Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Inlägg publicerade under kategorin Hund

Av Carro - 30 juli 2012 13:30

Jag använder den gröna bollen "Everlasting Fun Ball" som aktiverings- och belöningsboll till både mina egna och dagisets/pensionatets hundar. Den heter "everlasting" och hittills har jag ingenting att säga emot det namnet, trots att jag provat den på flera boll- och traschtokiga hundar av olika raser. Vi använde även bollarna som tidsfördriv och berikning för unghundarna när jag jobbade på Försvaret. Här hittar ni inlägget om denna fantastiska produkt.


Se det här inlägget och kommande inlägg från mig direkt på www.hundid.se. Vill du följa mig genom t.ex bloglovin eller google reader använder du adressen www.hundid.se eller http://hundid.wordpress.com

ANNONS
Av Carro - 14 juni 2012 20:30

Jag hade ingen kurs på kvällen idag, min och Fredriks första kurslediga vardagskväll på hela våren, vilket har fått mig att känna mig ledig hela dagen. Solen har skinit, det har varit lagom varmt, jag har haft goa hundar på dagis, mina hundar har hängt med på dagispromenader, jag har fått massa kontorsarbete gjort och känner mig bara allmänt nöjd och tillfreds med tillvaron. Det är en härlig känsla! Allt blir så mycket lättare när vädret är vackert, det är helt galet vad det påverkar. 


Mitt goda humör beror inte bara på en bra dag utan även på en riktigt härlig kväll. Fredrik och jag möttes upp efter jobbet på brukshundklubben och tränade igenom alla tre hundarna. Det var som sagt vackert, alldeles lagom väder, Thomas Mohlin var där och vi snicksnackade en stund om allt möjligt, hundarna var duktiga och Fredrik var som vanligt världens bästa coach.


Kaj fick träna på att växla mellan lek och avslappning. Till en början tog han inte godbitar utan spottade bara ut dem. Då fick han ligga på sin filt (fast han valde att ligga bredvid, fleecefilten var nog varm) tills han knaprade i sig dem. Jag hade inte världens bästa godbitar med mig men med lite övertalning funkade även dem. Sen fick han komma upp och leka, byta mellan leksaker i min hand och bjuda på att vara stilla när leken avslutades. Jag provade att lägga in ett pass med ligg på signal, men det var inte läge kring alla störningar. Mer action behövdes och han kunde snart ligga ganska länge innan han fick varsågod på leksaken. Han fick vila ganska länge mellan passen, medan jag satt och njöt av solen. 


Vid ett tillfälle tappade jag den ena leksaken med Kaj monterad i andra änden. Kaj är inte världsduktig på att komma tillbaka med grejer, faktum är att han inte är duktig alls på att komma tillbaka med grejer. "OOOOH NOOOO!!" han flyga genom mitt huvud medan jag sträckte mig efter puffhunden, men så fick jag sinnesnärvaro nog att istället ropa "ja" (bytsignalen) och bjuda in till den andra leksaken. Och phalinutten vänder!! HAN VÄNDER OCH HAN BYTER LEKSAK! Bara det gjorde min dag.


Fredrik och Fia tränade på att leka. De lekte och bytte leksak i handen och låg på gräsmattan och myste. De tränade också signalkontroll och generalisering av ligg-kommandot. För de handlar tiden på klubben mycket om att bara vara i miljön, skapa en bra känsla och titta på de andra hundarna utan att moff-moffa. Det senare gjorde hon superbra, hon kunde ligga länge och titta på en uppbunden, skällande hoffe utan att säga ett knyst. Duktig glapphund! 


Vi stoppade in barnen i bilen och körde Sid. Han fick landa på filten en kortis innan han fick gå in och göra en inmarsch. Jag hade inte riktigt koll på var jag gick och var på väg rakt mot ett annat ekipage som tränade fritt följ, vi gjorde en vändning och slöt sedan upp till samma riktning (men en liten bit ifrån för att inte störa ekipaget) och Sid jobbade igenom det riktigt bra. Han slängde några blickar men då ojade jag honom och lät honom söka sig in på nytt. Kriterier och rutiner! I träning tittar man inte på andra hundar, i pauserna måste man titta på andra hundar. Han svarade så jäkla bra på den träningen. Att jobba sig igenom hundstörningen och att jag litade på honom och lät honom gå vidare tror jag gjorde hela vårt pass. Han pep till en gång första gången jag ojjade honom för en hundtitt, ett väldigt tydligt tecken på att störningen var för stor eller att han bara inte visste hur han skulle hantera den. Men det kom bara ett pip, den enda gången. Sen inga fler. Fina Sid.


Vi tränade ett pass kryp, där jag bara försöker få till mängdträning på sträckor för att få ett stabilt moment i olika miljöer. Han är grym. Tack, Ulrika för att du coachat oss till det här superkrypet! 


Sen gjorde vi flera inmarscher på plan där Fredrik fick ropa in oss. Sid var rak i positionen och i helt lagom sinnesstämning, när han bara kommer in i lydnadsmodet så är han verkligen inne i det. Fredrik påstod att jag inte kan göra 90-graders-vinklar, något jag absolut måste filma och utreda. 


Avslutningsvis tränade vi framförgående. Det blev avslutningsvis eftersom vi gjorde en jättefin sträcka rakt mot ett annat ekipage som tränade och lekte. Jag blir så glad när vi klarar av att jobba oss igenom de störningarna, som är våra allra, allra svåraste. Vi avrundade och tog en promenad upp till bilen efter det. På vägen till bilen passerar vi det tränande ekipaget där Sid bara ger en blick, börjar nosa i gräset, ger en ny blick och därefter fortsätter gå helt avslappnat i kopplet. Det var ett sånt pass jag kommer leva på ett tag. 


På vägen hem köpte vi kött, färskpotatis och jordgubbar och nu ska vi äta middag. Jag är borta på utbildning hela helgen så det här blir vår fredagkväll. Ett CSI-avsnitt och sen sova, kan jag tänka mig. 

Fia · Hund · Kaj · Lydnad · Sid
ANNONS
Av Carro - 14 juni 2012 15:16

Sommaren är på intåg!


Hoppas ni har en skön inledning på sommaren. Här är vi igång för fullt med hunddagis, hundpensionat, kursverksamhet och hundträning – men allt blir så mycket härligare i det underbara sommarvädret!


Vi har öppnat portarna till våra nya lokaler på hemmaplan i Riala, Bergshamra (mellan Åkersberga och Norrtälje). Här har vi hunddagis, hundpensionat och tränings-/kurslokal och här kommer vi hålla till tills vi får tillträde till de nya lokalerna i Arninge. Det finns platser kvar på både hunddagis och pensionat. Vi kan hämta och lämna din hund i hemmet, på din arbetsplats eller vid en mötesplats eller så lämnar och hämtar du din hund själv. Här får din hund leva livet på landet medan du jobbar eller har semester.


Ska du åka bort över midsommar?


Pensionatet har öppet hela midsommarhelgen. Här bor din hund i en egen box i vårt hundhus på gården. Vissa boxar har direkt anslutning till rastgård och här finns ett skogshägn för hundarna att springa i. Alla hundar får regelbunden utevistelse och rastning, stimulans och aktivering när de är här. Vi har begränsat antal platser för att kunna tillgodose alla hundars behov. Pris per natt: 400 kr för en hund, 700 kr för två hundar och 900 kr för tre hundar. För fler hundar, kontakta oss för prisuppgift.


Kurser i sommar


Den 14 juli kommer vi ordna en prova-på-kurs i nosarbete – alltså spår, sök och uppletande av föremål. Kom hela familjen och upptäck din hunds fantastiska nos, se vad just din hund gillar och få tips på övningar att prova vidare på hemma. Att jobba med nosen är stimulerande för alla hundar och något som stärker både hundens självförtroende och er relation – dessutom är det otroligt roligt! Så, den 14 juli alltså. Anmäl via hemsidan eller genom att svara på det här mailet!


Under sommaren och sensommaren ordnar vi följande kurser:

Prova på nosarbete, 14 juli (en heldag). I Semmersby, på Väddö.
Filtträning, 11 augusti (en heldag). I Riala, Bergshamra.

Plattformsträning, 12 augusti (en heldag). I Riala, Bergshamra.

Valphelg, 18-19 augusti. I Riala, Bergshamra.

Valpkurs, start 7 augusti (fem gånger). I Åkersberga.

Inkallningskurs, start 5 september (fyra gånger). I Åkersberga.

Belöningshelg, steg 1, 15-16 september. I Riala, Bergshamra.


Vi ses i sommar!


Soliga hälsningar Caroline och Cecilia Ersenius


Norra Stockholms Hundcenter (hundID) AB

www.hundid.se

0733601600

carro@hundid.se

Av Carro - 13 juni 2012 13:25

Igår "tvingade" Fredrik med mig till klubben. Han var på ett jobb i närheten och hade Sid med sig i lastbilen så vi möttes upp och tog en härlig promenad ner till klubben och tränade lite. Framförallt tittade vi på hundar. När vi kom dit var det ett gäng som körde agility och det skälldes en del och ett gäng satt och pratade med sina hundar uppbundna. Sid fick jobba "utifrån och in" genom att börja träningen på långt avstånd för att sedan jobba sig närmare. Vi körde filtträning och när han landat plockade jag upp honom och körde ett kort pass. Det Sid håller på att lära sig är rutiner för träning bland störningar. När han ligger på filten är det okej, eller rättare sagt han ska, titta på de andra hundarna och bearbeta miljön. När han har landat och jag sätter igång träningen är det fokus på mig som gäller.


Jag är jättenoga med att det ska finnas tydliga start och slut på passen och att det blir tydligt vad som förväntas i de olika situationerna. Hakar han upp sig på någonting i miljön är det paus på filten för att bearbeta, det är en hjälp han behöver just nu och jag vill inte heller att han ska använda träningen som en avledning för att inte ta tag i det han tycker är jobbigt. 


Träningen gick kanonbra, på båda fronter. Han bearbetade bra, gjorde lediga transporter mellan de olika platserna som vi jobbade ifrån och jobbade väldigt fokuserat i träningen.


Vi tittade på leken och självkontroll kring leken och jobbade med att byta leksak i handen och växla mellan lek och passivitet. Det gick kanon. Vi måste ta nya tag i det där med att komma tillbaka med leksaker bara... Vi jobbade med ingångar från olika vinklar med godbitsbelöningar och lek hos Fredrik som externbelöning. Och så tittade vi på krypet, som var jättefint (och Fredrik blev jätteimpad!). 


Den enda reaktionen (och reaktionen var en något mer intensiv blick och spetsade öron) han fick på de andra hundarna var när en flat började gnälla och hoppa på sin matte. Då fick han lägga sig på filten igen och så var det inte mycket mer med det. 


Fredrik är verkligen världens bästa, han coachade oss så himla bra igår och kommer med massa bra tips och funderingar. Snart är det semester, från jobbet för hans del och från kursverksamheten för min del, och så ska vi träna massor! Jag älskar att ha fått en hundnörd till sambo :-)

Av Carro - 12 juni 2012 15:27

I helgen var jag i Semmerby och höll lydnadsläger tillsammans med Sofie. Efter kursen på lördagen skulle vi åka iväg och hitta på något med våra egna hundar och vi hamnade på Häverö BK för lydnadsträning.


Jag började med att köra igenom klass 1 med Sid. Han var seg i värmen upplevde jag men Sofie upplevde inte att det var någonting som syntes utåt eller störde. 


Linförigheten är en svår balansgång med honom. Blir han för het är risken att han plogar men är han lugn, som idag, så jobbar han inte hela vägen in med rumpan i vändningar och halter. Träna mera! Helhetsmässigt var linförigheten kanon.


Läggande och ställande under gång är han klockren på var och en för sig men är fortfarande inte säker på att skilja mellan. Jag har varit alldeles för snabb med att plocka in ställandet i en kedja, jag gjorde som med det mesta annars och plockade in det så snart han kunde det. Just i de här momenten ska jag backa lite på den punkten, strategi kommer längre ner i detta blogginlägg.


Han pep i transporten fram till läggandet, gjorde en jättefin inkallning och la sig på ställandet. Började äta gräs när jag friade honom. Jobbade tillbaka snabbt till apporteringen som även den var jättefin. Hoppet hoppade vi (haha) eftersom det stod på en annan plan.


Det här var en tävlingsträning jag verkligen önskade att jag hade på film, då min känsla inifrån bubblan var en helt annan än den Sofie såg på utsidan av bubblan. 


Resten av Sids pass tränade vi just läggande och ställande. Här är min plan i form av en punktlista:


Träna de mer var och en för sig med rutiner innan, under framlängesmarsch (gärna med någon som kan berätta var han gör, en spegel eller en träningskompis till exempel) och baklängesmarsch.

Plocka in respektive moment i kedjor utan varandra (alltså antingen läggande eller ställande i en kejda).

Träna momenten efter varandra men med belöning efter varje.

Träna signalkontroll under baklängesmarsch.

Träna signalkontroll allmänt (hans ställande under gång är mer ett stopp som måste göras under gång än ett stå-beteende, därför blir det svårt att plocka in just ställandet och läggandet i rena signalkontrollpass. Att träna signalkontroll är oavsett aldrig fel!). 

När båda momenten plockas in i samma kedja, variera mellan framlängesmarsch och baklängesmarsch.

Köra ställande under gång i en kejda med något annat läggandemoment (till exempel ligg vid sidan) och vice versa. 


Den här träningen fokuserade vi på att bara nöta momenten efter varandra men med belöning så fort han gjorde rätt. Han gör sällan fel på läggandet, utan blir det fel så är det att han lägger sig på ställande under gång. Därför körde jag flera ställanden efter varandra (med belöning efter varje) och därefter ett läggande. Det blev verkligen ett riktigt nöta-pass som inte kändes som att det gick varken framåt eller bakåt - därav punktlistan med träningsstrategier här ovan.


Kaj fick träna på inkallningar kring andra hundar då det kom en schnauzer ner på plan och tränade agility. Vi utmanade honom men han gjorde alltid rätt (det vill säga kom till mig). Han fick träna på att sitta stilla med störningar (känns det igen...?) och på att lägga sig på signal. För någon vecka sedan upptäckte jag att filtträning och avslappningsträning gjort att hans läggande numera såg ut som så att han vek ner kroppen i en böj samtidigt som han tippade över på skinkan och drog ena frambenet in under kroppen. Exakt samma rörelsemönster hela tiden, snacka om inlärt! Det tog bara ett par pass så var han rak igen, kloka lilla grabb. Nu har vi börjat om med signalinlärningen och det gick bra så länge jag satt, både med och utan generalisering och genom att vänta med hjälp av omvänt lockande. När jag ställde mig upp ville han bara komma in i utgångsställning, men det ser jag bara som något positivt när man är så ung och oerfaren som han ändå är. 


Tira och Sofie tränade utgångsställningar, signalkontroll på sitt och fokus kring andra hundar - det märks väl att vi har lika gamla hundar och det är roligt att följas åt i träningen och träna på samma saker. 


Alla hundar var duktiga, båda på och utanför planen, och vi var supertrötta alla fem när vi åkte hem och vilade upp oss inför söndagens fortsättning på kursen.


Kaj fick vara demohund på klickerlektionen och skulle bland annat visa olika sätt att sätta kriterier. Han fick först lära sig att plocka upp en grej från marken genom att få belöning för att han tittade, nosade, närmade sig, öppnade munnen runt etc. Sen tog vi en paus och nästa pass fick han först lära sig att springa till en target och därefter att gripa en leksak från min hand. Vips, så hade lilla fluffhunden lärt sig apportera. Jag fattar inte varför jag alltid grämer mig inför det momentet när mina hundar gång på gång visar att när jag bara gör det så är de riktigt duktiga :-)


Sid fick visa mer apportering lite senare under dagen och var inte lika duktig. Han ville helst av allt bara få springa iväg med leksakerna, något jag bestämt ville undvika för att skona hans tass efter det långa lydnadspasset dagen innan. Han hade svårt med självkontrollen och släppte inte gärna leksaken. Något övertänd och något slappt grundtränad i det senaste. Apporterade gjorde han dock som den klippa han är, båda trä och metall och både från handen och marken. Låg på filt bland gruppen med deltagare gjorde han också strålande. 


Fina grabbarna :-)

Av Carro - 12 juni 2012 13:48

Nu har dagiset rullat en vecka. Det har varit en turbulent vecka som inte alls sett ut som jag hade föreställt mig. Det beror på att min närmsta kollega, min Volkswagen Caddy, har stått på verkstaden hela veckan.


För några veckor sen gick den igenom besiktningen och ett par dagar senare var den inne på en long life-service för att vara i toppskick inför sitt stundande jobb som rullande hunddagis. Sedan tidigare har vi märkt att lamporna inte riktigt betett sig som de borde när man kopplat på en släpvagn så det fanns en tid inbokad för att fixa det förra måndagen, dagen innan dagiset skulle börja rulla. På servicen upptäckte de att signalhornet var slut och ett par dagar senare upptäckte jag att AC:n gick sönder, så även de delarna skulle åtgärdas på måndagen.


Och de delarna gick helt smärtfritt. AC:n servades och signalhornet byttes ut, lätt som en plätt. Så var det lysena, som verkstaden trodde berodde på att insatsen i släpvagnskontakten var trasig, vilket skulle vara jätteenkelt att byta ut. Så enkelt var det förstås inte. Det var lite knepigare och några sladdar som behövde dras om och jag skulle få hämta den på tisdag morgon. På tisdag morgon hade man satt ihop bilen men lysena fungerade inte alls. De undersökte saken och upptäckte ett fel av betydligt större dimensioner än vad som tidigare misstänkts. Jag hängde inte till hundra procent med i vad som hade hänt, men så mycket förstod jag att det kommit kondens i elektronikboxarna och att de var tvungna att bytas ut. Jag skulle få hämta bilen på eftermiddagen. Så blev det inte utan det sköts upp till på torsdag. Inte heller på torsdagen var bilen klar utan de tvingats beställa hem nya delar och dra om typ all el i hela bilen. 


Fredagen gick och min bil blev inte klar. Jag missade att verkstaden stängde 15 på fredagar och ringde en halvtimme försent. Jag hade lydnadsläger hela helgen och allt mitt träningsmaterial låg i bilen som stod på verkstaden. Det blev till att improvisera och låna grejer av mamma och Sofie, så det löste sig. Men vad handikappad jag kände mig utan mina egna prylar! 


Så i går ringde de äntligen och berättade att bilen var klar. Lycka! Jag ville helst av allt bara hämta ut den på en gång, men för att få göra det var jag ju liksom tvungen att göra en storstädning av den bil jag fått låna under min bils verkstadsvistelse. Jag hade ingen tid att göra det igår utan det belv upp klockan sex i morse för att hinna göra det och vara på plats på verkstaden strax efter öppning. 


Det var en fröjd att få sätta sig i sin egen bil igen, känna dragläget nere vid golvet, höra dieselbrummandet och känna piggheten. Som jag har saknat den!


Jag har fått låna en liten bil från verkstaden som inte var helt optimal som hunddagisbil. Mamma och pappa ställde upp som räddade änglar och lånade mig sin Volvo V70 så jag kunde slutföra veckan med hunddagis och kursverksamhet. Det har blivit en hel del pusslande, men det har fungerat.


Vidare har boxarna i hundhuset inte varit helt klara, men här finns gott om ytor så det har inte varit ett stort problem. 


Nu är bilen hemma igen och igår färdigställde min syster och jag det allra mesta i det nya hundhuset. Så idag är vi igång på riktigt, men bil och boxar. Det känns toppen!


Förutom bil- och boxproblem har allt rullat på bra. Vi har promenerat i skogen, vid vattnet i Svinninge och i motionsspår i närheten. Vi har myst och solat och skyddat oss från regn och rusk. En härlig första vecka!

Av Carro - 7 juni 2012 14:10

Andra dagen började med platsliggning. Tre hundar var med i gruppen. Sid fick ligga på sin filt bakom hundarna som låg plats och gjorde det jättebra. Han fick titta på medan hundarna låg plats och gjorde utmarsch från planen. Sen höll vi oss runt planen eftersom vi var nummer två ut att träna.

Vi tränade kryp, ett moment som vi, när vi väl började få fram någonting att belöna, avancerade väldigt snabbt i. Sen började han växla mellan olika tekniker och det hela blev väldigt osäkert. Jag visste inte vad jag skulle ha för kriterier och jag visste inte hur jag skulle förklara för honom vad som inte gav belöning.

Ulrika tittade på hans kryp och ansåg att den lilla teknikförändring han gör inte spelar någon roll alls. Han är låg och det är det allra viktigaste.

Vi började renodla träningen med sikte på färdigt moment. Jag fick vara vid hans sida, rak i ryggen och utan belöningar i handen. Bort med alla hjälper och med fokus på att belöna det jag vill ha. Jag tänker att om jag alltid ser till att belöna den tekniken jag vill ha så kanske de små förändringar han gör ändå släcks ut med tiden och gör de inte det så gör det ju inte så mycket.

Jag fick börja lägga signal på och vara noga med att allt skedde väldigt lugnt. Nedläggandet, signalen, belöningen. Jag fick tipset att lära honom lägga ner hakan så snart vi stannar eftersom det hjälper honom att hålla en väldigt lugn sinnesstämning. Någon gång när han hetsade upp sig lite och jag sa "lugn" så la han ner hakan och tog ett djupt andetag, så det beteendet kopplar verkligen ihop med en avslappnad känsla.

Raksträckorna såg fina ut och vi började fila på vändningarna. Jag försökte göra vändningar på stället men det var svårt, han ville gärna sätta sig upp och kasta med rumpan. Istället fick han krypa framåt några steg och jag belönade att han la över vikten på skinkan när jag vände mig åt vänster. Han kom snabbt in i det och jag fick tänka på att ta det lugnt, vända 45 grader och sen fortsätta framåt så han rätade ut sig och inte hamnade helt på sidan.

Mot slutet ville han gärna sätta sig upp, bli hög (krypa slarvigt) eller inte starta alls. Vi jobbade oss igenom det men kom fram till att han nog var trött i både kropp och huvud efter ett helt pass med krypande. Han ska få lite krypledigt och så plockar vi upp det igen om ett tag. 


Nästa pass jobbade vi med inkallning med ställande. Jag visade upp momentet som det ser ut och förklarade att något av följande scenarion sannolikt skulle utspela sig: 1) han startar inte 2) han stannar inte alls 3) han stannar själv. Det som hände var nummer 4) han la sig. Vi har verkligen alla variationer på det momentet och ingen riktig stabilitet.


Stoppet är dock magnifikt. Jag fick se en smygfilmning efteråt och han nitar verkligen (tyvärr in i ett läggande, eller han stannar i stå men lägger sig direkt). Själva stoppet behövde vi alltså inte träna på, utan snarare stadgan i stå och att stå kvar efter stoppet. Jag har tidigare alltid belönat hos mig för att främja starter. Ulrika tyckte jag skulle variera belöningen med att komma hos mig, bakom eller kastad till för att inte få mönster. Jag ska träna följande delar separat: stanna och stå stilla på korta inkallningar, springa hela vägen in till mig utan att det händer någonting, rena starter och inkallningar från stå in till sidan. När de fungerar, baklängeskedja ihop de. Och då baklängeskedja ihop de ordentligt. 


Han stannade och stod stilla riktigt bra när han hade en grej bakom, men tempot blev sämre. Att springa hela vägen in till mig trots belöning bakom och sen få dra på varsågod efter en ingång är en övning vi kommer ta till oss av. Han svarade inte särskilt bra på vare sig omvänt lockande eller ett "kvar"-kommando efter att ha stannat, han hann lägga sig ändå. Att snabbt bjuda in till belöning innan han hann lägga sig fungerade inte för mig, då jag inte hann med honom utan med all säkerhet lyckades belöna läggandet ytterligare ett par gånger. Men att stanna, landa i ståendet och verkligen stå kvar i väntan på belöning/ny inkallningssignal tror jag funkar för oss båda. Och inkallning med läggande har vi ju redan ;-)


Sista passet tittade vi på saktagåendet där jag tycker han har svårt att hitta min riktning utan gärna tar en egen. Ulrika tipsade dels om att prova att köra en inkallning över framåtsändandesträckan innan jag kör saktagåendet så han fått in sträckan "i kroppen" och dels att använda gruppen som riktningsvisare. Jag ska prova med det senare men börja med stolar eller liknande. Hon tyckte han hade ett fint gående, jag tyckte han var lite för snabb men det kan vara jag som vill gå ganska långsamt. Tempot får jag dock titta på en annan gång, nu är det riktningen som är i fokus. Vi provade ett par sträckor där han fick gå på längre avstånd från mig och det var inga problem. Ulrika gav mig massa tips och inspiration till att börja sätta ihop momentet. Jag tror Sids framåtsändande kan bli riktigt, riktigt bra.


Trötta och nöjda kom vi hem efter en höjdarhelg. Jag är så full av inspiration och av positiv energi. Sid har betett sig exemplariskt, gått från klarhet till klarhet och visat på mycket fina kvaliteter i momenten. Han känns otroligt fin i lydnadsträningen nu och jag bara längtar efter att kunna tävla honom. Nu ska det inte gå två år innan vi träffar och tränar för Ulrika igen, för åh, vad bra hon är och vad mycket den här helgen har gett oss! 


Åsa tog massor av fina bilder på mina pojkar i helgen, tusen tack för dem! Jag avslutar med min favorit, en bild som verkligen speglar min och Sids sinnesstämning som vi hade under hela helgen. Min fina, fina Sid.


 

Bilder · Hund · Kurs · Lydnad · Sid
Av Carro - 3 juni 2012 00:27

Första dagen på helgkurs i lydnad för Ulrika Norell och jag går och lägger mig helt lycklig över att vi har en dag i morgon också. Ulrika är toppen och en instruktör som passar mig som handen i handsken. Hon är tydlig och rak, uppmuntrande och peppande och förklarar sina tankar på ett väldigt bra sätt. Hon tvingar en att konkretisera vad ens kriterier är och puschar hela tiden träningen framåt utan att för den sakens skull göra avkall på detaljer. Jag stortrivs med Ulrikas tänk och gillar att hon inte är helt stöpt i Canisformen utan har ett stort bagage av kunskaper med sig. Att jag haft inspirerande och trevliga kurskamrater med mig gör inte dagen sämre! Regnet har öst ner men vi har haft lika roligt för det!


Jag började med fritt följ med Sid. Han har till och från haft tendenser att ploga, framförallt i början av passet eller första passet efter ett långt uppehåll. Dessa tendenser har utvecklat sig till att bli mer regelbundet återkommande och nu liksom finns de där. Vi jobbade med kortare sträckor och med att reglera belöningsförväntan. Sitter inte positionen första stegen finns i detta läge ingen anledning att försöka vänta ut den, för med ökad belöningsförväntan på det får jag sällan något att belöna överhuvudtaget. 


Jag har lekt med honom ganska häftigt i fria följet och i takt med att han dessutom blivit äldre, "driftigare" och helt enkelt galnare så har det blivit lite för mycket för fria följet. Jag leker i situationer där leken inte ens är relevant. Jag leker för att det är roligt utan att alltid reflektera nämnvärt över konsekvenserna. Vi provade att lägga om till godbitsceremonier och ändra mitt hysteriska "BRAAAAA!" till ett mer sansat (och urskiljbart) "bra". Skillnaden blev enorm. Sid blev lugnare, mer koncentrerad och mer ihopsamlad. Han gick fritt följ nu, med tanke och mening. Vi la också om belöningsplaceringen till att hamna i position, inte i ett hopp åt andra hållet ;-) Resultat: rak position!


Vi provade att länga sträckorna och då kunde plogandet uppenbara sig på nytt. Det löste vi genom att lägga in en rak halt med nytt marschanträde mitt på sträckan. Det gick kanon. Duktig Poo låg på filt bland regnklädd publik i huvor och väl medveten, påträngande instruktör. Riktigt bra träning för mig, jag är så nöjd med oss båda. 


På eftermiddagen fullkomligt vräkte regnet ner på tvären och vi bestämde oss för att jobba med inomhusgrejer. Jag valde att titta på fria följet och ingångarna med Kaj. 


Ingångarna är jättefina på kloss men blir inte alls lika strukturerade utan kloss. Där fick jag tipset att sätta signal på ingångarna på klossen och sen jobba in på klossen från olika positioner/utgångslägen. Och ta bort klossen. Vara noggrannare med kriterierna och använda klossen som en hjälp för att ha fyra tassar i marken och få säkerhet i bakdelskontrollen och våga jobba utan kloss och låta honom prova. Jag känner att den senaste veckans pass på grusklädda kollegieblock gjort susen och det var roligt att kunna visa på riktiga ingångar även utan kloss och få coachning i att puscha det ännu mer framåt, mot om jag träffat Ulrika för ett par veckor sedan och visat upp en helt targetberoende liten puff-hund. Nu är vi på G att få till riktigt snygga ingångar. Bättre sent...


Sen tittade vi på fria följet och jag fick nya verktyg att jobba med. Han bjöd upp jättefint från en externebelöning, vände snabbt på varsågod och var väl engagerad i externbelöningen, men jag fick honom inte därifrån igen. Något att jobba på. Istället körde jag starter från stå vid sidan och belönade tidigt. Håller jag inne belöningen hamnar han i en båge ut från mig innan han söker sig in, något som blivit en väldigt markant kedja som jag ännu inte kan se själv. Fokus på att få till starter och därifrån öka sträckan utan att förlora positionen. Han jobbade på riktigt bra och koncentrerat i tjugo minuter med bara små pauser. Visserligen inomhus, men jag känner mig toknöjd. 


Kvällen har spenderats med lite mer träning, god mat, vin och snack. Nu laddar jag inför en morgondag fylld med mer spännande lydnadsträning!

Hund · Kaj · Kurs · Lydnad · Sid

Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012
>>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Tidigare år

Besöksstatistik

RSS

Följ bloggen

Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Blogkeen
Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se