Läser i Fannys blogg idag att hon är ungefär lika glad som jag över att vintern har kommit, men hon bidrar också med lite tips på vad man kan pyssla med i vinter. Det gav mig inspiration till att göra en lista över vad vi ska fokusera på under köksträningen i vinter:

Platsliggning med hakan på tassen

Målet innan vintern är slut är att klara fem minuter utan störning, samt kortare stunder med plötsliga störningar. Han ska även kunna lägga sig ner från utgångsställning på kommando "haka" och kunna skilja på "haka", "ligg" och "down" (hakan mellan tassarna).

Just nu kör vi korta stunder med regelbundna störningar vilket han klarar riktigt bra, de flesta störningar verkar inte besvära honom det minsta så nu måste jag börja utmana honom. Det han har allra, allra svårast för är om jag påbörjar en långsam rörelse och sen avslutar den snabbt, då tar impulsiviteten över och han reser upp huvudet, men har inte svårt för att lägga ner det direkt igen. Jag har inte gjort någon stor grej av det, utan väntat tills han lagt ner huvudet och sen gjort om störningen på nytt. Måste vara observant på att han verkligen ligger med hakan på tassen och inte nosen nere i marken, jag har varit på väg att kväva honom både en och två gånger då att andas genom köksmattan inte är det mest hälsosamma i längden...

Tandvisning

Målet är att kunna sitta stilla vid min sida med en bra attityd medan någon känd person kommer fram och tittar på tänderna. Kanske vi kan ha som mål att Johan, vår kompis som Sid inte är jättebundis med, ska kunna göra det.

Fjärrskiften

Målet här är att ha bra förflyttningar mellan sitt och ligg på kommando och mellan sitt och stå samt ligg och stå frivilligt medan jag står nära. Jag vet ännu inte om jag ska tävla lydnadsklass med honom men tänker att det är bra kunskaper att lära in och dessutom tycker jag det är roligt att pilla med. Förhoppningsvis kommer vi behöva det till mondioring om inte annat...

Luktdiskriminering

Även detta ser jag som en bra kunskap att ha om vi nu ska tävla lydnadsklass och om inte annat så för mondioringen. Vi har gjort några gånger på kottar men ska gå vidare på pinnar nu. Jag kanske tar en sväng förbi post-itlappar för att ha provat på den metoden, kan vara bra att ha provat i praktiken om någon av mina kursare vill använda sig utav den. Ser fram emot den här träningen, det ska bli jättespännande att se hur Sid klarar den, som är så mycket mer näsa än vad Ebba var. Det ska bli intressant att jämföra de två i just det här momentet.

Gripanden och hållanden av massa olika typer av grejer

Målet är att inte ha någonting i köket som Sid inte hållt bra i munnen :-)

Kloklippning

Det har gått bakåt lite i kloklippningen efter ett par gånger då jag klippt för att få det gjort och inte sett till att få en bra situation utav det. Lite back to basic. Ska även skriva en artikel/blogginlägg om hur jag jobbar kring det.

Lugn och ro

Avslappning i bädden mellan träningspassen går kanonbra i dagsläget och han har blivit en mycket mer harmonisk hund överlag sen vi börjat jobba med strategierna från avslappningskursen (jag ska berätta mer kring dem i ett kommande blogginlägg!). Avslappningstanken mellan passen tror jag också bidrar till att inte få en hund som blir stissig och full av förväntan på träning inne, eftersom träning bara kan ske om man ligger och slappnar av.

Jag har upptäckt att han har mycket lättare att självmant söka upp avslappningspunkter, t.ex filt/matta, bädden och buren för att lägga sig och vila. Jag behöver inte längre påminna honom om att "du ska slappna av nu". I alla fall inte hemma.

Starter i fria följet

Målet är starter med full kontakt trots störningar.

Utgångsställningar

Våra utgångsställningar är inte de bästa, de är oftast bra men långt ifrån så klatschiga och flytiga som jag vill ha dem. För att få till mängdträning och ändå hålla uppe en riktigt bra belöningskvalitet alla repetitioner så ska vi börja varje träningspass, oavsett vad vi ska träna, med en till tre utgångsställningar. En sned utgångsställning ska generera i ett "fri" och nytt försök medan en seg utgångsställning ska belönas så länge den var teknikmässigt riktig och avslutades i rätt position.

Frambensrörelser

En stor anledning till att våra vändningar på stället och stegförflyttningar blir väldigt långt fram är att Sid inte har kunskapen i hur man jobbar med frambenen. I arbetet på klossen så är ju frambenen stilla och där gör han det bra. Men i verkligheten ser inte vändningarna ut som på klossen eftersom det är hunden som ska flytta sig runt mig och inte jag som ska flytta mig runt hunden. Ett mål för vintern är därför att få Sid mer frambensmedveten. Jag tänkte jobba med lyfta framben och olika typer av targetövningar där han ska flytta tassarna mellan olika targets. Kommer jag på fler är det nog bara en fördel.

Stegförflyttningar

På planka framför och på planka vid sidan.

Kryp

Starter i krypet, både framifrån, från sidan och från andra positioner. Att lägga hakan i backen så fort jag stannar och att enbart starta när jag rör mig.

Signalkontroll

Mellan "haka", "down" och "ligg" (se punkten om platsliggning) men även mellan andra kommandon. Efter vintern vill jag verkligen ha "grönt ljus"-känsla i kommandoord.

Sitt, stå och ligg

Större värde för sitt genom att sitta medan jag plockar i ordning hans mat samt genom att träna många pass med frivilliga sättanden och generaliseringar däremellan.

Snabbare lägganden även under baklänges språngmarsch frivilligt. Experimentera med felsignal/felrutin för att få honom att ta i ännu hårdare.

Stå på kommando från fart eller så mycket fart det nu går att få i köket, men t.ex genom att kasta iväg en godbit och ge kommandot på vägen tillbaka.

Lekattityd

Lägga vikten bakåt med vara mer på stället i leken, och inte tillkämpa sig så fruktansvärt.

Alltså:

• Platsliggning med hakan på tassen.
• Tandvisning
• Fjärrskiften
• Luktdiskriminering
• Gripanden och hållanden av massa olika typer av grejer
• Kloklippning
• Lugn och ro
• Starter i fria följet
• Utgångsställningar
• Frambensrörelser
• Stegförflyttningar
• Kryp
• Signalkontroll
• Sitt, stå och ligg
• Lekattityd

Om eller när vi får tillgång till inomhusträning i t.ex ridhus ska vi jobba med kedjor och tävlingsträning samt störningsträning i tävlingslika situationer. Det känns som en bra kombination till den extrema detaljträning det blir inomhus. Om någon har något förslag på inomhus-/ridhusträning i norra Stockholm/Åkersberga/Norrtälje så skrik till för jag är jätteintresserad! Eller om någon vet något ställe man kan hyra.

Hoppas jag inspirerat fler till att skriva en egen lista och hålla i gång hundträningen även i vinter.

Har en ledig dag idag, min sista av fem men den första som jag är riktigt ledig på. Jag har jobbat på mitt extrajobb på FHTE och haft kurs i fyra dagar nu, så en helt ledig dag att "ta som den kommer" kändes välbehövligt. Det var länge sen jag hade en sån...

Jag har pysslat med lite pappersarbete för hundID hela förmiddagen, har en del kvar att göra där men det sparar jag till senare ikväll. Nu har jag precis kommit in från ett riktigt bra träningspass med Iddis. Vi gick en promenad bort till en grusparkering en bit härifrån och tränade lydnad.

Det var länge sen jag använde bloggen som träningsdagbok, det känns lite ovant :-) Men vi började med tre korta pass med utgångsställningar som vi verkligen jobbar med att få flyt på. De börjar bli riktigt fina, idag har han bjudit på riktigt trevliga rörelser och han söker sig in i rätt position oavsett vilket håll han kommer ifrån. Det som stör mig nu är att de är långsamma, det finns ingen "klatchighet" i rörelsen utan den blir väldigt kontrollerad och städad. Hm... I fortsättningen ska vi köra max tre repetitioner men se till att ha superbelöning de tre repetitionerna. Idag har vi kört i ett i tre gånger tre minuter och blandat lek och godbitar, vilket inte alls får samma effekt på fart och intensitet.

Sista passet la vi in några repetitioner med apportbocken i munnen. Jag vet inte exakta siffror, men ungefär hälften blev precis som jag vill ha dem och ungefär hälften uppstod antingen tugg, att han inte satte sig eller att han fastnade med apportbocken i mig. Han är tajt och djup i ingångarna, men den vänstra klossen på apporten fastnar ibland på framsidan av mitt lår så han inte får till djupet och svängen runt. Frustrerande! Sid försöker lösa problemet men det blir liksom aldrig bra och smidigt när den väl har "fastnat". Annars är jag förvånad över att hälften av repetitionerna faktiskt blev så himla bra! Det kändes fint att få ett kvitto på att träningen på att gå fot med apport, gå på kloss med apport och bara röra sig med apport har gett resultat. Sitta med apport är dock lite mer krystat, sitt överlag är något vi jobbar stenhårt på.

Gjorde två små kedjor. En med bara inmarsch på plan och belöning och en med inmarsch, fritt följ, ett misslyckat läggande under gång och en jättefin ligg från halt (Norges läggande under gång). Läggandet är frustrerande då han är så långsam ner och jag vet vilka fantastiska rysnings-lägganden han har i kroppen. Mitt nya mål inför nästa gång vi lägger in läggande under gång i en kedja är att han först och främst ska kunna bjuda på rysnings-lägganden under språngmarsch baklänges och med bra attityd och att han även ska kunna utföra momentet under språngmarsch framåt. Jag måste få det övertränat för att våga lita på honom i vanlig marschtakt. Tycker det är ett galet tråkigt moment...

Efter kedjorna körde vi två pass med just sådan läggandeträning och provade att belöna med boll, snörboll eller godbitar. Tyckte godbitar i position och sen ligga och vänta på fri fungerade allra bäst, kanske med en studsboll någon gång inimellan. Back to basic och generaliseringsträna de frivilliga klatch-läggande ordentligt. Det ska bli roligt.

Sen gick vi hem med en riktigt bra känsla. Jag tycker vi jobbar ihop oss bättre och bättre i träningen och han börjar bli fin att träna, även om hans kugghjulshjärna fortsätter göra mig väldigt frustrerad inombords.

Nej, nu ska jag slänga mig på soffan en stund.

Här var det väldigt tyst, betydligt tystare än jag önskar att det skulle vara. Det finns flera anledningar till det, den största är att min dator har bestämt sig för att sätta sig själv i viloläge på obestämd framtid och väljer bara att fungera när den själv vill (då slår den på sig själv och tickar igång efter att lite blåa skärmar med varningstexter passerat). Det känns sådär. Vi får se vad det hela blir av, jag har ju telefonen att surfa på men jag kan tyvärr inte svara på mail från den än så länge. Jag ska försöka lösa det inom snar framtid. Ska bli bättre på att blogga från mobilen också och hoppas bloggplatsen skyndar på arbetet med en iPhoneapp.

Jobbar och står i, mer än vad jag egentligen har lust med just nu men som vanligt tror jag det kommer lugna ner sig och tills dess gäller det väl att tacka och ta emot de tider man får. Hundträningen blir tyvärr lidande, vi har inte gjort många knop på den fronten den senaste tiden. När jag väl är ledig blir det faktiskt en del fysträning, vilket är ovanligt för att vara mig. Ganska dumt att bygga upp massa kondis på mallebarnet som han sen inte kan få utlopp för, men att ge sig ut och cykla, springa eller gå i skogen är så otroligt härligt nu på hösten.

Lite lydnadsträning har vi fått till, i lördags var vi på klubben och hjälpte till på appelltävling. Blev fruktansvärt sugen på att komma ut och tävla, längtar till våren och hoppas verkligen att vi får till mer träningstid nu i vinter! Platsliggning och positionsträning är det vi behöver lägga mest krut på, vilket är perfekt att pyssla med inomhus! Kedjeträningen går skitbra rent ut sagt, han håller fin attityd även i långa kedjor. Träningen kring andra hundar verkar också gå bättre men jag vill inte påstå att vi utmanat oss på den fronten på senaste utan jobbar mest i koppel och utvecklar min egen förmåga att läsa honom och hans "nästa steg". Det är rejält utvecklande för en själv.

I helgen ska vi på kurs i avslappning och koncentration för Åsa Jacobsson vilket ska bli hur spännande som helst och väldigt välbehövligt. Jag ser fram emot massa ny input.

På torsdag ska vi på kurs för Frida Wallén och prova på mondioring, även det ska bli väldigt spännande! Det kännns lite som att när vi väl tränar nuförtiden så gör vi det på kurs, men det är roligt!

Idag har jag varit och köpt en bil! Jag är så otroligt lycklig att det bara spritter i hela kroppen, jag hoppas den känslan håller i sig... Det är ett bilköp mot allt förnuft då jag istället för att köpa en rejäl kombi har kärat ner mig totalt i en Alfa Romeo 156 sportwagon från 2003. Jag blev såld på en gång, jag och bilen bara klickar :) Den är otroligt rolig att köra och det är en bil det ska bli ett nöje att pendla med! Bagageutrymmet är inte det största, men min lilla malinutt får plats utan problem. Det får inte bli fler hundar bara... Bild på underverket kommer, min lilla vessla.

Det var allt för nu. Hoppas jag kan blogga snart igen.

En promenad i morse, en cykeltur på kvällen och tre korta lydnadspass har det blivit idag och det känns toppentoppenbra. Det var länge sedan Sid fick så här mycket kvalitetstid.

Första lydnadspasset körde vi på grusplanen i Riala. Jobbade med fartmoment och tränade explosiva starter från stå, sitt och ligg. Jag har lagt signal på att kasta sig in i en leksak på min vänstra sida och har nu börjat lägga in den signalen som startsignal i inkallningen. Vi får väl se hur det blir, det känns som att han tänder till i alla fall men jag får inte riktigt den spänning som jag vill ha i kvarstannandet medan han väntar på signal. Det kanske kommer med mer träning.

La direkt in det i en kedja. Gick in på planen, gjorde ett fritt följ och lämnade honom med det nya "vänta"-kommandot, som innebär att snart kommer ett "kasta-sig-in-i-leksak"-signal. Han reagerade riktigt bra på startsignalen även efter fria följet och jag är stolt över mig själv som provade beteendet i en kedja direkt efter att jag börjat få förståelse för det.

Efter all denna galskap tänkte jag träna läggande under gång, eller läggande från utgångsställning men det var inte lönt. Han reagerade inte ens på kommandot utan istället gick det runt i huvudet på honom. Han blev frustrerad och började nypa mig i jackärmen. På tok för hög stressnivå och på tok för lite ihopsamling mellan galskap och koncentration. Jag blev frustrerad, han blev frustrerad vilket slutade med att han hamnade i bagageluckan medan jag satte mig utanför bilen och förbannade mig själv för dålig träning. Det är okej att träna dåligt så länge man är medveten om att man gör det och jobbar för att förbättra sig på ens svaga punkter, är mitt mantra och det finns betydligt mindre frustration i vår träning nu sen jag började bli medveten om den och varför den uppstod. Det är inte alltid så lätt att ha en hund som tänker och som inte bara "gör".

Jag samlade ihop mig, la läggandeträningen åt sidan och tränade lite på svåra externbelöningar. Rullade iväg en boll och höll honom i halsbandet med en utsträckt hand som han fick frysa i innan han fick sticka till bollen. Mitt mål var att få så pass bra flyt att han skulle hinna frysa innan bollen stannade vilket vi fick till efter några repetitioner men det var ruskigt svårt! En gång tjuvstartade han när jag trodde han var på väg att frysa och släppte halsbandet, men jag kunde stoppa honom med en enkelt "oj, oj, oj". Gjorde inkallningar med exterbelöning som han fick sticka till på varsågod och han hade jättefin reaktion på varsågodkommandot trots att dt var evigheter sen vi jobbade med externbelöning.

Vi avslutade med lite kryp, då jag insåg att jag måste lägga kommando på hakan-i-backen och hakan-på-tassen för att kunna jobba med signalkontroll och få honom att inse att det är helt olika beteenden och helt olika moment. Det här var första kryppasset vi gjorde sen vi introducerade hakan-på-tassen i platsliggningsträningen och han bjöd liet fifty-fifty mellan de olika beteenden, vilket jag verkligen inte vill. Mot slutet av passet på runt fem minuter så flöt det på bättre, sen jag infört att inte ge godbit för hakan-i-backen enskilt utan faktiskt påbörja rörelsen om han bjöd på rätt startbeteende, vilket kändes betydligt mer logiskt.

Andra passet blev på klubben i Åkersberga. Här återupptog vi läggandeträningen och jobbade front mot front. Jag märkte att vi måste lägga mycket mer tid på att arbeta in rutinen och jag valde därför att göra enkla övningar på just det. Första repetitionerna gjorde jag rutinen och gav ligg-kommando direkt efter, sen lät jag honom sitta längre och längre stund mellan rutin och kommando. Låter säkert som en helt orealistisk och onödig övning, men för Sid känns den väldigt viktig. Han är som sagt en tänkande hund som inte vill göra fel, han låter hellre bli än provar någonting som inte är rätt (har lika mycket prestationsångest som sin matte tror jag). När han blir osäker, eller när jag blir otydlig, blir han långsam i rörelserna och förlorar allt vad attityd och flashighet heter. Jag tror det är vanligt att hundar är så här men minst lika vanligt med hundar som är som Askari, som gladeligen provar och blir det fel så struntsamma för han levde undertiden, typ. För båda typerna är rutiner ett bra hjälpmedel för att motverka att de ska bli långsamma, som i Sids fall, eller göra något helt annat, som i Askaris fall.

Vi fortsatte jobba lite med inkallningsstarterna också, vilket gick bra men jag är fortfarande inte helt övertygad. Sen ägnade vi en stund åt att lägga kommando på hakan-på-tassen vilket han bjöd fint på trots morgonens kryp och hakan-i-backenträning. Han fick bjuda på beteendet från stående ett par gånger innan jag började lägga in signalen och flera gånger la han huvudet på tassen samtidigt som han la ner kroppen, alltså han vek ner kroppen med hakan låst på ena frambenet. Väldigt stiligt!

Avslutade det här passet med ett fotgående med apportbock i munnen. Han håller så fint!

Sista passet körde i vi här hemma som uppvärmning inför cykelturen. Tränade ingångar med externbelöning och använde klossen som hjälp för att se om det var där problemet med ingångarna låg. Det är det inte, på klossen bjuder han på klockrena ingångar från alla möjliga positioner och med kanonbra attityd. Tog bort klossen och får direkt en attityd- och fartsänkning. Frustrerande (men inte så jag visade det)! Externbelöning var roligt i alla fall, eftersom han köpte det så himla bra trots lite träning. La bollen bakom honom, kallade in, han fick komma in i utgångsställning och sen sticka. Fin attityd i att lämna belöningen!

Gjorde några repetitioner på klossen med apportbock i munnen, även dessa var hur fina som helst, förutom att han blir lite slapp i munnen när jag tar tag i apporten under rörelse, det får vi överträna vilket vi började med idag med hjälp av en öppen godbitshand och lite omvänt lockande innan jag tog apporten. Han har ett fint hållande och bra attityd, härligt!

Avslutade det här passet med lite slalom-mellan-benen för att mjuka upp kroppen lite inför cykelturen och det har vi fått fint flyt på nu! Det hjälper verkligen att ta pauser i träningen!

Ska snart iväg till klubben och träna en sväng innan det bär av till Svinninge för att äntligen klippa av mig håret.

På klubben har jag planerat att jobba med följande:

Läggande under gång med fokus på förberedelse inför nedläggandet och blanda tio meter fritt följ utan rutin med fem meter fritt följ och nedläggande med rutin innan.

Nya platsliggningsbeteendet med bjud från stå och sitt. Ska börja lägga in signal.

Apporteringshållanden under rörelse, fritt följ och tricks.

Men först ska vi ut och gå en sväng!

Sagt och gjort så jobbade vi mer med helhet andra dagen. Jag bad Lina hålla koll på mig och lova att sparka mig riktigt, riktigt hårt om jag inte gjorde det (jag fick ett glatt "bra" när jag gick av planen, vilket kändes bra men jag var nog mer styrd av negativ förstärkning och lättad över att sparkandet uteblev). 

Provade någonting nytt. Det var inte extern belöning vilket var planen igår, men en ny uppvärmning som bestod av ingen uppvärmning. Upptäckte dagen innan under träningspasset med Li och Cola att Sid var superfokuserad och uppmärksam på en gång när jag satte igång träning mitt under en promenad, alltså när förväntan på lydnadsträning var lika med noll. Jag har upplevt liknande saker med honom tidigare. Nu plockade jag därför ut honom ur bilen, gick en kissrunda och sen direkt ner på planen för att starta med inmarsch utan en enda belöning utanför planen innan. Det kändes riktigt bra och absolut något jag ska expermentera mer med. Man skulle ju kunna tänka sig att man på en tävlingsdag tar ut och värmer upp med lite lydnadsövningar för att sedan sätta in i bilen igen och ta ut först när det är dags att gå in på planen.

Första kedjan bestod av fritt följ och läggande under gång. Bra fokus, bra engagemang och han följde mig bra. Läggandet gick inte alls, han har svårt att koppla om till ett riktigt snabbt läggande efter att ha gått en stunds fritt följ innan. Jag tror det avhjälps genom en tydlig rutin innan, vilket vi börjat jobba på men ska lägga mer koncentrerat krut på från och med nu. Gick av planen och belönade trots att läggandet inte fungerat. Sen gick vi in och gjorde ett nytt försök på enbart läggandet, vilket inte heller fungerade. Han stannar till, blir tveksam och påbörjar ett nedläggande men han chansar inte, det ligger inte i hans natur. Jag insåg att vi behöver träna mer och ville ge mig med det för stunden, men Niina måste ha trott att jag ville ge mig för gott och insisterade på att få till ett lyckande. Jag förberedde honom tydligare och gick långsammare och läggandet blev klockrent. På en hund som är så klok som Sid måste det läggas mycket mer tid på generaliseringsträning än vad vi hittills gjort, även om det är en hel del.

Fria följet hade sett bra ut engagemangs-, kontakt- och positionsmässigt men vändningarna och halterna gör jag inte på stället, helt enkelt för att vi inte kan. Han har inte lärt sig att flytta frambenen när jag rör mig och är alltså helt kass på t.ex backaövningar vid sidan eller vändningar på stället. Det är alltså inte främst i bakdelskontrollen problemet ligger, utan i framdelskontrollen. Annorlunda! Jobbade med halter åt vänster och heltom-halter, så länge jag bara koncentrerar mig på att vända på stället och inte curla honom genom att vända runt honom, vilket han kan, så ska det nog lösa sig. Men det är svårt!

Andra passet började vi också med en kedja med samma typ av uppvärmning. Gjorde ett fritt följ och ett läggande från halt (norska ettans läggande) för att få till någonting bra i kedjan och inte riskera samma problem som i förra kedajn. Kanonbra! Nu måste kedjorna bli LÄNGRE!

Sen jobbade vi med framåtsändandet, eller saktagåendet. Har problem med att han drar åt höger vilket blivit ett bekymmer när jag nu börjat lägga in kriterier för riktning utan att kriteriet gå sakta är riktigt befäst. Han vet inte om han felas för tempo eller för riktning. Vi tog bort felningarna för riktning och istället gjorde vi så att jag vinklade vänster om han drog åt höger och belönade minsta vänstertanke/tanke på att räta upp sig. Det funkade bra och var framförallt kul! Niina tyckte att jag skulle jobba mer i korridorer och liknande som hjälper honom med riktningen.

Vi stannade kvar lite efteråt och började pilla på inkallnings-riv-starter, det kanske är jag som gjort för stor grej av det och bara ska ut och prova. La in kommandot för "kasta sig in i leksaken" medan han satt, stod och låg och så kom grejen fram först efter att han startat. Jag tycker att det kändes sådär, men det är väl bara att vidareutveckla och se var det hamnar. Möjligtvis kan starterna bli snabbare bara av att jag hamnar längre bort.

Det var två intensiva dagar och det bästa av allt är att Sid skötte sig exemplariskt! Inga unghundsfasoner och inga mallefasoner utan fin och koncentrerad på mig, inte på allt runtomkring. Härligt! Det kanske kan bli hud av honom också, så småningom...

Åh det finns så mycket att skriva om dagens kurs med Niina Svartberg. En sak kan jag säga bestämt i alla fall och det var att den var välbehövlig! Träningstekniskt självklart, men även socialt och mentalt. Två dagar med enbart fokus på hundträning och ingenting annat  och två helkvällar ihop med Li och Cola i Forshaga var den bästa semestern jag kunde få.

Jag och Sid jobbade med ingångar första passet. Tanken var att jobba med hela inkallningen och kanske försöka få ihop någon form av helhet, men ingångarna var alldeles för dåliga. Det blev ingångsträning alltså och upptäckte att de allra bästa ingångarna var resultatet av en föregående ingång med bollbelöning. Godbitarna fick inte upp hans tempo och engagemang riktigt ordentligt och med boll i snöre blev inte belöningsplaceringen tillräckligt bra då han vänder åt höger för att gripa, trots att jag presenterar bollen på hans vänstra sida. Belöningsförväntan blir helt galen och han blev sned i nästkommande ingång. Med bollen kunde jag belöna med lika hög intensitet som med kampbollen men med lika bra belöningsplacering som med godbitar. Perfekt!

Niina tipsade mig om att fokusera på ingångar rakt framifrån när jag tränar inkallningsingångar just för att det är tekniken i den 180 gradersvändningen som är den viktiga, inte att han hittar in i exakt rätt position från alla möjliga vinklar. Bättre att han kan satsa i full fart och lära sig rörelsen utan att behöva tänka så att säga. Det kändes helt klart logiskt. Mer ingångar från fart och färre ingångar från korta avstånd. Nu ska det framåt i träningen! Aldrig göra om samma övning två gånger/två pass i rad. Ett bra råd till mig som har lätt att fastna i träningen, trots att jag vill framåt.

Andra passet jobbade vi med apporteringsgripanden som var hur fina som helst idag. Niina tyckte dock att jag skulle klicka betydligt tidigare, i stort sett redan när han gripit apporten, för att få den största förväntan på att dra till belöningen redan i gripandet, för att få till snabbare vändningar. Han har en förmåga att fortsätta fram nån halvmeter eller ta en båge åt sidan innan han galopperar tillbaka. Jag har tänkt tvärtom och klickat när han väl är påväg tillbaka, men det hjälper ju faktiskt inte till att få honom att inte göra den där bågen innan vändningen. Snabbt och snyggt var det i alla fall!

Provade metallen också, vilket vi inte gjort tidigare (ny klump i magen infann sig, vilken jag gjorde allt jag kunde för att acceptera utan att uppmärksamma). Jag tänkte köra några gripaövningar på trä först och sen byta till metallen och hoppas på att få ett lika bra gripanden på metallen. Problemet är väl, som Niina uttryckte sig, att jag har en hund som tänker hela tiden och inte är så lätt att lura. Försöker jag blir han frustrerad och istället för att gripa metallen la han sig förolämpat ner och skällde.

Istället började vi om precis som vi gjort med träapporten, med att gripa från marken. Det tog tre klick för intresse innan han grep den, vilket även är mitt max antal klick innan jag ville ha till ett gripande. Det hade gått på två klick om jag inte varit för feg för att begära lite till på andra repetitionen. Nu gick det i alla fall och vi fick ett fint gripande på metallapporten. Den 21 september skriver vi alltså upp som en stor dag i  träningshistorien. 

Vi har haft många intressanta diskussioner under dagen, bl.a om "fickvänliga" belöningar kontra arbetsbelöningar och massa nya tankar kring rutan. Jag ska definitivt fundera vidare kring båda dessa ämnen och jag blev väldigt sugen på att träna rutan!

Jag är lite sur på mig själv för att jag inte jobbat någonting på att knyta ihop lite moment, vilket är det vi behöver allra mest just nu. Våga bygga helhet! Inmarscher på plan har vi gjort båda passen och de har gått kanonbra. I morgon ska jag, om vi är på samma plan, göra inmarscher med extern belöning bara för att se om det blir någon skillnad i attityd från idag. Ytterligare en fördel med att ha skjutit upp tävlandet, det finns tid att exprimentera.

Avslutade dagen i Forshaga med att lägga några platsliggningar med Li och Cola. Upptäckte till min stora glädje att nedläggandena från utgångställning är, på ren svenska, äckligt snygga! De ska vi behålla! La honom, gick ifrån en liten bit och lät honom ligga en stund. Han fick oftast belöning i position men frikommando omväxlande med mig vid sidan eller framför. Jag la om honom på nytt efter varje belöning. En felning för nosande på totalt kanske tio belöningar (tio platsliggningar). Han låg, utan hakan-på-tassen på grund av alldeles för stora störningar, medan jag räknade till 200 som längst. Hade inget stoppur och orkade inte räkna på Mississippivis, så jag har ingen koll på minuter och sekunder. Bra attityd hade han och efter att ha tittat åt en störning vände han snabbt tillbaka blicken och låste den på mig. Jag har inte varit jättenoga med att han ska låsa blicken hela tiden utan låter honom släppa för att kolla in störningar. Det känns som det shysstaste mot en malle med kontrollbehov, men input och andra åsikter tas gärna emot! Större delen av tiden naglade han mig med blicken i alla fall och kändes superfokuserad. Härligt!

Oj, jag som har bloggandet som en av mina favoritsysselsättningar verkar numera få vara glad över att få ihop ett inlägg i veckan. Illa. Jag hoppas det kan bli ändring på det.

Jag jobbar på på det nya jobbet i Haninge och har haft ett helt galet schema den senaste tiden. Varje jobbdag innebär i stort sett en hel dag bort för mig, vilket kan vara frustrerande. Tiden jag får över ägnar jag åt hundträning och att umgås med Fredrik. Det har varit rätt lite tid över till någonting annat sen jag började jobba men jag hoppas det blir ändring på det nu när alla kommit in i jobbet, man har fått mer rutin och det flyter på.

En lägesuppdatering tänkte jag bjuda på i alla fall. Jag har i tillägg till allt med det nya jobbet i Haninge börjat på ytterligare ett jobb. Det är bara ett extrajobb, men vilket extrajobb sen! Tungt, blött, slitsamt och alldeles underbart verkar det vara, som hundskötare på FHTE. Har bara varit där två gånger, jobbade min första vardag i torsdags och ska jobba helg nästa vecka. Spännande! Har sett min kärlek från i våras på avstånd men jag hoppas få spendera mer tid med honom innan han åker vidare ut i tjänst. Han var lika vacker att titta på nu.

Jag håller på att leta ny bil, ska köpa mig en soppasnål kombi att kunna pendla till jobbet med som dessutom står ut med att vara hundbil för åtminstone fem år framåt. Sökandet går sådär, har någon något tips är det bara att skrika till. Jeepen är till salu och Våfflan är satt på restriktioner, max 1 mil och max 70km/h. Hoppas den håller för fler vändor ut i skogen och till grusträningsplan innan den klappar ihop. Hoppet var nästan ute för ett par helger sen men nu verkar den vara på fötter (hjul) igen.

Träningen med Sid går framåt i alla träningstekniska avseenden. Han spårar som en gud, senast i fredags la Åsa ett klurigt "över stock och berg"-spår med massa knepiga vinklar både åt sidorna, uppåt och neråt! Mitt i spåret kom dessutom den berömda trappan, som jag hört fler som råkat ut för i spår lagda av Åsa och lika många olika strategier har hundarna haft för att reda ut det hela. Sid gick åt på spången, såg en aning frågande ut, ringade ett litet varv runt en elstolpe och tog sen trappsteg för trappsteg utan större konstigheter. Duktig Sid! Själv hade jag lite större problem, då det hade regnat och trätrappan var både hal och brant. Men ner kom vi och alla pinnar fick vi med oss hem, trots att vi var helt solo ute i skogen utan minsta aning om vi var rätt eller vilse. Jätteduktig Sid!

Lydnaden går också framåt och vi börjar närma oss start i appellen. Jag kommer dock skjuta på den till våren, av anledningar som jag tänkte gå in närmare på i ett senare inlägg.

I morgon åker vi till Värmland för att gå på kurs med Niina Svartberg och för att träffa Li! Vi ska bo hemma hos Li i Forshaga, vilket kommer bli hur roligt som helst och jag längtar massor. Ska definitivt ta en sväng förbi hundstallet och kramas med alla där innan jag lämnar Värmland.

Nästa inlägg jag skriver här i bloggen skrev jag redan i måndags, men har ännu inte publicerat. Jag får se när jag gör det, förhoppningsvis kommer det inom en vecka i alla fall.