Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Inlägg publicerade under kategorin Hund

Av Carro - 21 oktober 2011 17:12

Jag var tvungen att vara hemma från jobbet idag då jag hade ett läkarbesök mitt på dagen. Det bestämde jag mig för att utnyttja till max. Jag har länge velat gå morgonpromenad i soluppgången, tycker inte det finns något vackrare såhär på hösten/vintern. Jag gick upp med Fredrik min vanliga tid och åt en lång frukost, drack kaffe och slösurfade fram till kl. 7 då vi gick ut. Det var nästan sent, för det blev snabbt väldigt ljust. Det vackra morgonljuset fick vi med oss i alla fall och vi knallade både längst med landsvägen (ett riktigt pyssel med tre hundar i koppel) och i spåret vid Riala. Kaj fick åka innanför min väst på vägen hem (måttligt populärt) och då gick det lättare att gå längs landsvägen. Rix Morronzoo gjorde mig sällskap och vi kom in lagom till morgonens gäst lämnade studion. Hundarna (som absolut inte är vana vid så långa promenader) slocknade direkt och jag njöt framför datorn med en kopp kaffe och second breakfast. Jag kunde inte ha fått en bättre start på dagen!Spenderade dagen med att göra en reklamaffisch med ett avbrott för att åka till läkarn i Norrtälje. Väl hemma igen hade jag stämt träff med Annica och Prima för att träna lydnad.Jag var osäker på hur Sid skulle kunna prestera, dels för att han fått en chockartat lång morgonpromenad och dessutom gjort illa tassen på något oförklarligt sätt. Han var halt efter promenaden och min plan för träningen var att köra lugna grejer och ta det i tassens takt. Han visade dock varken hälta eller ömhet, dock en jäkla vilja, så jag körde på med min ursprungliga plan.Först gjorde vi en tävlingsmässig kedja med kommendering. Min plan var fritt följ, läggande, inkallning, apportering, fritt följ, läggande, inkallning och apportering igen. Allt för att bygga ännu mer uthållighet. Efter första fria följet gjorde jag en spontan jackpotbelöning för så jäkla snyggt har han aldrig gått i fria följet tidigare. Allt bara stämde! Belönade av planen och gjorde en ny entré och körde på resten av momenten. Sid presterade på topp, både attityds- och detaljmässigt. Kanske två timmars morgonpromenad är receptet för formtoppning? Hoppas inte...De enda detaljer jag har att slå ner på (kan vara bra att uppmärksamma för att kunna träna vidare, men det var verkligen inga stora grejer):- Apporteringsingången var skev och han släppte när jag tog i apporten. - Andra läggandet under gång la han sig på tävlingsledarens kommando (sjukt snygga lägganden dock). - Han dunsade in lite, lite i mitt ben i ingången i första inkallningen, men förutom att han kom lite nära gjorde han ingångarna precis som jag lärt honom. Gripandena, som vi haft lite bekymmer med i kedjorna, var klockrena både apporteringarna. Läggandet var padang ner i backen. Ingen tveksamhet i starten av inkallningen, bra fart och fina ingångar (så när som på den lilla, lilla touchen i den första inkallningen). Fria följet var en dröm att gå och vi hade till och med flyt i vänstersvängarna. Jag tror ta mig sjutton att allt stämde idag! :-DJag kommenderade Annica och Prima i en likadan kedja och jag blir så stolt och glad av att se dem jobba. Vi har tränat ihop sen Prima var pyttis och det är så roligt att se alla framsteg och den utveckling de har gjort tillsammans. Jag tog ut Sid för att köra framförgående då baklängeskedjandet har fått honom superduperhet och även när jag gått tillbaka till att bara jobba med starter och själva gåendet så har han varit så taggad att han runnit iväg sådär gradvis att man inte märker att han växlat tempo förrän man verkligen ser på avståndet oss emellan att det inte var det som vi utgick ifrån... Häromdagen tränade jag med Åsa och vi plockade in lite mer rock n' roll i momentet. Kort sagt släppte på kontrollen, var inte lika petnoga med riktningen (två meter i sidled är ok att pendla för det syns inte från sidan) och jag gick på med raskare och mer självsäkra steg. Mindre precision gav mer rätt och större självsäkerhet, men fortfarande en hund som är tokhet framåt och tycker sakta(?)gående är det absolut häftigaste moment som någonsin uppfunnits. Ett tag har det känts som att vi aaaaldrig ska komma vidare.Idag körde jag samma rock n' roll-style och fick bättre känsla men fortfarande ett tempo på gränsen till skritt-sken. Jag provade att när han gick bra klicka och belöna med en superbelöning hos mig istället för att kasta över huvudet (med superbelöning menar jag det som krävdes för att få honom att vända och inte rinna iväg framåt). Redan efter ett par repetitioner fick jag honom mer lyhörd för mina steg och signaler bakom och inte samma enorma sug framåt. Varierade mellan att belöna hos mig och belöna framåt. Det kändes riktigt bra.Sist för Sid körde jag budföring mot Annica och han gjorde det som om han aldrig gjort annars. Underbar attityd, fin ingång och bra tempo. Vi körde över kortsidan på fotbollsplanen, vet inte hur långt det är men 50 meter kanske. Duktig Poo! Annica och jag jobbade med budföringen med Prima också, som har svårt med stadgan hos mottagaren. Även här var det superkul att se hennes stora framsteg och hur bra hon svarar på omvänt lockande och att "göra innan man får". Det märks att hon har bra förkunskaper att plocka fram. Som avslutning försökte jag mig på ett klosspass och ett baklängesfotpass med Fia, där det märktes tydligt att två timmars promenad inte är den bästa uppladdningen inför ett lydnadspass när det kommer till henne. MEN, glädje, attityd, träningsvilja och humor har hon i överflöd vilket gör att oavsett hur få rättklick man fått i ett pass så lämnar man det med världens största leende. Goa, glada hundskrälle <3 Kaj fick komma ut och köra lite cirkelarbete och han gjorde ett av sina bättre (läs: mest kontrollerade) pass. Jag måste dock jobba mer med koppel och godbitar, men det är så mycket roligare att springa och vara galen... Det är riktigt häftigt när det funkar dock, jag blir helt lycklig när han springer på utsidan av cirkeln, jag gör en tajt sväng och han hänger kvar på utsidan. Det är visserligen mer tur än träningsresultat just nu, men ändock. Jag åkte från träningen full av energi och jätteglad. Tusen tack till Annica för att positiv input och kanonträning i det underbara höstvädret.Nu sitter jag med ett glas rött och en chokladkaka och njuter av tanken på att det är fredag. Jag blev oväntat ledig i helgen vilket var mindre roligt, men jag ska göra det bästa av situationen och se till att få massor gjort hemma och ladda inför nästa helgs belöningskurs här hemma (som det för övrigt finns en ledig plats på!). Ska stänga ner datorn och lägga mig och titta på film med Fredrik, han tittar just nu på en repris av Waterworld och håller på att garva ihjäl, så det är bäst att jag räddar honom snarast möjligen.

Hund · Kaj · Lydnad · Sid · Vardag
Av Carro - 18 oktober 2011 14:32

I helgen var Åsa från CAnis avd. Skåne här uppe igen och höll kurs i avslappning och koncentration. Ännu en gång levererade Åsa en superkurs och engagerade och duktiga kursdeltagare gjorde det hela till ännu en toppenhelg.


Gemensamt för den här helgen var någon form av problem kring hundmöten, där vi hade hela skalan från upprörd och osäker via skräckblandad förtjusning till lycklig och överexalterad. Det var roligt att se de stora framsteg som gjordes under helgen och vilken skilnad det var på hundarna från lördag morgon till söndag eftermiddag. Det är bland det häftigaste som finns! 


Jag får nya aha-upplevelser varje gång jag går den här kursen (det här var fjärde gången) och jag upptäcker nya användningsområden för teorin samt får en ännu djupare förståelse för konceptet. Varje kurs avslutas med en utvärdering av helgen där man får nämna en sak som varit övergripande bra, en sak som kan bli ännu bättre och fem saker som varit allra bäst. Ett klockrent sätt att fokusera i rätt riktning i sin utvärdering och inte fastna i allt som kan, och behöver, jobbas med utan att verkligen se det som var bra. Här är min utvärdering från i helgen:


Övergripande bra (1)


De stora framsteg som alla hundarna, förarna och ekpagen tillsammans gjorde.


Kan bli bättre (1)


Att anteckna mer under de praktiska passen. Det är stor del av problemlösningen och de mer individanpassade uppgifterna och tipsen som inte kommer upp i den mer allmäna teoridelen men som är otroligt nyttiga och som man gärna vill få med sig. När man går som observ

Hund · Kurs
Av Carro - 18 oktober 2011 14:04

Jag och Sid har två viktiga mål framför oss i filtträningen och i träningen kring andra hundar. Det första är att han ska känna sig trygg och avslappnad, kunna hålla sig lugn och att det är helt okej att andra hundar kommer rakt mot honom eller väldigt nära inpå. Det andra är att jobba bort min roll i den träningen och få honom att klara av det helt på egen hand, alltså att känslan och de beteenden han visar inte ska vara resultat av att jag är där och förstärker det just där och då, utan att han faktiskt bjuder på det som en naturlig respons.


Jag har tidigare sett stegringsplanen framför mig där jag är med honom på filten och gradvis jobbar mig själv längre och längre bort i den takt han klarar av att ha självkontroll och ligga lös på filten. Jag har sett framför mig en väldigt lång träningsperiod med mig själv fysiskt närvarande på eller i alla fall vid filten, en hög belöningsfrekvens, mycket störningar och en förståelse för att det är kvar på filten oavsett vad som händer som gäller. Därifrån jobba bort kopplet och därefter jobba bort mig själv.


Så, under helgens kurs i avslappning och koncentration fick jag en aha-upplevelse. Det var en så enkel mening som "/.../så ligger han uppbunden på sin filt..." som fick mig att haja till. Åsa höll på att berätta om hur hon får till mängdträningen på filten genom att ha den med överallt, hela tiden, och låta hennes hund ligga på den medan hon t.ex håller kurs själv. Det har varit min plan med, men jag har varit väldigt låst vid att han ska kunna ligga lös för att det ska vara aktuellt. Men det behöver det ju inte vara, det kan snarare vara en fördel att jobba med hunden i koppel och uppbunden för att tidigare kunna påbörja att jobba bort mig själv ur målbilden.


Att binda upp hunden kan faktiskt, hur konstigt det än låter, vara ett steg närmare att ha hunden lös. När kopplet blir sträckt skulle hunden ha varit borta från filten om den inte hade haft koppel på sig, vilket ger mig en indikator på hur väl hunden väljer att stanna på filten. Jag har inte limmat fast den, så den ligger fortfarande frivilligt, men jag behöver inte vara där och vakta den. För att hålla en hög belöningsfrekvens, jobba med kvalitetssäkring (t.ex. omvänt lockande) och gradvis jobba mig längre och längre bort kan vara en närmare liknelse med att limma fast den än att den får ligga självständigt fast med ett koppel på, uppbunden. 


Återigen är det en liten, enkel sak som löser upp väldigt mycket knutar i mitt huvud och framförallt i min hundträning. Jag började redan i går och upplevde resultatet som så bra. Ett tydligt exempel är att jag under ett trettiominuterspass gav runt tre-fyra belöningar och då var det belöningar för beteenden jag verkligen gillade och som han verkligen hade landat i. Trots (tack vare?) den låga belöningsfrekvensen låg han lugnt och uppmärksamt på sin filt och spanade trots störningar väldigt nära. Nu ska det "bara" generaliseras. 

Av Carro - 17 oktober 2011 21:27

Jag och syster träffades och tränade lydnad i dag. Min plan var att låta Sid ligga uppbunden på sin filt och titta på medan syrran tränade sina hundar och jag kunde hjälpa till med syrrans träning och låta honom ligga där och studera vad vi gjorde utan att jag behövde vara en del av hans studerande. Idag satte jag in honom i en situation jag visste att han skulle kunna klara och passade på att jobba bort min egen roll i hans väg till avslappning.


Syrrans Mira tycker han mycket om och syrrans Jax säger han inte halv sju emot, så det var riktigt bra hundar att jobba med. De gånger han gick upp från filten var det med frustrerat skall rakt mot mig, inte mot de andra hundarna. En uppmaning om att få vara med och leka. Trevligt, trevligt.


Jag lät honom vara på filten och skälla. Jag lät honom stå tyst på filten och iaktta vad vi höll på med. Jag lät honom stå med sträckt koppel och försöka komma närmare oss och jag belönade honom för att koppla av. På riktigt. Jag förstärkte ingenting som jag inte ville ha, inte att han t.ex bara lade sig ner. Istället väntade jag tills han låg ner på ena skinkan, med avslappnade armbågar, huvudet vilandes över båda tassarna, svansen ringlad längs med kroppen, kroppen vilandes i en bananform, andningen lugn, öronen avslappnat kvart i tre, blicken lugn och forskande och hållningen likaså. Alla kriterier på en gång.


Han har en förstärkningshistoria kring alla dessa beteenden och de finns på reportoaren, men jag har fastnat i att belöna för små steg. Idag ville jag testa hur lång tid det skulle ta för honom att själv plocka fram dessa beteenden om jag inte gjorde någonting överhuvudtaget. Det tog inte lång tid alls. Han slutade väldigt snabbt med att skälla frustrerat och likaså med alla andra beteenden som jag inte vill ha. Han låg ner den allra, allra största delen av tiden och han hade precis den kroppshållningen som jag vill att han ska ha den allra största delen av tiden. 


Han bjöd på att lägga sig på sidan och somna. Han låg och tittade när Jax jagade köttbullar bara ett par meter ifrån honom. Han låg och spanade med huvudet på framtassarna när Mira kampade alldeles nära. Jax kröp rakt mot honom, Mira sprang efter leksaker, Jax letade figuranter i skogen, Mira gick fritt följ, syster och Mira tokade sig, Kaj och Madde lekte kierra, Kaj och Madde lekte jaktinkallningar, Jax skällde... Sid låg och tittade, utan mig i närheten. 


Dagens störningar var på precis lagom nivå för oss just nu. I den här miljön med dessa störningar kunde jag låta honom vara och bara fokusera på att belöna det jag verkligen ville ha och belöna det riktigt bra. Och Sid kunde ge mig ett kvitto på vad han faktiskt kan och att han kan bjuda på full avslappning trots störningar runtomkring och trots att jag inte guidat dit honom. Filten är väl betingad med att ligga tungt och den hjälper honom massor. Det var härligt att få alla de svaren och se alla de trevliga beteendena. Mer sånt här! 

Hund · Sid
Av Carro - 17 oktober 2011 21:17

SID


- Länga sträckan i framförgåendet (det var lääänge sen vi tränade det nu!)

Kördes som sista pass för dagen. Sådär måste man säga om resultatet. Han är alldeles för övertänd på att gå sakta och vi måste träna mycket mer stå stilla och bli stående stilla med störningar. Har Miras blicklåsning med störning som målbild.

- Inkallningsstarter

Faktiskt riktigt bra, bra tempo och ingen tveksamhet i starten.

- Varsågod under baklängesmarsch

Även dessa riktigt, riktigt fina. Måste till försvåringar. Han drar dock ut med rumpan en aning när han blir för het men rättar till sig när han landat i gåendet.

- Stadga efter hoppstå under marsch

Alltså, ja. Vad är det med den grundfärdigheten att aldrig sätta sig på plats. Den här gången funkade det knappt med omvänt lockande. Back to basic och kunna bjuda på frivilliga hoppstå med stadga.

- Platsliggning

Även här back to basic, nu 17 ska vi ta det här lugnt och metodiskt. Så många gånger jag sagt att jag ska ta tag i platsliggningen men aldrig gjort det. Upp med ett schema på kylskåpet och skriv upp och utvärdera över tid för hur träningen går FRAMÅT. Idag körde vi tre platsliggningar under extremt kort tid, tror det var 25, 30 och 15 sekunder. Jag måste bli stensäker här, så säker jag någonsin kan bli. Just nu ligger han som en staty men utan någon som helst förståelse, eftersom han nästa platsliggning lika gärna kan rulla över på sidan. Vi har inte tränat det, dags att börja göra det.


KAJ


- Sitta stilla i ny miljö

Åååh det är så svårt, men det blir bättre! Han var riktigt duktig i all blåst, men sitta stilla är grymt svårt om man är en Majshund.

- Hoppstå

Som sagt, det blåste ganska rejält så träningskvaliteten blev därefter då flygande löv och liknande var väldigt intressant. Men några fina hoppstå gjorde han och han bjuder på stadga, till skillnad från sin storebror. Man får väl aldrig samma problem två gånger i rad.

- Komma tillbaka med en boll

Han kommer tillbaka med fårskinnsleksaker och massa andra trevligheter men tennisbollar är helt hopplöst just nu. Han leker helt fascinerat med dem, sprätter iväg de med tassarna och försöker få in dem i sin lilla, lilla mun.

- Framåtsändande till target (om ovanstående fungerar bra)

Ovanstående funkade ju inget vidare men han fick ändå springa till target, fast med en kastad fårskinnsleksak istället. Riktigt, riktigt bra!

Hund · Kaj · Lydnad · Sid
Av Carro - 13 oktober 2011 13:28

Dagens plan för lydnadsträning:


SID


- Länga sträckan i framförgåendet (det var lääänge sen vi tränade det nu!)

- Inkallningsstarter

- Varsågod under baklängesmarsch

- Stadga efter hoppstå under marsch

- Platsliggning


KAJ


- Sitta stilla i ny miljö

- Hoppstå

- Komma tillbaka med en boll

- Framåtsändande till target (om ovanstående fungerar bra)


Återkommer med rapport.

Av Carro - 9 oktober 2011 11:32

Vi började dagen med mera tävlingsträning. Jag valde att göra en kedja med inmarsch, ett långt fritt följ och en utmarsch. Tanken med det långa fria följet var främst att jobba med min egen uthållighet och koncentration. Jag lyckades sådär. Jag ville att helhetsintrycket skulle vara bättre, att jag skulle gå in och se självsäker ut och inte som om jag höll på att kräkas. Fokusbristerna berodde främst på att jag har svårt att hålla ihop mig själv och min egen koncentration när jag får en väldigt lång uppgift men även på att jag hade lite för mycket fokus på allt som hände ute i periferin.

Vi gjorde en kedja till på eftermiddagen då jag valde fler moment och således gav mig flera korta uppgifter istället för en lång som på förmiddagen. Vi körde inmarsch, avslutningen på framförgåendet, läggande under gång, inkallning, apportering och hopp. Alltså appellklass minus linförighet. Jag är jättenöjd med den kedjan och jag tycker mina rutiner och förberedelser mellan momenten fungerar riktigt bra. Avslutningen på framförgåendet var riktigt fint förutom att han flyttade ett par tassar efter att jag ställt upp honom och riktningen blev skev därav. Måste träna mer stadga medan jag går bakom och även överträna att den riktningen jag visar är den som gäller. Får jobba in en ordentlig rutin som sitter säkert. Hittills har jag tänkt att jag ska lära in ett kommando för att låsa blicken framåt och låta honom göra det i rätt riktning när vi ställt upp för momentet. Problemet med det kommer om han låser på fel riktning, till exempel för att han hittar något att haka upp sig på i miljön. Det kommer kräva massor av överträning och frågan är hur mycket man vill lägga ner på ett koeff 2-moment i de lägsta klasserna. Kanske ska prova någon springa mot leksak-variant, får fundera på det.

I övrigt kändes den kedjan mycket bra. Rutinen inför läggandet funkade klockrent, han har aldrig lagt sig så snabbt ens på vanlig träning. På väg mot apporteringen ville han fram till Thomas och leka och jag fick ropa tillbaka honom. Hm, måste fundera ut ett sätt att göra det på ett snyggare och smidigare sätt om det skulle behövas. Han gillar inte när folk går fram till honom, så jag lämnar honom med ett ”vänta kvar”-kommando medan jag tar emot apporten. Funkar bra men måste tränas med tävlingsledare som kommer från olika riktningar. Apporteringen var fin sånär som på att han grep den på tillbakavägen och lekte en del i upptaget, vilket ofta blir fallet i kedjor. Bara att ta tag i. Hoppet var fint men jag satte honom nära hindret på bortsidan för att inte riskera att han satte sig själv.

Helheten var i alla fall på topp, vilket var mitt mål med hela kedjeträningen för året, att det bara skulle vara tekniska detaljer att slå ner på. Han håller ihop bra, tappar inte fokus eller engagemang under kedjans gång utan jobbar på utan att gå varken upp eller ner sig. Tävlingsträning FTW!

Vi körde en del individuella pass under dagen också. Mitt första med Sid tränade jag varsågod. Jag har fått problemet att han blir tveksam i starten och måste belöna massa, massa starter för att få tillbaka den snabba reaktionen och självsäkerheten. När jag sen lägger in varsågod blir han tveksam igen och den där balansen mellan springa i full fart OCH vara beredd på att kasta sig bakåt är så svår att få till. Externbelöningen var nog lite för het, att få leka med andra är den absolut bästa belöningen och han blev nog besviken av att få leka så mycket med mig när Fanny stod beredd bakom honom.

Några saker vi kom fram till att jobba med var följande:
1. Ett nytt ord för att kasta sig bakåt på varsågod, som alltså inte är varsågod och alltså inte är detsamma som till middagsmaten och när han får ta vad han vill. Förvirringen var total när jag sa varsågod och bjöd in till en leksak hos mig. Ett eget ord för att kasta sig bakåt så snabbt man kan tror jag kan öka självsäkerheten och tryggheten i övningen.
2. Träna snabb reaktion på varsågodordet bakåt i andra situationer, till exempel under baklängesfot, vanligt fritt följ eller när han bara sitter. Parallellt med det träna…
3. Snabba starter, snabb reaktion på startordet och…
4. Spring i full fart mot mig.
5. Lägg ihop de delarna när var och en funkar för sig.

Jag funderar på att lära in en rutin för när han ska springa i full fart in till min sida och när han ska springa i full fart men lyssna efter ordet och vara beredd på att kasta sig runt eller stanna. På Ebba hade jag två olika ord, och ropade alltså någonting annat på sista inkallningssträckan från ligg. Vet inte om det finns domare i de högre klasserna som kan bli griniga över det. Jag tänker att det kan ge större säkerhet och att vetskapen om vad som väntar kan göra att han vågar ta i och springa på fortare. Rutiner är ju till för att förbereda hundarna så när ordet väl kommer ska de inte behöva tänka så mycket på VAD de ska göra utan mer ATT de ska göra. Det gäller att hålla på kriterierna bara, väldigt noga. Springa långsamt får aldrig leda till varsågod bakåt. Det har det nog fått göra ett par gånger för mycket i Sids träningskarriär.

Annars känns inkallning med stå och ligg som ett moment där vi ligger bra i fas, alltså det känns som att vi är på gång, grunderna börjar falla på plats och jag ser inga större hinder framför oss på vägen mot ett färdigt moment. Än. Det känns härligt.

Nästa korta pass jobbade jag med hoppteknik med Kaj. Jag fick en övning som var riktigt rolig, framförallt var det roligt att han kom tillbaka med leksaken på en gång han gripit den. Jag fick bakläxa för att jag inte lärt honom varken sitt eller självkontroll och för mina dvärghundsstarter. Det är så jäkla lätt att bara placera honom där man vill ha honom men det blir ofta forcerat och inte så bra. Vi provade också lite cirkelarbete där vi faktiskt sprang på cirklar. Det blev mest galskap och jag fick lite mera bakläxa. Han har en naturlig fallenhet för blindbyten, det kanske alla hundar har men han är den första jag provat på det här med cirkelarbete ordentligt med. Större cirklar men framförallt mer träning i gå-tempo med godbitar var Fannys råd.

Sista passet för dagen tog jag först ut Kaj för att titta på klossträning men ångrade mig snart då både Kajs batterier och självkontroll visade brister. Jag behöver jobba med att få honom att förstå att han ska stå stilla och inte skälla ut mig.

Istället tog jag ut Sid för att få tips på vår tricksträning. Jag fick riktigt bra tips som verkligen visade på hur viktigt det är att låta någon annan titta på träningen och skaka om ens huvud ibland när man kört fast. De tips jag fick var nämligen:

Snurra: Han har dåligt tempo. Fick tipset att belöna mer aktivt istället för att bara mata godbitar i position. Lek och jaga ikapp godbitarna!

Stå på bakbenen: Han har varit vinglig och det har känts så otroligt ansträngt när han reser sig på bakbenen att han nästan upplevts tycka det är obehagligt. Fick tipset att shejpa istället för att försöka locka fram det med handtarget och varsågod… Utgick från sitt vackert, klickade för mer tyngdpunkt bakåt/uppåt, belönade med kastade godbitar uppåt och efter bara en repetition bjöd han på att stå på bakbenen!

Hoppa upp på ryggen: Jag har gett upp när Fredrik inte var villig att hjälpa till som vare sig som rygg eller belöningsmaskin. Fick tipset att använda en target och lägga på min egen rygg. Ja, varför inte? ;-)

Vi åkte hem trötta och nöjda efter den fjärde och sista helgen för årets tränarutbildning. Vi skrev målsättningar för året under första helgen som jag tänkt utvärdera mer utförligt här i bloggen men kortfattat kan jag säga att våra mål är uppnådda och jag känner mig jättenöjd med det. En härlig känsla! Nu ska det sättas nya mål, det är roligt det med!

Hund · Kaj · Kurs · Lydnad · Shaping · Sid
Av Carro - 1 oktober 2011 23:14

Temat för helgen är tävlingsträning, ett av mina favoritämnen. Sid började med två utfall, för snabbt inkastad i en för svår situation, och jag hamnade i obalans från starten. Jag är nöjd över att ha vänt den känslan på en femöring och att jag kunde gå in på plan och prestera så kor efteråt. Jag och Sid körde inmarsch, fritt följ, läggande under gång och inkallning. Det kändes helt lagom i den här situationen för oss båda två.


Känslan överlag - på topp. Att Sid är helt fantastisk är ingen nyhet. Fria följet är så underbart, jag bara njuter av att gå med honom och så länge jag har koll på fötterna så gör han precis som han blivit lärd. Jag känner fortfarande hur axlarna dras upp, andningen stannar till och stegen blir kortare när det närmar sig en vänstersväng. Jag måste verkligen koncentrera mig till isen för att få till min egen fotförflyttningen riktigt bra och den där skitnödiga känslan måste jag verkligen jobba med. Vänstersvängar bits inte. Han tappade lite i språng marsch mot slutet, inte värre än så.


Läggande under gång kändes bra. Han fastnade lite på en doftfläck och var kvar i den även itransporten mot inkallningen. Vet inte om han hade klarat en inkallning över den fläcken men jag hade redan planerat att belöna bara han startade. Den senaste veckan har han fått för sig att inkallningssignalen kan betyda allt från att kasta sig ner med hakan i backen till att starta och bjuda på än det ena än det andra på vägen fram. Kul med kreativ unghund...


Överlag: toppen!! Något att jobba på: mina klapp på vänsterbenet-ticks.


Resten av dagen jobbade vi med individuella grejer. Jag började med Kaj och tänkte få lite tips kring fotinlärning med den lilla tussen. Det var kaos, bokstavligt talat! Kaj var överallt, kastade sig in i leksaker, skällde, rejsade runt fötterna på mig, rejsade under fötterna på mig, skrek och rusade lite till. Den phalenen har verkligen gått mig ur händerna. Totalt.


Projekt uppstyrning. Bygga värde för att vara nära, sitta nära vid sidan och klicka för kontakt. Satt på knä för att snabbare kunna belöna och hamna i en bättre position i förhållande till honom. Sen jobbade jag lite med att stå helt stilla med framtassarna på en hink. Det är svårt med balansen på honom, han blir antingen megatokjättegalen eller väldigt passiv. Vi pratade lite på förmiddagen om att man lätt kan kamofluera dåligt fokus och engagemang med häftiga och hetsiga belöningar. Jag tror inte det är fallet än men risken är nog stor. Med lugnare belöning märktes det att han var mycket intresserad av dofter och vad som hände runtomkring. Inget konstigt för en så liten (ung) parvel, men absolut något att ha i bakhuvudet för framtiden. Styra upp passen, vara lite snålare med belöningarna och plocka fram färdigheter för både aktivitet och passivitet. Samt bygga massa värde för att vara nära, inomhus utan skor till en början.


Sista passet tog jag ut Sid igen och jobbade med fokus i utgångsställning med störning. Började med lekbelöning med mig och sen fick han leka med Fanny. Det är helt galet vad han går igång på att leka med andra människor, han är helt hämningslös. Jag tackar skyddsträningen för det. Träningen gick jättefint och han svarade riktigt bra på de felsignaler jag behövde ge.


Som avslutning på dagen gick jag och Thomas ut och tränade uppletande på dummiesar i en kohage. Sid var duktig både på att titta på när Pouge hämtade dummiesar, mer frustrerad och ivrig på att själv få springa, och på att hämta dummiesar själv. Jag ska nog börja följa med mamma ut på jaktträningar när jag har möjlighet, Sid gillar ju träning med hälften spring och hälften hjärna.


Nu har vi handlat lite middag och är på väg hem för att äta lamm. Det ska bli gott!


Hund · Kurs · Lydnad · Sid

Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012
>>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

RSS


Skapa flashcards