Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Inlägg publicerade under kategorin Skola

Bal

Av Carro - 3 juni 2010 13:36

Igår var jag, mina klasskamrater, övriga sistaårare på skolan och alla lärare på bal i Karlstad. Jag har nog aldrig känt mig så snygg i hela mitt liv. Bilderna här nedanför är (o)ärligt stulna från Linas blogg, hon tog runt 300 bilder igår, så fler kommer komma upp där efterhand. Det finns fler bilder från fotograferingen vid skolan här.


   

ANNONS
Av Carro - 25 maj 2010 19:06

Hittade mitt, Börnis och Linas arbete om litteraturhistoria och skrattade så gott när jag läste min intervju med William Shakespeare att jag tänkte dela den med er:


William Shakespeare
Mannen, myten & mystiken

Jag träffar William Shakespeare en solig vårdag i april för att få svar på alla de rådande oklarheter till hans livshistoria. Han är en mystisk man, vilket tydligt förstärks där han kommer gående på grusvägen med kragen på den svarta kappan uppdragen i ansiktet. Vi sätter oss på The Pub och beställer någonting var att dricka innan vi börjar prata.

Jag väljer att inleda intervjun med den stora fråga som andra journalister kanske skulle väntat med till senare när pratet var igång och nödvändiga bakgrundsfrågor avklarats. Frågan är dock en så pass central del i den mystiska historia som råder kring William Shakespeare att jag ville att släppa bomben på en gång.

Varför teater? England såväl som du själv personligen var hårt drabbad av pesten som i hög grad förekom inom teatern, du tillhörde en samhällsklass som inte alls förknippas med sådana yrken och din familj var så pass förmögen att det knappast kunde ses som självklart för dig att gå den vägen. Men du lämnade din stad och din familj för att göra dig ett liv på scenen. Hur tänkte du?

Ibland är det bäst att inte tänka. Det är varken bra eller dåligt, men tänkandet gör det så.

Så det var alltså inte så att du tvingades fly Stratford på grund av de hatbrev du påstås ha skrivit till en viss Sir Thomas Lucy efter att han fått dig dömd till spöstraff?

William svarar att många som bär en värja fruktar folk som endast har en gåspenna i handen och tar en klunk av sitt rödtjut. När jag frågar honom om den berömda hjortjakten som han olovligt påstås ha utövat i Sir Thomas Lucys hjorthägn och som skulle vara orsaken till domen och hatbreven blir William svart i ögonen.

Någon jakt ägde alltså aldrig rum?

Du må vara så kysk som is, så ren som snö - du skall ändå icke undgå förtal.

Jag försöker locka ur den hemlighetsfulle mannen om det var någon annan typ av jakt han skulle utövat, men svaren är skickligt inlindade och jag får aldrig någon klarhet. Jag försöker ändå spinna vidare på ämnet men William visar tydligt att ämnet är slutdiskuterat.

Åter till teatern då. Hur var det att komma till London, inte känna någon alls och försöka slå igenom som skådespelare?

Att inte ha något är att inget kunna förlora.

Men är det sant att du inte försökte slå igenom som skådespelare, utan tog anställning att sköta adelsmännen vid teaterns hästar och fick hoppa in när det saknades skådespelare?

Gud har givit dej ett ansikte och du själv skapar dig ett annat.

När upptäckte du att du kunde skriva egna pjäser?

Ord, ord, ord. Nog vet man vad man är men inte vad man kan bli. Ingenting kommer av ingenting.

På frågan om han saknar sin familj svarar William att där den verkliga vänskapen finns krävs inga ceremonier. Det är tänkvärda ord men vad innebär de egentligen? Är William lycklig på teatern utan sin familj? Vad är egentligen lycka för en så stor, välkänd dramatiker? Williams svar på det är det mest uttömmande jag fått på hela intervjun.

Lyckan är som en parfym, vi kan inte stänka den på andra utan att några droppar faller på oss själva. Av samma tyg som drömmar görs av, vi äro gjorda. Låt oss börja med att död på alla advokater.

Advokater?

Det är en sak att bli frestad men en annan sak att falla för frestelsen. Vi kan inte alla vara mästare.


Vad är då din livsfilosofi?

Älska alla, lita på några få, handla inte fel mot någon.

Efterlever du den då?


Ännu har det inte funnits någon filosof som varit tålig då han haft tandvärk, hur skönt de än skrivit gudars språk och kallat nöd och smärta för intet.

Jag avslutar med att fråga varför han är känd att vara så hemlighetsfull, om det är en image som han har en långtgående strategi bakom eller är han bara sådan som person?

Tankar är gratis, å detta ingenting berättar allt!

Du tror inte att människor om 400 år kommer vara nyfikna på dig och ditt liv? Varför vill du inte ge de den kunskapen?

Helvetet är tomt och alla djävular är här, de ting vi begär är det större fröjd att jaga än att äga.


Jag känner mig nöjd då jag avslutar intervjun, ser William svepa det som återstår i hans glas och sedan bege sig vidare på Londons gator, kanske på jakt efter en ny musa. Det är när jag senare kommer hem och läser igenom mina anteckningar som jag inser att nej, vi vet ungefär lika mycket som tidigare. Och mer lär vi inte vi ut heller, av den store mästaren.

ANNONS
Av Carro - 25 maj 2010 00:06

Jag är rädd för barn.


Det skrämmer mig att de inte kommunicerar som jag, att jag inte kan fråga dem någonting genomtänkt utan att få någonting annat än spontanitet och känslostorm tillbaka. Det skrämmer mig att de är så obekymrade i nuet medan jag är fullt upptagen av morgondagen. Det skrämmer mig också att man inte kan be de om någon åsikt utan att få något annat än ärlighet tillbaka för att de aldrig tänker längre än näsan räcker. Och ni vet ju hur små näsor barn har.


Precis som i Rocky-serien av Martin Kellerman som fanns i häftet så blir jag helt annorlunda när jag är med barn.


Ur Rockyserien: ”Som vuxen håller man sig i skinnet när det raglar bebisar omkring en. I vanliga fall ramlar ju folk in i varandra hej vilt, men om det står någon som är 40 centimeter hög och precis lärt sig stå bredvid en så shejpar man ju upp sig. Jag tycker de borde ha bebisar istället för vakter på spybar. Ingen skulle slåss eller bli för full för man måste hålla koll på att inte vakterna drattar nerför trappen.”


I serien tycker Rocky och hans vänner att man ska barn som ordningsvakter inne på krogen, eftersom ingen vågar vara full och slåss i närheten av dem. Jag skulle vilja dra det ett steg längre, jag kan inte göra någonting i närheten av dem.


När jag lämnas ensam med ett barn blir jag torr i munnen, får handsvett och det enda jag kan få ur mig är ”jaha, har du haft det bra på dagis idag?”. Vilket är en fullständigt onödig fråga eftersom barnet inte är ett dugg intresserad av vare sig kallprat eller att berätta sin dags historia för en främling.


Det finns dock fyra undantag och det är mina fyra syskonbarn som jag älskar högre än livet själv, men jag är livrädd för dem också och framförallt för vad de kan göra med mig. Min bild här är ett lysande exempel på vilken effekt mina syskonbarn har på mig.


 


Bilden föreställer mig och min då 1 år gamla systerdotter Madeleine, mitt första syskonbarn och den första som utsatte mig för det här. Ni ser att mascaran rinner längs mina kinder och det är absolut inte Madeleines fel. Men ni ser väl också hur lycklig jag ser ut? Det är Madeleines fel. Och det skrämmer mig.


I den här relationen finns ingen muntorrhet eller handsvett och jag kan slappna av, skratta och prata om nästan vad som helst. Men det är bara den här relationen och absolut ingen annan som kan ge den här effekten, som kan få mig att vända från ledsen till glad på en femöring.


Jag tror jag vet varför jag är så rädd för barn, det är för att jag är så fruktansvärt avundsjuk. Jag skulle också vilja lida av fullkomlig brist på självkontroll, bara bry mig om vad som händer just nu, inte veta hur det känns att känna oro och bara njuta av de effekter jag kan ha på folk.


För om jag skulle kunna vara lite mer som mina syskonbarn och åstadkomma samma sak med människor runtomkring mig som mina syskonbarn gör med mig så skulle jag kunna rädda världen.


Kanske är barn fullkomligt medvetna om deras makt och det är därför de kan vara så bekymmerslösa som de är.


Eller så har de absolut ingen aning och det är det som gör mig så himla rädd.

Av Carro - 21 maj 2010 16:16

Jag vet inte vad det har varit med bloggplatsen den senaste veckan. Jag har haft fullt upp så enda bloggtiden jag haft har varit på kvällarna och då verkar det vara helt omöjligt att blogga. Sidan har inte kunnat visa sig, det har hackat och kommit upp halva sidor eller inte gått att logga in överhuvudtaget.


Nu har jag precis kommit hem från mitt absolut sista prov och fick äntligen tid att blogga! Det var klockan två, som ni ser är klockan strax efter fyra när detta publiceras. Surt! Åker in och ut, in och ut och "sidan kan inte visas". SUCK! Kopiera, klistra in funkar inte heller. Nu hoppas jag det kommer iväg.


Jag och Sid har en guling på besök den här veckan, men ingen korthårig liten Mr Confused utan en lockig Mr Gosig Retriever. Mammas och pappas Mojje bor här till i helgen. Alla på skolan säger att jag har varit knäpp som tagit hit två hundar den här veckan som har varit så fullsmockad med saker att göra. Själv tycker jag det har varit perfekt eftersom de haft sällskap och stimulans av varandra.


En veckorapport då:


Måndagen spenderade jag i bilen från halv sju på morgonen. Åkte hemifrån till Karolinska för min årliga kontroll av hjärnan. Jag har haft epilepsi och måste få läkarintyg varje år för att få behålla mitt körkort. Precis som förra året var hjärnaktiviteten precis som den skulle vara och det var ju skönt att höra. Jag får härja ute på vägarna ett år till alltså.


Efter hjärnkontrollen åkte vi direkt vidare till skolan (35 mil) och satte mig och skrev oförberett prov i personlig försäljning. Det gick bättre än vad jag väntat mig, vilket var skönt.


Måndagkvällen spenderades i Sunne för att hålla valpkurs. Under tiden var Mojje hemma hos Börnis som kom med ett av de mest sanna citat någonsin: "En retriever löser alla världens problem genom att vifta på svansen". Så sant och så sunt, jag börjar faktiskt vänja mig vid Mojjes obeskrivliga glädjerus som han får lite nu och då.


I tisdags hade vi redovisningar av våra projekt inför ettorna och tvåorna på skolan. Det gick jättebra och jag hoppas jag lyckades inspirera lite. På kvällen var det dags öfr mösspåtagning och festligheter nere vid älven. Jättemysigt och trevligt, en alldeles lagom kväll och uppladdning inför alla festligheter som börjar nästa helg.


Onsdagen var lugn på skolfronten, hade lite betygssnack och så muntlig diskussion i hundavelskursen. Min grupp hade jobbat med tervueren, malinois (vem kan det ha varit?) och hollänsk herdehund, det var roligt att vi hade liknande raser med liknande bekymmer även om alla presenterade olika dilemman. Tyckte det var jätteintresssant att höra resten av gruppens funderingar och även tänka till kring de frågor man fick om sitt eget arbete. Jag gillade verkligen den här examinationsformen, synd att vi snart ska sluta annars hade jag rekommenderat den till fler uppgifter.


På onsdagkvällen filmade vi klart det sista inför vår cabaré som vi ska visa upp under studentveckan och sen var jag och Börnis och fikade hos Lina och Glenn. Mojje fann sig snabbt tillrätta i den nya flocken med Linus och Trazzel. Han och Trazzel verkade finna varandra direkt, fågelhundar emellan vet ni. Leker precis likadant gör de också, fast jag tror Trazzel saknar den riktiga guling.


Igår var vi i skogen hela dagen och spårade. Jag tänkte återkomma om det i ett eget inlägg. Stoffe tog massa bilder på hundarna, både under spårningen och porträttbilder. Jag bjuder på några favoriter här, totalt oredigerade och jag ser ut som om jag inte sovit på flera dygn, men jag tycker de är så fina! TACK Stoffe! Fler bilder kommer.


På kvällen igår var det mitt sista tillfälle på valpkursen eftersom jag åker till Örebro och håller kurs i helgen. Jag kommer sakna våra rottweilervalpar men lovar att hålla koll på dem i framtiden.


Idag har jag som sagt skrivit mitt sista prov här på skolan. Skönt! Nu är det bara två muntliga uppgifter kvar plus att jag ska skriva APU-utvärderingar och en artikel till brukshunden. På onsdag kväll nästa vecka borde allt plugg vara klart, tror ni jag längtar?


Snart åker vi vidare mot Örebro för att hålla kurs och sen åker hundarna hem. Det kommer kännas konstigt att vara hundlös i två veckor, men det är den enda vettiga lösningen. Hoppas vädret blir bättre i helgen än vad det är nu så man är sugen på egen träning efter kursdagarnas slut. Jag hoppas kunna tvinga ut Thomas i skogen och lägga spår...


Avslutar med lite bilder från igår, so long!


 


     

       

Bilder · Hund · Sid · Skola · Vardag
Av Carro - 11 maj 2010 21:57

Hemma i mitt älskade hem! Kom hem en dag tidigare en beräknat eftersom jag ska på arbetsintervju i morgon. Jag hoppas att alla mina bloggläsare håller alla tummar de har.


I går hade vi Skolmästerskap på skolan som Emilly, Emelie och Ida anordnat med kanonresultat. Jag hade jätteroligt hela dagen trots att jag inte tävlade och trots kylan har jag nog inte haft så roligt något skolmästerskap.


Började dagen med att tävlingsleda lydnaden och passade på att sno åt mig domarnas uppmärksamhet för lite tävlingsträning med Sid. Han hade lite svårt att fokusera eftersom de körde igång med agilitytävlingarna efter att lydnaden var avslutad men gjorde inmarscherna och fria följet riktigt bra, likaså läggande under gång. Insåg att jag inte tränat upp-sitt någonting, för på mitt fot-kommando vid återgången låg han och stirrade på mig som om "jag vet att du försöker lura mig" och reste sig inte förrän på fri. Måste nog börja jobba med det där överlag, att det inte bara är fri som bryter positioner utan andra kommandon också.


Jag vågade inte släppa honom och lita på att han skulle jobba med mig trots alla dessa störningar. Behöver sno lite inspiration från Sara och Dagmar där och börja lita på min hund, för det är när han gör det som han klarar av att jobba trots de andra hundarna och det är när jag har en "nagel i ögat på honom", om än så positivt, som han kan dra.


Domarna tyckte han såg trevlig ut och hade en fin potential, sånt är alltid trevligt att höra och det tycker jag själv också. Han är riktigt fin den där lille och har så mycket fördelar.


Resten av dagen fick han mest ligga i bilen medan jag var skrivare, grupp på IPO-lydnaden och hjälpte till med lite av varje (när jag inte satt och fikade). Fick en påse med massa bra-at--ha-prylar som tack för hjälpen, tack själva tjejer för ett välgenomfört mästerskap!


Så var det över för i år och för vår tid här på skolan, jättetråkigt...


Måste också berätta att jag verkar ha fått till ett kryp på Sid! Började redan när han var liten att försöka få honom att krypa som Askari, för jag gillar verkligen det sättet att krypa, men har inte riktigt fått flyt på det. Har jobbat med baklängeskryp och bakdelskontrollskryp istället och provat lite nu och då. Senaste månaden har jag lagt det helt på hyllan.


Igår upptäckte jag hans sätt att krypa, av en ren slump (tränade platsliggning). Avbröt platsen och plockade fram godbitar och lät honom krypa framför mig, vilket han gjorde jättebra när han fick krypa på sitt sätt! Han krälar med hakan i backen och bakbenen pendlande efter sig och in under kroppen, men han är låg hela vägen. Just hakan i backen verkar bli utgångspunkten för vårt kryp. Hoppas det fortsätter utveckla sig så här fint!


Nu ska jag gå och lägga mig och ladda för i morgon.


Godnatt!

Hund · Lydnad · Shaping · Sid · Skola
Av Carro - 8 maj 2010 22:53

Har spenderat hela dagen nere i hundstallet, idag med. Började dagen med föreläsning med Gittan Åsblom, rottweileruppfödare, tävlingsinstruktör/SBK, bruks- och lydnadsdomare och belöningstränare. Hon pratade om belöningsträning och klickerträning och passade även på att ge oss lite tävlingstips. Teori blandades med praktik och vi som hade lite mer klickervana hundar fick känna oss duktiga och imponera idag, vilket alltid är bra för självförtroendet. Jag och Sid tränade ingångar på höger sida, vilket är helt skruvat att göra. Det blir kortslutning i hjärnan när hunden är på helt fel sida. En riktigt bra övning att göra i alla fall. Dagen har gett mig massa inspiration, framförallt till kommande kurser.


Efter föreläsning tränade vi agility nere vid hundstallet. Sid fick träna framåtsändande över hinder fast denna gången agilityhinder på en raksträcka. Målet med dagens träningspass var att han skulle kunna ta en raksträcka med tunnel och tre hopphinder självständigt och med hindersug, men efter tre pass var han jättetrött och började dra mot de andra hundarna och bli väldigt långsam. Vi gjorde ett par enkla hoppövningar efter det men sen fick han vila och vi fick åka hem nöjda trots att målsättningen inte uppnåddes. Jag är faktiskt jättenöjd, framförallt med att han har så fina framåtsändanden i många olika situationer och att han bjuder på det så entusiastiskt att jag nästan måste springa ikapp och fysiskt dra honom tillbaka till startpunkten när det blir fel.


Lite saker att träna på har vi verkligen hittat idag. Vidareutveckla framåtsändandena med olika hinderkombinationer. Kunna fokusera på uppgiften trots att det står folk uställda på banan. Sätta ihop framåtsändande med ett hinder vid sidan av (cirkelarbete och sen ladda full fart framåt). Observera att jag i stort sett inte har den blekaste om vad jag pratar om, men jag vet på ett ungefär hur jag ska göra och på ett ungefär hur det ska se ut.


Vi blir grillade av Stina i min klass som blir starkt uppbackad av övriga agilityfreaksen. De är allihopa riktigt grymma på agility, tänk att jag haft sådana människor omkring mig i tre år utan att börja utnyttja det förrän sista veckorna.


Mot slutet skulle jag få prova en bana tillsammans med Stinas border collie Spike, för att få prova på handling och hur det känns att köra med en hund som verkligen kan. Tyvärr blev hindrena ockuperade och vi orkade varken argumentera eller vänta, så vi väntar med det till nästa gång. Förhoppningsvis blir det snart.


Idag fick jag höra av ytterligare en person att Sid verkligen verkar tänka efter hur han ska göra, det är en riktigt fin och användbar egenskap han fått den där lille!


Nu ska jag gå och lägga mig och ladda inför sök/spår och filmning i morgon. Ingen rast och ingen ro. Åt inte middag förrän vid nio så jag är fortfarande lite speedad, men en kort kvällspromenad och sen krypa ner under täcket kommer nog ändra på den saken.


Godnatt.

Agility · Hund · Kurs · Shaping · Sid · Skola
Av Carro - 7 maj 2010 21:37

Kom hem från skolan för en dryg timme sedan, det har varit full dag idag också med andra ord. Började med nationella prov i svenska på förmiddagen som jag tror gick helt okej. Så fortsatte det med examination på instruktörutbildningen för de som inte gjorde det i tisdags och så våfflor på det för att fira att vi nu är godkända och glada allihop!


Examinationen var slut vid 18-tiden och efter det gick jag, Sofie, Lina och Bella ut och tränade lydnad. Bella hade ingen hund med sig vilket jag passade på att utnyttja till max, hon fick nämligen ropa mig och Sid i fria följet. Jag utnyttjade Lina också, trots att hon hade hund med sig, och fick massa fotgående, hopp-träning och inkallningar filmade. Kanon! Nu håller jag på och laddar upp filmerna på youtube, det går segt kan jag säga, men det är på G!


Började med en inmarsch på plan och platsliggning. Jag tänkte att han skulle ligga i 1,5 minut, få belöning och ligga en minut till. Men vid 1 minut och 25 sekunder började han krypa baklänges litegrann, så då var det ju kört att belöna vid 1 och 30. Fick nån sorts korvstoppning i hjärnan och kom inte på att göra något åt det förrän femton sekunder efter att han lagt sig still igen och då var det ju ltie sent påtänkt. Beslutade för att låta honom ligga tills han reste sig eftersom träningsmöjligheten redan var förbi. De andra hundarna skulle ligga 3 minuter och vid 2,5 började Sid göra utbackningar och bevaka mig. DÅ VET JAG DET. 1,5 kan han ligga utan att börja krypa och 2,5 kan han ligga utan att börja skälla. I morgon belönar jag 1 och 15!


Gick ut från plan, värmde upp lite och blev sen ropad in på planen. Inmarschen ser ni här:



Tyckte den gick jättebra, bra attityd och fokus hela vägen in. Tappade lite vid halten och jag gjorde några förflyttningar för att rädda situationen. Jag VET att vi måste träna utgångsställningar och som ni ser har vi precis tränat platsliggning. Tyckte sträckan kändes och såg väldigt bra ut!


Efter inmarschen belönade jag och tränade sedan massa helhet och uthållighet i fria följet. Eftersom jag har allt på film vet jag precis vad som gick bra och mindre bra, vilket är underbart! Ska lägga upp filmerna allt eftersom, jag kommer inte orka ladda upp allting nu - då blir jag sittande här till i morgon eftermiddag. Fick några positionstapp och några blicksläpp som jag släppte igenom eftersom fokuset var på helhet idag. Det är sååå svårt att göra! Han fick hitta tillbaka till positionen själv vilket han gjorde jättebra.


Tränade andra passet med hopphindret idag vilket vi fick på film här:



Jag förflyttar mig sidled i förhållande till hindret så han måste söka hindret för att hoppa. Jag gillar det jag ser på filmen, han söker redan hindret och har bra driv utåt efteråt. Lite sitt och lite återhopp och lite utgångsställning på det här så :)


Avslutade med några inkallningar som vi också fick på film. Den första gick klockrent och finns på film här:



Andra och tredje försöket reste han sig och kom efter mig när jag var på väg bort så fjärde repetitionen gick jag tillbaka och belönade kvarsittandet två gånger innan jag gick hela sträckan bort. Även den sista, fina inkallningen finns på film (men inte för er idag). Han har jättefint tempo, explosiv start och bra fokus i kvarsittandet när han väl sitter. En underbar sak med skolan är att vi har en gigantisk appellplan som man kan göra långa, långa inkallningar på. Tror vi utnyttjade hälften på den första inkallningen.


Han är väldigt nöjd med livet just nu men jag måste verkligen ge honom träningspaus snart. I morgon ska jag på föreläsning hela förmiddagen och en bit in på eftermiddagen och sen tänkte vi träna agility. På söndag blir det sök för mig och Sofie med Luss och Micke. Sid har inte tränat sök på länge, så det blir spännande.


På måndag blir han nog mest ledig, då har vi skolmästerskap på skolan och jag kommer vara uppbokad som tävlingsledare i lydnaden och domarsekreterare i freestylen. Tänkte träna avslappning i bur utanför agilitytävlingarna om jag inte råkar bli hinderfixare.


Allt för nu, hoppas alla tre filmer kommer upp i det här inlägget under kvällen.


Godnatt!

Film · Hund · Lydnad · Sid · Skola
Av Carro - 6 maj 2010 16:30

Kom precis hem från en heldag i skogen med spårgänget. Sid har fått gå två spår, ett U åt höger och ett U åt vänster, ett förarlagt och ett Nadine-lagt. Rapport från spåret kommer säkert ikväll när jag kommer hem och håller på att landa inför att gå och lägga mig. Snart ska jag nämligen vidare till Sunne för att hålla valpkurs tillsammans med mina kompisar och lärare från Hundkunskapen i skolan, en del av SBKs valpspecial. Ingen rast och ingen ro, är i stort sett hemma och vänder, slänger i mig lite käk nu framför datorn. Det är så det är att gå sista terminen antar jag ;)

Hund · Skola · Vardag

Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012
>>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Tidigare år

Besöksstatistik

RSS

Följ bloggen

Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Blogkeen
Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se