in med rumpan i vändningar och halter. Träna mera! Helhetsmässigt var linförigheten kanon.


Läggande och ställande under gång är han klockren på var och en för sig men är fortfarande inte säker på att skilja mellan. Jag har varit alldeles för snabb med att plocka in ställandet i en kedja, jag gjorde som med det mesta annars och plockade in det så snart han kunde det. Just i de här momenten ska jag backa lite på den punkten, strategi kommer längre ner i detta blogginlägg.


Han pep i transporten fram till läggandet, gjorde en jättefin inkallning och la sig på ställandet. Började äta gräs när jag friade honom. Jobbade tillbaka snabbt till apporteringen som även den var jättefin. Hoppet hoppade vi (haha) eftersom det stod på en annan plan.


Det här var en tävlingsträning jag verkligen önskade att jag hade på film, då min känsla inifrån bubblan var en helt annan än den Sofie såg på utsidan av bubblan. 


Resten av Sids pass tränade vi just läggande och ställande. Här är min plan i form av en punktlista:


Träna de mer var och en för sig med rutiner innan, under framlängesmarsch (gärna med någon som kan berätta var han gör, en spegel eller en träningskompis till exempel) och baklängesmarsch.

Plocka in respektive moment i kedjor utan varandra (alltså antingen läggande eller ställande i en kejda).

Träna momenten efter varandra men med belöning efter varje.

Träna signalkontroll under baklängesmarsch.

Träna signalkontroll allmänt (hans ställande under gång är mer ett stopp som måste göras under gång än ett stå-beteende, därför blir det svårt att plocka in just ställandet och läggandet i rena signalkontrollpass. Att träna signalkontroll är oavsett aldrig fel!). 

När båda momenten plockas in i samma kedja, variera mellan framlängesmarsch och baklängesmarsch.

Köra ställande under gång i en kejda med något annat läggandemoment (till exempel ligg vid sidan) och vice versa. 


Den här träningen fokuserade vi på att bara nöta momenten efter varandra men med belöning så fort han gjorde rätt. Han gör sällan fel på läggandet, utan blir det fel så är det att han lägger sig på ställande under gång. Därför körde jag flera ställanden efter varandra (med belöning efter varje) och därefter ett läggande. Det blev verkligen ett riktigt nöta-pass som inte kändes som att det gick varken framåt eller bakåt - därav punktlistan med träningsstrategier här ovan.


Kaj fick träna på inkallningar kring andra hundar då det kom en schnauzer ner på plan och tränade agility. Vi utmanade honom men han gjorde alltid rätt (det vill säga kom till mig). Han fick träna på att sitta stilla med störningar (känns det igen...?) och på att lägga sig på signal. För någon vecka sedan upptäckte jag att filtträning och avslappningsträning gjort att hans läggande numera såg ut som så att han vek ner kroppen i en böj samtidigt som han tippade över på skinkan och drog ena frambenet in under kroppen. Exakt samma rörelsemönster hela tiden, snacka om inlärt! Det tog bara ett par pass så var han rak igen, kloka lilla grabb. Nu har vi börjat om med signalinlärningen och det gick bra så länge jag satt, både med och utan generalisering och genom att vänta med hjälp av omvänt lockande. När jag ställde mig upp ville han bara komma in i utgångsställning, men det ser jag bara som något positivt när man är så ung och oerfaren som han ändå är. 


Tira och Sofie tränade utgångsställningar, signalkontroll på sitt och fokus kring andra hundar - det märks väl att vi har lika gamla hundar och det är roligt att följas åt i träningen och träna på samma saker. 


Alla hundar var duktiga, båda på och utanför planen, och vi var supertrötta alla fem när vi åkte hem och vilade upp oss inför söndagens fortsättning på kursen.


Kaj fick vara demohund på klickerlektionen och skulle bland annat visa olika sätt att sätta kriterier. Han fick först lära sig att plocka upp en grej från marken genom att få belöning för att han tittade, nosade, närmade sig, öppnade munnen runt etc. Sen tog vi en paus och nästa pass fick han först lära sig att springa till en target och därefter att gripa en leksak från min hand. Vips, så hade lilla fluffhunden lärt sig apportera. Jag fattar inte varför jag alltid grämer mig inför det momentet när mina hundar gång på gång visar att när jag bara gör det så är de riktigt duktiga :-)


Sid fick visa mer apportering lite senare under dagen och var inte lika duktig. Han ville helst av allt bara få springa iväg med leksakerna, något jag bestämt ville undvika för att skona hans tass efter det långa lydnadspasset dagen innan. Han hade svårt med självkontrollen och släppte inte gärna leksaken. Något övertänd och något slappt grundtränad i det senaste. Apporterade gjorde han dock som den klippa han är, båda trä och metall och både från handen och marken. Låg på filt bland gruppen med deltagare gjorde han också strålande. 


Fina grabbarna :-)

ANNONS
Av Carro - 2 april 2012 16:28

Jag tycker det är SÅÅÅÅ tråkigt att träna platsliggning. Det är det moment som innehåller allra färst av de beståndsdelar som jag älskar med lydnadsträningen, det är verkligen bara intetsägande, variationslöst och långtråkigt. Därför ligger jag hopplöst efter i platsliggningsträningen. Trots att den står högst upp på min prio 1-lista varje gång så tar jag mig aldrig för att ta tag i det. Jag behöver inspiration. 


Det jag behöver jobba på är främst tiden och sinnesstämningen. Momentet ska som sagt vara variationslöst vilket Sid tycker är ungefär lika långtråkigt som jag. När han ligger långa platsliggningar växlar hans aktivitetsnivå likt en känslomässig bergochdalbana. Man ser det på andningen, på svansen, på blicken, på öronen - kort sagt alla kroppsdelar som går att förändra när man ligger låst i en hakan-i-backen-position. Dags att ta tag i saken.


Den här veckan ska vi lägga fokus på sinnesstämningen, inomhus och utan annat än naturligt förekommande störningar (som det blir när man har tre andra hundar, två katter och två hundtränare i huset). Jag belöna ett par-tre repetitioner av att bara bjuda på beteendet, sen vila på filten, fria honom lugnt av filten och låta honom bjuda beteendet på nytt. Första passet ska gå ut på att se hur hans beteende förändras över tiden och om han kan ta med sig sinnesstämningen från filten in i platsliggningsbeteendet, om han kan komma in i den med tiden eller om han blir hetsigare. Därifrån ska jag jobba vidare med att få med filtkänslan från början. En lugn andning, en stadig blick och en stilla svans. 


Nu känner jag mig inspirerad att sätta igång, allt blir roligare med en bra plan! Tre dagar har jag på mig innan det blir påsksemester för Sids del. 

ANNONS
Av Carro - 14 januari 2012 19:42

I onsdags åkte jag och pojkarna till Kungsör för att träna lydnad med Fanny, Thomas och Maria. Vi ska träffas en gång per månad och coacha varandra mot årets mål. Ett lovande upplägg och det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig. Jag tycker det känns väldigt bra att ha flera som pushar mig vidare i träningen under det här året då jag kommer ha så mycket annat för mig som riskerar att putta ner träningen från prioritetslistan och det vill jag inte. 


I onsdags jobbade jag och Sid på budföringar. Både Fanny, Thomas och Maria fick vara mottagare och vi körde både belöning direkt efter ingången och efter hantering. Sid sprang fort och såg ut att vara lugn och trygg i hanteringen. I de tävlingsmässiga budföringarna var han tveksam på återgången till mig när han inte fått belöning hos mottagaren. Det ska vi fila på till nästa gång, samt baklängeskedja ihop och göra helt tävlingsmässig. Detaljmässigt glömde han bort sitten i utgångsställningen ett par gånger.


Vi körde några inmarscher på plan som kändes jättebra, mycket fint fokus och attityd. Detaljmässigt återkom ingången igen, han var lite för på för att orka jobba in rumpan ordentligt och både vänstervändningarna och ingångarna blev halvdanna med för tidiga sättanden och framtassarna ganska nära mina tår. Jag kände det redan i uppvärmningen men valde att avse från den detaljen och vara nöjd med fokus och engagemang. Och det var jag!


Sista passet körde vi framförgåendet. Han hade lite svårt att hitta en riktning i början och drog åt ena eller andra hållet. De gånger som blev bra var när jag ställde upp honom helt rakt. Ska träna mer på att efter ett par repetitioner på samma sträcka medvetet ställa honom snett och låta honom hitta riktningen ändå. Avvikelsen var dock inte så farlig, nån meter åt sidan bara, och jag släppte igenom det för att äntligen kunna få till en helhet i momentet. Att gå långt var inga problem, när han kommit in i rytmen så höll han den. Maria tyckte han skulle gå på lite mer och det gjorde han när jag gick på lite mer. Jag kan tänka mig att det ger ett mer självsäkert intryck. 


Vi tittade lite på utgångarna i framförgåendet då jag först provade en då jag kommenderade honom fot och därefter "sakta" ("före"). Då hade han svårt att byta tanke. Istället fick han följa frivilligt vid min sida och vänta på sakta-signal och då gick det bättre. Jag tänker mig att köra på frivilliga fotgåenden tills han kan byta till sakta-tanke efter tävlingsmässigt antal meter och därefter lägga på ett "här" eller "fot"-kommando. Kriteriet för att få sitt älskade sakta-kommando ska dock vara att följa fotgåendemässigt vid min sida. Jag är väldigt nöjd med alla delar i hans framförgående och tror hans blivande framåtsändande kan bli riktigt bra. Just sändande-moment var något jag ville lägga väldigt mycket krut på med Sid för att få riktigt bra och det verkar vara på rätt håll, vilket känns härligt, härligt! 


Som avslutning fick vi följa med på en inmarsch till en platsliggning. Sid kändes helt ok i situationen men vi måste träna mycket mer på det. Fick tips av Åsa dagen därpå att träna platsliggning med andra hundar utan att Sid behöver ligga, så just fenomenet "massa hundar ligger på rad och stirrar ut i tomma intet" inte blir något konstigt i sig innan jag lägger krav på att Sid också ska ligga. Det känns som ett bra tips och nu börjar en plan ta form.


Störningsmässigt skötte han sig bra. Medan han jobbade satt det hundar uppbundna eller i bur som han inte reagerade nämnvärt på, inte ens när det skälldes till. Han kunde jobba på trots att det kom och gick folk i lokalen och vi fick flera hundmöten utomhus utan problem.


Han gjorde utfall mot en hund som tränade agility och gjorde nosduttar från kontaktfälten. För kort avstånd, för trött, för lite space, för märklig situation plus att han inte fått bearbeta den hundens entré i hallen ordentligt. Jag ska inte "skuldlägga" mig själv mer än nödvändigt, men det hade faktiskt inte hänt om jag hade varit mer uppmärksam och duktigare på att se att situationen var för svår och inte sätta in honom i den. Den insikten är bra, eftersom den gör att jag kan se hur situationen kan undvikas eller hanteras på ett bättre sätt. Tyvärr kom den insikten efter första utfallet vilket gjorde att jag inte kom in i uppgiftstanke på en gång utan fick ett utfall till direkt efter innan jag kunde börja jobba med honom och få honom att börja bearbeta. Pust! Man lär sig hela tiden och jag får inte hamna i "helvete också"-tankar när det händer, men de allra svåraste situationerna för mig är när han inte får göra utfall. Till exempel i en trång inomhushall. Ytterligare en lärdom: sätt inte in varken honom eller mig i sådana situationer. Vad som gör mig väldigt nöjd är att det fanns minst tio situationer under träningspasset där han antagligen hade gjort utfall för ett år sedan men nu kunde hantera. 


Till nästa gång: 

- Budföringen tävlingsmässig.

- Ihop med hela framförgåendet.

- Hela appellen tävlingsmässig. 

- Riktning i framförgåendet trots snett utgångsläge.

- Vänstersvängar och bakdelskontroll i hög aktivitetsnivå och med heta belöningar. 


Kaj fick inte träna, bara mingla. Han lekte bra men var lite pipig, orolig och hade svårt att koppla ner. Nästa gång ska han få komma in och köra filtträning på mer välplanerad basis. Planen för honom just nu består i stort sett av lek och att vara stilla, samt växlingar däremellan. 

Av Carro - 2 januari 2012 21:55

Hundcenter


Det är så nära nu som det aldrig varit förut och jag är full av förväntan och jobbar som en tok för att få ordning på allt som behövs inför starten. Det jobbigaste är att behöva vara så hemlighetsfull, jag längtar tills jag kan dela allt med alla. Hundcentret kommer dock ta det största av min tid och uppmärksamhet 2012, inte mig emot. 


Kursverksamhet


Jag kommer hålla mycket sparsamt med kurser i egen regi under 2012 för att kunna fokusera på hundcenterarbetet. Däremot kommer jag hålla massor av spännande kurser för Dailydog, bland annat en fem helger lång lydnadssatsning. Jag kommer även hålla kurser i Uppsala och Häverö för andra uppdragsgivare och det är den typen av kurser det kommer bli mest av 2012. 


Vi kommer även bjuda in en del instruktörer för att hålla kurs för oss, bland annat hoppas jag Åsa Jakobsson har möjlighet att komma tillbaka för "Lugn och fokus"-kurser och Åsa och Modde för hundmötesclinics.


Utbildning och kurser


I april börjar jag på en 1-årig utbildning om hundens beteende och kommunikation, det ska bli hur spännande som helst. Jag och Sid ska även gå en fyrahelgers elitsatsning i lydnad för Ulrika Norell (Canis) samt en tremånaderskurs i hundmöten. Spännande är bara förnamnet.


Sid - ska träna lydnad, spår och specialsök, sluta jaga kossor och bli lugn och trygg kring andra hundar och människor. Han är så otroligt fin, min Sid, så jag hoppas han kan få möjlighet att komma ut på tävlingsbanorna och visa sina skills för resten av världen. Men vi får se om det blir 2012 eller senare, jag har i alla fall kommit fram till att inte skynda ut på tävlingsbanorna med honom. När han väl är färdig för det sociala så är han färdig för resten. 


Fia - ska fortsätta tränas i spår och lydnad med mig och Fredrik. Fredrik har fått upp ögonen för spårträning men inte fastnat för lydnad (än) så vi får se vad som händer. Jag ska träna henne så mycket jag bara har möjlighet. 


Kaj - är väl den som det ska satsas mest på 2012 i träning mot tävling. Jag ska fortsätta experimentera i agilityträningen och framförallt peta vidare med lydnaden. Han är så himla fin, lilla Majs. Det vore roligt att få komma ut och tävla igen, det var så länge sen nu. Kaj ska även ställas ut en hel del med min mamma eller hans andra matte som handler, eventuellt ska han till och med få åka på världsutställning i sommar. 


Annars har jag inte så mycket planer för 2012, det känns som att det räcker och blir över med massa spännande hundträning. Och bland det bästa är att jag har Fredrik vid min sida, på väg att bli lika fast han.

Av Carro - 27 december 2011 17:14

Kaj har varit dålig i magen hela julen. Kanat runt på ändan, inte kunnat bajsa, kissat på sig och varit orolig. Igår kväll bajsade han ordentligt och i dag har han varit mycket piggare och inte kanat på ändan nånting på hela dagen, så förhoppningsvis går det åt rätt håll och vi slipper åka till veterinären. Majshundens träning går framåt. Han tränar på att vara stilla med omvänt lockande, vilket han verkligen inte förstår någonting av. Han kan bjuda fint på upp till 30 sekunder sitta, ligga och stå stilla vilket är frustrerande. Det är ju superbra att han kan det, men jag blir så otålig när en hund bjuder på att vara stilla och börjar genast tappa tålamodet och anse att de har gett upp. Det är ju självklart inte så, men det är svårt att intala sig själv att det inte är så när man är mitt uppe i träningen och bara vill ha fart och framgång. Han gör supersnygga ingångar, dock har vi gått tillbaka till kloss då de har blivit något orytmiska och inte på samma ställe varje gång. Jag har haft svårt att hålla på kriterierna var framtassarna ska vara, han är ju så liten så en centimeter hit eller dit har inte spelat någon roll för mig, men för Kaj däremot är en centimeter ett stort steg. Jag lär mig varje dag på att träna honom, då jag tycker han har ett helt annat rörelsemönster än de stora hundarna. Nu har vi haft klossen med oss i två dagar och flytet och rytmen är riktigt fint.Spårat har vi gjort en hel del också, bara på grus och asfalt. Han har antingen fått stå vid spårstarten och sett en spårläggare gå iväg eller blivit påvisad en spårstart. Några godbitar har det legat i spåret som belöning. Han är riktigt begåvad, det fina lilla fluffet.För ett par veckor sedan började vi med filtträning och han har snappat det fort. Häromdagen var han och jag i Stockholm på konstgräs-demo och jag fick med mig en ruta konstgräs hem. Den rutan la jag ner på marken medan vi väntade på tunnelbanan och vips! så låg det en Kaj ihoprullad på gräsplätten.Vad vi ska fokusera på framöver är att fortsätta grundträna. Lek, följsamhet på höger och vänster sida, stå, sitt och ligg med signal och stadga, burlekar, filtträning och tricks. Han är rolig att jobba med, men jag önskar han orkade längre stunder i sträck eftersom jag gärna vill köra på när jag väl börjat. Det kommer väl med åren.

Av Carro - 13 oktober 2011 13:28

Dagens plan för lydnadsträning:


SID


- Länga sträckan i framförgåendet (det var lääänge sen vi tränade det nu!)

- Inkallningsstarter

- Varsågod under baklängesmarsch

- Stadga efter hoppstå under marsch

- Platsliggning


KAJ


- Sitta stilla i ny miljö

- Hoppstå

- Komma tillbaka med en boll

- Framåtsändande till target (om ovanstående fungerar bra)


Återkommer med rapport.

Av Carro - 7 september 2011 11:48

Efter att ha fått smälta det ett par veckor nu tänkte jag bjuda på en slutrapport från valplägret hos Klickerklok.


Kaj skötte sig jättefint alla tre dagarna. Jag var riktigt imponerad över hur han, som så ung, hängde med i tempot och jobbade på minst lika bra som de äldre valparna. Han visade många trevliga sidor som jag gillar jättemycket och några som inte var fullt lika roliga.


Jag blev tvungen att lämna lägret tidigare men diskuterade Kajs vidare träning med Thomas på chatten ett par dagar senare. Här kommer några av de bitar Thomas tryckte på för framtida träning:


  • Inte fastna i att bara leka, leka, leka hur roligt det än är utan låta honom jobba mer och mer för att få leken tillbaka. Han är redan väldigt engagerad och startar snabbt i leken så jag kan börja använda leken som belöning för att han koncentrerar sig på enkla uppgifter under längre och längre stunder och kämpar för att få leken tillbaka. Börja enkelt och utveckla.
  • Exempel på övningar där jag ganska snabbt kan sträcka tiden är följsamhetsövningar där han ska hänga på efter mig/vid min sida. Start till cirkelarbete.
  • Ta-i-övningar där han ska kasta sig in och gripa leksaken snabbt. Gradvis öka kraven för hur snabb han måste vara in i leksaken och på ett lekfullt sätt reta honom om han är för långsam, men vara noga med att han lyckas nästa gång. Ska rätt känsla när det blir fel (ökat engagemang, "jävlar anamma") för framtida felrutiner.
  • Inte glömma bort att träna på att stå, sitta och ligga helt stilla för att få tillbaka leksaken.
  • Hanteringsträning av mig och främmande människor. Att ta i halsbandet (collar grabs) och lyfta upp och belöna så det blir en trevlig och rolig sak.
  • Balansövningar där han blir trygg i att klara av att t.ex gå på olika underlag, underlag som rör sig etc.
  • Fortsatt socialisering, miljöträning, tricks och shaping.

Och hans största styrka som jag (och Fanny och Thomas) sett under lägret är hans lek och engagemang i leken, något som verkligen ska bibehållas och utvecklas vidare! Det känns bra att ha Thomas påminnelse om att inte glömma bort att man inte bara kan belöna utan att hunden också måste få lära sig att jobba för belöningarna. Börja enkelt men våga utveckla och sträcka tiden.


Och den svaghet jag såg under lägret var just hanteringen. Han engagerade sig jättefint i gå och hälsa-övningen och är glad och social så det står härliga till det (vilket är en helt underbar sida hos honom, jag älskar sociala egenskaper) men när han är trött eller uppe i varv så märkte jag att han inte uppskattade hanteringen och inte accepterade den lika lätt och ledigt som när han var avslappnad och i en enklare sinnesstämning. Det är inget stort problem, men det är något att ha i bakhuvudet och att förebygga inför framtiden. Lyfta upp - ge godbit - släppa ner. Ta i halsbandet - ge godbit - släppa. Och framförallt när det är leksaker inblandade då han blir jättefrustrerad om man försöker ta de ifrån honom. En helt fantastisk egenskap som jag vill behålla, men jag vill inte ha en för stark negativ känsla i den frustrationen. Han ska bli peppad och få jävlar anamma när man snor leksaken, men inte för den saken skull bli snarstucken och grinig ;-)


Huvudteman för hela lägret var att förstärka och förebygga. Förstärka valpens bra sidor och bygga upp de svagare genom att gradvis belöna upp dem. Förebygga framtida problem genom att betinga saker som är neutrala med någonting positivt så valpen får massor av positiva associationer till situationer som den i framtiden kan utveckla en association vi inte vill ha där (till exempel hundmöten, jakt, resursförsvar, vaktande, hantering etc.). De flesta valpar är neutrala och genom att ge massor av positiva upplevelser har man större chans att valpen fortsätter vara positivt inställd även när den är vuxen. Vara uppmärksam, observera och förstärka bra sidor och utnyttja att valpar ofta gör mycket bra saker (följer efter oss, är nyfikna, slappnar av etc.) för att skapa goda vanor för framtiden.


Under en av dagarna på lägret kom Härliga hund på besök och gjorde en intervju med Fanny och pratade med oss kursdeltagare. Håll utkik efter framtida nummer där du även kommer få läsa Fannys 5 bästa tips om valpträning.


Det är roligt med valpträning, det börjar jag upptäcka mer och mer nu när jag är inne på tredje valpen inom loppet av två år (just det fenomenet är dock ingenting jag direkt skulle rekommendera, men ibland blir livet så).


Det blir mycket valpar för mig just nu med två egna här hemma och tre valpkurser igång. Det är jättekul och man blir så glad av att jobba med valpar! I måndags startade jag en valpkurs i Uppsala tillsammans med Linnéa Larsson. Idag startar en valpkurs som kommer gå på dagtid från och med idag och därefter tre tisdagar framöver. Och på torsdag startar en kvällsvalpkurs som kommer gå varannan torsdag på fyra tillfällen. Det finns en plats kvar på torsdagskursen om du sitter med en ny stjärna där hemma och är sugen på en bra start på ert framtida liv tillsammans. Du anmäler här: www.hundid.se eller till carro@hundid.se


Kajs fortsatta träning går för övrigt framåt och det är härligt med en individ utan förutfattade meningar kring träning. Ju äldre hundarna blir desto mer benägna brukar de vara i att ta genvägar till belöningen. Kaj har ännu inte lärt sig något mönster för sådana genvägar och har inga problem att utföra saker på långt avstånd från mig och tigga belöningar bakom min rygg eller runt ett hörn. häromdagen backade han genom hela köket utan att förhålla sig till mig och min belöningshand överhuvudtaget, det enda som fanns i hans huvud var "bakåt, bakåt, bakåt". Nu gäller det bara att försöka bibehålla det, det brukar gå sådär men man kan ju göra så gott man kan...


Avslutar med två bilder på den lilla prinsen som Amanda tog häromveckan.


   


Av Carro - 16 juni 2011 20:30

I senaste numret av Canis fanns en artikel om plattformsträning. En artikel jag ögnade igenom och sen (med en viss glimt i ögat) tänkte att det var så himla typiskt Canis att pracka på folk ännu fler hjälpmedel som de egentligen inte behöver. Jag bestämde mig för att vara anti på ren princip.


Sen kom jag fram till att vara anti på ren princip är oftast ingen bra idé, eftersom folk verkar ha gått igång så otroligt på det här med plattformsträning så måste det ju finnas någonting nyttigt med det.


Jag pratade med Åsa (www.asashundar.se) när hon var här i helgen och fick fler vinklar än de som artikeln tagit upp och började ändra uppfattning, i alla fall i teorin. Helt positivt inställd kan jag ju inte vara förrän jag provat det själv och kommit fram till om det är något för oss eller inte.


En plattform är som en förhöjd target där hunden kan erbjuda olika beteenden. De stora fördelarna med plattformen är att den genom en avgränsad yta kan hjälpa till att ge mer precisa beteenden och att den är en target för hela hundens kropp (inte bara t.ex framtassar ELLER baktassar).


I artikeln togs det upp flera lydnadsmoment där de rekommenderade att man jobbade med plattformen men i de flesta av de momenten kändes den bara helt onödig. Till exempel till ställande/sättande/läggande under gång där man skulle använda plattformen som hjälp för att få hunden att inta och hålla sin position. Eller i inkallning med ställande där tanken var att hunden blivit så totalt plattformsberoende och att plattformen var så stor magnet för hunden att själva stoppet inte blev något problem. För mig känns det som en märklig hjälp om den kräver att hunden är helt beroende av den. Under snacket med Åsa fick jag dock en del idéer till moment där vi inte riktigt kommer vidare eller kört fast där jag såg att plattformen skulle kunna vara till stor hjälp.


Hem och bygga plattform och sen shejpa upp malinutten på den. Frågar ni honom så är det här med plattform helt klart någonting vi ska hålla på med. Jag vet inte vad som hände mer än att han var alldeles tokig. Han som vanligtvis är eftertänksam och ganska långsam i nyinlärning var helt vild och bjöd på alla möjliga tokerier.


Sid fick tre pass där vi jobbade med tre olika färdigheter på plattformen: "stå med näsan mot mig" och "stå med näsan bort" för att jobba in oss litegrann och sen "gå sakta" över plattformen. Min främsta tanke med honom är nämligen att använda plattformen i framåtsändandeträningen. Istället för att ha en tasstarget/musmatta/bilmatta eller liknande för att lära in avsaktningspunkten tänker jag mig att använda en plattform som hunden galopperar till (och som, precis som när man jobbar med target, alltid är utplacerad på samma avstånd från startpunkten) men som hunden istället för att stanna på går sakta över och sen fortsätter gå sakta efter.


Om jag någon gång ska ha IPO-ingångar kan jag tänka mig att använda två plattformar som hunden bjuder sitt på och ha en framför och en vid sidan av mig som hunden sedan kan växla mellan. Jag har sett Björn Åge (som äger Sids pappa) köra växlingar mellan positionerna vilket ser väldigt snyggt ut och ger bra förståelse för de olika positionerna men har inte riktigt fått nån tanke på hur jag skulle kunna få in dem. Nu fick jag en bild av hur det skulle kunna gå till med hjälp av två plattformar (eller bara en framför om man har bra utgångsställningar i övrigt).


Ja, det var ju det där med utgångsställningar som jag inte riktigt får till så bra som jag vill ha dem. Eftersom Sid blev så het och galen när vi jobbade med plattformen kan jag tänka mig att använda plattformen för att få bättre tryck i ingångarna och med min nästa valp ska jag nog prova att lära in utgångsställningarna på plattform istället för på kloss.


Jag har en kursare som har jättestora problem med att få till platsliggningen. Nu är de mer än väl på väg att få ordning på problemet med hjälp av omvänt lockande och hakan i backen men om de, eller någon annan, skulle stöta på patrull igen så kan jag tänka mig att platsliggning på plattform skulle kunna vara en hjälp för att göra hunden trygg på sin plats trots att föraren lämnar den. Likaså till fjärrdirigeringen; att erbjuda beteenden på plattformen längre och längre ifrån föraren kan kanske underlätta framtida träning av fjärrskiften på långt avstånd.


Eftersom jag fortfarande är skeptisk till att det skulle finnas fördelar att använda plattformen istället för shejping men däremot är väldigt positivt inställd till att använda plattformen i fler och fler sammanhang och som problemlösning så vill jag ha mer inspiration till just det. Därför startade jag trådar här och här där jag hoppas andra delar med sig av sina plattformserfarenheter, varför de valde att använda plattform och vilka fördelar de ser med den gentemot andra tillvägagångssätt. Det blir spännande att se hur det hela utvecklar sig, framförallt vår egen träning.


  Första grundfärdigheten på plattform på plats (det kan vara så att min plattform är något för stor för att vara optimal).

  Sid vill bara, bara, bara träna framförgående. 

Okej då!


Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012
>>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Tidigare år

Besöksstatistik

RSS

Följ bloggen

Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Blogkeen
Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se