Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Inlägg publicerade under kategorin Kaj

Av Carro - 21 oktober 2011 17:12

Jag var tvungen att vara hemma från jobbet idag då jag hade ett läkarbesök mitt på dagen. Det bestämde jag mig för att utnyttja till max. Jag har länge velat gå morgonpromenad i soluppgången, tycker inte det finns något vackrare såhär på hösten/vintern. Jag gick upp med Fredrik min vanliga tid och åt en lång frukost, drack kaffe och slösurfade fram till kl. 7 då vi gick ut. Det var nästan sent, för det blev snabbt väldigt ljust. Det vackra morgonljuset fick vi med oss i alla fall och vi knallade både längst med landsvägen (ett riktigt pyssel med tre hundar i koppel) och i spåret vid Riala. Kaj fick åka innanför min väst på vägen hem (måttligt populärt) och då gick det lättare att gå längs landsvägen. Rix Morronzoo gjorde mig sällskap och vi kom in lagom till morgonens gäst lämnade studion. Hundarna (som absolut inte är vana vid så långa promenader) slocknade direkt och jag njöt framför datorn med en kopp kaffe och second breakfast. Jag kunde inte ha fått en bättre start på dagen!Spenderade dagen med att göra en reklamaffisch med ett avbrott för att åka till läkarn i Norrtälje. Väl hemma igen hade jag stämt träff med Annica och Prima för att träna lydnad.Jag var osäker på hur Sid skulle kunna prestera, dels för att han fått en chockartat lång morgonpromenad och dessutom gjort illa tassen på något oförklarligt sätt. Han var halt efter promenaden och min plan för träningen var att köra lugna grejer och ta det i tassens takt. Han visade dock varken hälta eller ömhet, dock en jäkla vilja, så jag körde på med min ursprungliga plan.Först gjorde vi en tävlingsmässig kedja med kommendering. Min plan var fritt följ, läggande, inkallning, apportering, fritt följ, läggande, inkallning och apportering igen. Allt för att bygga ännu mer uthållighet. Efter första fria följet gjorde jag en spontan jackpotbelöning för så jäkla snyggt har han aldrig gått i fria följet tidigare. Allt bara stämde! Belönade av planen och gjorde en ny entré och körde på resten av momenten. Sid presterade på topp, både attityds- och detaljmässigt. Kanske två timmars morgonpromenad är receptet för formtoppning? Hoppas inte...De enda detaljer jag har att slå ner på (kan vara bra att uppmärksamma för att kunna träna vidare, men det var verkligen inga stora grejer):- Apporteringsingången var skev och han släppte när jag tog i apporten. - Andra läggandet under gång la han sig på tävlingsledarens kommando (sjukt snygga lägganden dock). - Han dunsade in lite, lite i mitt ben i ingången i första inkallningen, men förutom att han kom lite nära gjorde han ingångarna precis som jag lärt honom. Gripandena, som vi haft lite bekymmer med i kedjorna, var klockrena både apporteringarna. Läggandet var padang ner i backen. Ingen tveksamhet i starten av inkallningen, bra fart och fina ingångar (så när som på den lilla, lilla touchen i den första inkallningen). Fria följet var en dröm att gå och vi hade till och med flyt i vänstersvängarna. Jag tror ta mig sjutton att allt stämde idag! :-DJag kommenderade Annica och Prima i en likadan kedja och jag blir så stolt och glad av att se dem jobba. Vi har tränat ihop sen Prima var pyttis och det är så roligt att se alla framsteg och den utveckling de har gjort tillsammans. Jag tog ut Sid för att köra framförgående då baklängeskedjandet har fått honom superduperhet och även när jag gått tillbaka till att bara jobba med starter och själva gåendet så har han varit så taggad att han runnit iväg sådär gradvis att man inte märker att han växlat tempo förrän man verkligen ser på avståndet oss emellan att det inte var det som vi utgick ifrån... Häromdagen tränade jag med Åsa och vi plockade in lite mer rock n' roll i momentet. Kort sagt släppte på kontrollen, var inte lika petnoga med riktningen (två meter i sidled är ok att pendla för det syns inte från sidan) och jag gick på med raskare och mer självsäkra steg. Mindre precision gav mer rätt och större självsäkerhet, men fortfarande en hund som är tokhet framåt och tycker sakta(?)gående är det absolut häftigaste moment som någonsin uppfunnits. Ett tag har det känts som att vi aaaaldrig ska komma vidare.Idag körde jag samma rock n' roll-style och fick bättre känsla men fortfarande ett tempo på gränsen till skritt-sken. Jag provade att när han gick bra klicka och belöna med en superbelöning hos mig istället för att kasta över huvudet (med superbelöning menar jag det som krävdes för att få honom att vända och inte rinna iväg framåt). Redan efter ett par repetitioner fick jag honom mer lyhörd för mina steg och signaler bakom och inte samma enorma sug framåt. Varierade mellan att belöna hos mig och belöna framåt. Det kändes riktigt bra.Sist för Sid körde jag budföring mot Annica och han gjorde det som om han aldrig gjort annars. Underbar attityd, fin ingång och bra tempo. Vi körde över kortsidan på fotbollsplanen, vet inte hur långt det är men 50 meter kanske. Duktig Poo! Annica och jag jobbade med budföringen med Prima också, som har svårt med stadgan hos mottagaren. Även här var det superkul att se hennes stora framsteg och hur bra hon svarar på omvänt lockande och att "göra innan man får". Det märks att hon har bra förkunskaper att plocka fram. Som avslutning försökte jag mig på ett klosspass och ett baklängesfotpass med Fia, där det märktes tydligt att två timmars promenad inte är den bästa uppladdningen inför ett lydnadspass när det kommer till henne. MEN, glädje, attityd, träningsvilja och humor har hon i överflöd vilket gör att oavsett hur få rättklick man fått i ett pass så lämnar man det med världens största leende. Goa, glada hundskrälle <3 Kaj fick komma ut och köra lite cirkelarbete och han gjorde ett av sina bättre (läs: mest kontrollerade) pass. Jag måste dock jobba mer med koppel och godbitar, men det är så mycket roligare att springa och vara galen... Det är riktigt häftigt när det funkar dock, jag blir helt lycklig när han springer på utsidan av cirkeln, jag gör en tajt sväng och han hänger kvar på utsidan. Det är visserligen mer tur än träningsresultat just nu, men ändock. Jag åkte från träningen full av energi och jätteglad. Tusen tack till Annica för att positiv input och kanonträning i det underbara höstvädret.Nu sitter jag med ett glas rött och en chokladkaka och njuter av tanken på att det är fredag. Jag blev oväntat ledig i helgen vilket var mindre roligt, men jag ska göra det bästa av situationen och se till att få massor gjort hemma och ladda inför nästa helgs belöningskurs här hemma (som det för övrigt finns en ledig plats på!). Ska stänga ner datorn och lägga mig och titta på film med Fredrik, han tittar just nu på en repris av Waterworld och håller på att garva ihjäl, så det är bäst att jag räddar honom snarast möjligen.

Hund · Kaj · Lydnad · Sid · Vardag
ANNONS
Av Carro - 17 oktober 2011 21:17

SID


- Länga sträckan i framförgåendet (det var lääänge sen vi tränade det nu!)

Kördes som sista pass för dagen. Sådär måste man säga om resultatet. Han är alldeles för övertänd på att gå sakta och vi måste träna mycket mer stå stilla och bli stående stilla med störningar. Har Miras blicklåsning med störning som målbild.

- Inkallningsstarter

Faktiskt riktigt bra, bra tempo och ingen tveksamhet i starten.

- Varsågod under baklängesmarsch

Även dessa riktigt, riktigt fina. Måste till försvåringar. Han drar dock ut med rumpan en aning när han blir för het men rättar till sig när han landat i gåendet.

- Stadga efter hoppstå under marsch

Alltså, ja. Vad är det med den grundfärdigheten att aldrig sätta sig på plats. Den här gången funkade det knappt med omvänt lockande. Back to basic och kunna bjuda på frivilliga hoppstå med stadga.

- Platsliggning

Även här back to basic, nu 17 ska vi ta det här lugnt och metodiskt. Så många gånger jag sagt att jag ska ta tag i platsliggningen men aldrig gjort det. Upp med ett schema på kylskåpet och skriv upp och utvärdera över tid för hur träningen går FRAMÅT. Idag körde vi tre platsliggningar under extremt kort tid, tror det var 25, 30 och 15 sekunder. Jag måste bli stensäker här, så säker jag någonsin kan bli. Just nu ligger han som en staty men utan någon som helst förståelse, eftersom han nästa platsliggning lika gärna kan rulla över på sidan. Vi har inte tränat det, dags att börja göra det.


KAJ


- Sitta stilla i ny miljö

Åååh det är så svårt, men det blir bättre! Han var riktigt duktig i all blåst, men sitta stilla är grymt svårt om man är en Majshund.

- Hoppstå

Som sagt, det blåste ganska rejält så träningskvaliteten blev därefter då flygande löv och liknande var väldigt intressant. Men några fina hoppstå gjorde han och han bjuder på stadga, till skillnad från sin storebror. Man får väl aldrig samma problem två gånger i rad.

- Komma tillbaka med en boll

Han kommer tillbaka med fårskinnsleksaker och massa andra trevligheter men tennisbollar är helt hopplöst just nu. Han leker helt fascinerat med dem, sprätter iväg de med tassarna och försöker få in dem i sin lilla, lilla mun.

- Framåtsändande till target (om ovanstående fungerar bra)

Ovanstående funkade ju inget vidare men han fick ändå springa till target, fast med en kastad fårskinnsleksak istället. Riktigt, riktigt bra!

Hund · Kaj · Lydnad · Sid
ANNONS
Av Carro - 13 oktober 2011 13:28

Dagens plan för lydnadsträning:


SID


- Länga sträckan i framförgåendet (det var lääänge sen vi tränade det nu!)

- Inkallningsstarter

- Varsågod under baklängesmarsch

- Stadga efter hoppstå under marsch

- Platsliggning


KAJ


- Sitta stilla i ny miljö

- Hoppstå

- Komma tillbaka med en boll

- Framåtsändande till target (om ovanstående fungerar bra)


Återkommer med rapport.

Av Carro - 9 oktober 2011 11:32

Vi började dagen med mera tävlingsträning. Jag valde att göra en kedja med inmarsch, ett långt fritt följ och en utmarsch. Tanken med det långa fria följet var främst att jobba med min egen uthållighet och koncentration. Jag lyckades sådär. Jag ville att helhetsintrycket skulle vara bättre, att jag skulle gå in och se självsäker ut och inte som om jag höll på att kräkas. Fokusbristerna berodde främst på att jag har svårt att hålla ihop mig själv och min egen koncentration när jag får en väldigt lång uppgift men även på att jag hade lite för mycket fokus på allt som hände ute i periferin.

Vi gjorde en kedja till på eftermiddagen då jag valde fler moment och således gav mig flera korta uppgifter istället för en lång som på förmiddagen. Vi körde inmarsch, avslutningen på framförgåendet, läggande under gång, inkallning, apportering och hopp. Alltså appellklass minus linförighet. Jag är jättenöjd med den kedjan och jag tycker mina rutiner och förberedelser mellan momenten fungerar riktigt bra. Avslutningen på framförgåendet var riktigt fint förutom att han flyttade ett par tassar efter att jag ställt upp honom och riktningen blev skev därav. Måste träna mer stadga medan jag går bakom och även överträna att den riktningen jag visar är den som gäller. Får jobba in en ordentlig rutin som sitter säkert. Hittills har jag tänkt att jag ska lära in ett kommando för att låsa blicken framåt och låta honom göra det i rätt riktning när vi ställt upp för momentet. Problemet med det kommer om han låser på fel riktning, till exempel för att han hittar något att haka upp sig på i miljön. Det kommer kräva massor av överträning och frågan är hur mycket man vill lägga ner på ett koeff 2-moment i de lägsta klasserna. Kanske ska prova någon springa mot leksak-variant, får fundera på det.

I övrigt kändes den kedjan mycket bra. Rutinen inför läggandet funkade klockrent, han har aldrig lagt sig så snabbt ens på vanlig träning. På väg mot apporteringen ville han fram till Thomas och leka och jag fick ropa tillbaka honom. Hm, måste fundera ut ett sätt att göra det på ett snyggare och smidigare sätt om det skulle behövas. Han gillar inte när folk går fram till honom, så jag lämnar honom med ett ”vänta kvar”-kommando medan jag tar emot apporten. Funkar bra men måste tränas med tävlingsledare som kommer från olika riktningar. Apporteringen var fin sånär som på att han grep den på tillbakavägen och lekte en del i upptaget, vilket ofta blir fallet i kedjor. Bara att ta tag i. Hoppet var fint men jag satte honom nära hindret på bortsidan för att inte riskera att han satte sig själv.

Helheten var i alla fall på topp, vilket var mitt mål med hela kedjeträningen för året, att det bara skulle vara tekniska detaljer att slå ner på. Han håller ihop bra, tappar inte fokus eller engagemang under kedjans gång utan jobbar på utan att gå varken upp eller ner sig. Tävlingsträning FTW!

Vi körde en del individuella pass under dagen också. Mitt första med Sid tränade jag varsågod. Jag har fått problemet att han blir tveksam i starten och måste belöna massa, massa starter för att få tillbaka den snabba reaktionen och självsäkerheten. När jag sen lägger in varsågod blir han tveksam igen och den där balansen mellan springa i full fart OCH vara beredd på att kasta sig bakåt är så svår att få till. Externbelöningen var nog lite för het, att få leka med andra är den absolut bästa belöningen och han blev nog besviken av att få leka så mycket med mig när Fanny stod beredd bakom honom.

Några saker vi kom fram till att jobba med var följande:
1. Ett nytt ord för att kasta sig bakåt på varsågod, som alltså inte är varsågod och alltså inte är detsamma som till middagsmaten och när han får ta vad han vill. Förvirringen var total när jag sa varsågod och bjöd in till en leksak hos mig. Ett eget ord för att kasta sig bakåt så snabbt man kan tror jag kan öka självsäkerheten och tryggheten i övningen.
2. Träna snabb reaktion på varsågodordet bakåt i andra situationer, till exempel under baklängesfot, vanligt fritt följ eller när han bara sitter. Parallellt med det träna…
3. Snabba starter, snabb reaktion på startordet och…
4. Spring i full fart mot mig.
5. Lägg ihop de delarna när var och en funkar för sig.

Jag funderar på att lära in en rutin för när han ska springa i full fart in till min sida och när han ska springa i full fart men lyssna efter ordet och vara beredd på att kasta sig runt eller stanna. På Ebba hade jag två olika ord, och ropade alltså någonting annat på sista inkallningssträckan från ligg. Vet inte om det finns domare i de högre klasserna som kan bli griniga över det. Jag tänker att det kan ge större säkerhet och att vetskapen om vad som väntar kan göra att han vågar ta i och springa på fortare. Rutiner är ju till för att förbereda hundarna så när ordet väl kommer ska de inte behöva tänka så mycket på VAD de ska göra utan mer ATT de ska göra. Det gäller att hålla på kriterierna bara, väldigt noga. Springa långsamt får aldrig leda till varsågod bakåt. Det har det nog fått göra ett par gånger för mycket i Sids träningskarriär.

Annars känns inkallning med stå och ligg som ett moment där vi ligger bra i fas, alltså det känns som att vi är på gång, grunderna börjar falla på plats och jag ser inga större hinder framför oss på vägen mot ett färdigt moment. Än. Det känns härligt.

Nästa korta pass jobbade jag med hoppteknik med Kaj. Jag fick en övning som var riktigt rolig, framförallt var det roligt att han kom tillbaka med leksaken på en gång han gripit den. Jag fick bakläxa för att jag inte lärt honom varken sitt eller självkontroll och för mina dvärghundsstarter. Det är så jäkla lätt att bara placera honom där man vill ha honom men det blir ofta forcerat och inte så bra. Vi provade också lite cirkelarbete där vi faktiskt sprang på cirklar. Det blev mest galskap och jag fick lite mera bakläxa. Han har en naturlig fallenhet för blindbyten, det kanske alla hundar har men han är den första jag provat på det här med cirkelarbete ordentligt med. Större cirklar men framförallt mer träning i gå-tempo med godbitar var Fannys råd.

Sista passet för dagen tog jag först ut Kaj för att titta på klossträning men ångrade mig snart då både Kajs batterier och självkontroll visade brister. Jag behöver jobba med att få honom att förstå att han ska stå stilla och inte skälla ut mig.

Istället tog jag ut Sid för att få tips på vår tricksträning. Jag fick riktigt bra tips som verkligen visade på hur viktigt det är att låta någon annan titta på träningen och skaka om ens huvud ibland när man kört fast. De tips jag fick var nämligen:

Snurra: Han har dåligt tempo. Fick tipset att belöna mer aktivt istället för att bara mata godbitar i position. Lek och jaga ikapp godbitarna!

Stå på bakbenen: Han har varit vinglig och det har känts så otroligt ansträngt när han reser sig på bakbenen att han nästan upplevts tycka det är obehagligt. Fick tipset att shejpa istället för att försöka locka fram det med handtarget och varsågod… Utgick från sitt vackert, klickade för mer tyngdpunkt bakåt/uppåt, belönade med kastade godbitar uppåt och efter bara en repetition bjöd han på att stå på bakbenen!

Hoppa upp på ryggen: Jag har gett upp när Fredrik inte var villig att hjälpa till som vare sig som rygg eller belöningsmaskin. Fick tipset att använda en target och lägga på min egen rygg. Ja, varför inte? ;-)

Vi åkte hem trötta och nöjda efter den fjärde och sista helgen för årets tränarutbildning. Vi skrev målsättningar för året under första helgen som jag tänkt utvärdera mer utförligt här i bloggen men kortfattat kan jag säga att våra mål är uppnådda och jag känner mig jättenöjd med det. En härlig känsla! Nu ska det sättas nya mål, det är roligt det med!

Hund · Kaj · Kurs · Lydnad · Shaping · Sid
Av Carro - 15 september 2011 20:18

Nu är det ganska exakt ett år sedan jag gick kurs i avslappning och uppmärksamhet för Åsa för första gången. Min tanke på väg till kursen då var att "okej, det här kommer nog bli skittråkgt, men det är kul att träffa nya människor och hundar, träna hund och kanske få lite nya infallsvinklar". Jag hade väldigt fel på första punkten och väldigt rätt på de andra tre. Jag hade allt annat än tråkigt. Träningen är otroligt givande och ger stora resultat i träningen vilket gör att det blir roligt och motiverande att jobba på. Jag har inte bara fått lite nya infallsvinklar utan massvis och jag hittar fortfarande nya tekniker och användningsområden. Som Åsa själv säger, det finns ingen anledning att ge massa förslag på övningar om man inte har någon koll på varför man gör de och således inte har en aning om hur man kan jobba vidare. Nu när jag gått kursen tre gånger känner jag att jag börjar få bra flyt i träningen, övergripande koll på teorin och försvåringar och utvecklingar av övningarna kommer mer eller mindre naturligt.


Den första hösthelgen för Åsa från Canis avd Skåne har alltså gått av stapeln i helgen och vilken helg vi fick! Inte nog med att vi fick riktigt bra hundträning och diskussioner i dagarna två, vi fick även strålande sommarväder och var ett härligt gäng med stor hundkunskap och bra tränarfärdigheter. Det gjorde att vi fick se många fina framsteg på alla hundarna under helgen, vilket är härligt!


Lördagen började vi med ett teoripass med en introduktion i kurstemat. Kursen bygger på boken "Control Unleashed" eller "Släpp kontrollen lös" av Leslie McDevitt och innehåller övningar som ska leda till samarbete, djupare kontakt och förståelse. Grunden är att man formar fram en avslappning hos hunden på en filt. Filten i sig blir en signal till hunden att slappna av, både på ett medvetet och ett omedvetet plan. Med hjälp av filten och den avslappnade känslan kan man sen jobba med de problem man har i träningen genom att göra problemlösningen till en lek, oavsett om det gäller reaktivitet på andra hundar och människor, störningskänslighet, svårt att hitta rätt fokus, svår att "få igång" i träning, hitta rätt stress/aktivitetsnivå för träningen etc. Vi har också jobbat med att läsa hundarnas signaler, hitta bra signaler att förstärka, hitta effektiva förstärkare både i fickan och i miljön och pratat mycket om känslor, klassisk betingning och dess betydelse i praktisk hundträning.


Första praktiska passet gick ut på att shejpa hundarna till filtarna och väl där jobba med att få de avslappnade. Alla ekipage fick därefter lägga upp träningen olika beroende på utgångsläge och problemformulering. En hade svårt att hitta fokus, en hade en hund som lätt gick upp i aktivitetsnivå, en hade en hund som hade svårt med andra hundar, en hund ville inte jobba alls, en valp jobbade för att förebygga och bygga upp en grund inför framtiden... bland annat.


Själv började jag med Kaj och jobbade med att leka, stoppa undan leksaken och ge den tillbaka när han bjöd på att vara helt stilla. Jackpot för de gånger han bjöd på att vara stilla på filten. Jag jobbade också en del med att shejpa till filten, godbit för att gå av och sen få bjuda på igen. Duktig Majs! Han imponerar på mig med att vara så okomplicerad, enkel och glad.


När Kaj blev trött tog jag ut Fia istället. Vi hade en ganska katastrofal transport in på planen där hon mest stod på bakbenen för att hon blev så uppspelt av åsynen av andra hundar. Hon fick då leka lite "titta-lekar" genom att jag klickade för att hon tittade på de andra hundarna, hon fick en godbit och sen titta på nytt. Ganska snart började hon lägga mer fokus på mig än på de andra och jag kunde börja kritera kontakt och gå fint i koppel för att få titta på de andra hundarna igen. För Fia som blir så glad av att se andra hundar är det här en perfekt självkontrollslek med den allra bästa belöningen, det funkar riktigt bra på henne och jag ska verkligen ta med mig det till klubbträningar framöver.


Resten av passet fick Fia dels träna på att gå på filten och bjuda på att lägga sig och slappna av och dels titta på andra hundar. Det jobbigaste var när polaren Mojje lekte med mamma precis bredvid vår filt, då brast hon och ville springa dit. Så fort någon kom i närheten av filten blev hon alldeles gummiaktig i kroppen och ville fram och hälsa, så hon fick klick och belöning för att sitta och titta och så "gå och hälsa" när hon satt tungt på rumpan. "Gå och hälsa" måste vi få mycket bättre flyt på och en säkrare reaktion på kommandot innan det kommer ge effekt på träningen. Fia har dålig reaktion på varsågod överlag, både till matskål, "hopp och lek" och "gå och hälsa". Ett projekt att ta tag i.


Efter lunch hade vi det stora teoripasset med det tunga temat, nämligen det om klassisk betingning, känslornas och reflexernas roll i hundträningen. Här blir jag lika imponerad varje gång över Åsas förmåga att förklara dessa ganska komplicerade saker på ett enkelt sätt och med hjälp av praktiska exempel från både forskningen och verkligheten beskriva så att man förstår. Åsas förklaringar gör också att jag hittar fler och fler situationer där jag faktiskt kan utnyttja den klassiska betingningen på ett medvetet och effektivt sätt.


Sista praktiska passet för dagen fick vi olika övningar att jobba utifrån vår egen hund. Vi hade flera ekipage med på kursen som hade svårt att få engagemang på sina hundar och de fick jobba med övningar som gick ut på att få hundarna att tigga om att få träna istället för tvärtom och där hundarna aktivt fick be om att träningen skulle sättas igång igen efter en paus. Jag och Fia jobbade vidare där vi slutade på förmiddagen, men med mer fokus på att få en bättre transport in till träningsplanen. Vi fortsatte med "titta på hundarna" som belöning för att gå fint i kopplet och ta spontankontakt och vi hade en helt annan entré än förra passet. 


Jag uttryckte min bekymran över att Fia inte hade samma glöd i träningen nu som i början på förmiddagspasset och Åsa uttryckte på sitt pedagogiska sätt att hon tyckte det lät som en fullt normal 10 månaders spetsvalp i sitt första löp som tränat hela dagen i tryckande värme. Hm, jo, det kan hon ju ha helt rätt i...


Som avslutning på dagen hade vi ett teoripass om att läsa hundens signaler, vilka beteenden en hund som är stressad respektive en hund som är lugn har samt vilka beteenden hundarna tar till för att lugna sig själv eller andra. Vi lyssnade liggandes på hundarnas filtar i gröngräset under gassande höstsol, man kan ha det sämre!


Söndagen började vi med att prata kring belöningar och belöningsutveckling, eller "förstärkning bortom godis". Åsa gav en djupgående beskrivning kring hur förstärkning fungerar, varför det fungerar och vad som är en effektiv förstärkare. Återigen med många exempel ur verkligheten som ger mig en klarare bild över hur man praktiskt kan använda olika typer av miljöbelöningar och allt sådant som hunden vill ha och strävar efter. Jag märkte under helgen mer än någonsin tidigare hur bra det fungerar på Fia, som snabbt tappar intresse för att jobba för godbitar och leksaker - framförallt när det kommer till vardagslydnad. Att få titta på andra hundar, nosa i marken och undersöka miljön är så värdefulla belöningar för henne.


Förmiddagspasset ägnade vi åt störningsträning i olika former. Vi jobbade i tvp grupper med en hund i taget och Åsa presenterade ett sätt att hitta den typ av störningar som hunden har svårast för. Första passet med varje hund jobbade vi med ett aktivt beteende och de övriga i gruppen fick i tur och ordning störa hunden med 1) ljud, 2) rörelse, 3) kommandon och 4) leksaker och godbitar. Nästa pass gjorde vi samma sak med ett aktivt beteende. Vi kunde snabbt hitta vad de olika hundarna hade lättast för att välja bort och vad som krävde mera träning.


I det "aktiva" passet jobbade jag med att Sid fick bjuda på hakan i backen, få klick och kastad godbit/lek och sen bjuda på nytt. Han hade svårast för människor i rörelse men jobbade riktigt bra trots att Mira och Cicci tränade bara ett tiotal meter bort. Duktig Id!


I det "passiva" passet tränade vi också hakan i backen, men stadga i beteendet. Sid hade svårt att växla och jag fick hjälpa honom massor genom att sitta på huk och göra lite omvänt lockande för att få honom i rätt tanke. Sen gick det riktigt bra och gruppen kunde ge mig en ny avhyvling för mina höga krav på hundarna och träningen då jag påstod att Sid inte låg hakan i backen med tillräcklig attityd. Nåväl, kan hända att man kanske inte kan visa så mycket känsloyttringar när man ligger blickstilla med hakan tryckt mot marken. Även här var det rörelse som var allra svårast och det är något jag kommer ta med mig till framtida träning. Intressant var också att se de andra hundarna och hur olika de reagerade, samt imponeras över de deltagande valparnas otroliga koncentrationsförmåga!


Efter lunch pratade vi målsättningar och hur man planerar sin träning, ett ämne där jag verkligen måste bli bättre. Jag är duktig på att planera men dålig på att följa upp mina planer. Jag måste komma på bättre system för att få planerna att bli verklighet, jag gör ju inga dåliga planer så det finns ingen anledning att inte följa dem.


Sista passet för helgen var hundarna riktigt slitna. Vi tittade på parallella lekar, där man använder filten som en hjälp till fokus och att rikta energin mot den istället för allt som händer runtomkring. T.ex så fick två ekipage i taget göra en "kapplöpning" mot sina filtar som låg utlagda bredvid varandra och hundarnas fokusering mot filten gjorde att de lättare kunde hantera att springa bredvid en annan hund. Sid fick göra den här övningen för första gången och han gjorde det helt otroligt bra. Han har blivit riktig fin på filten och kunde lätt välja bort den helt okända schäfertiken han fick springa bredvid.


Vi avslutade med en sammanfattning och diskussion kring helgen samt att alla fick göra sin egen utvärdering. Alla kunde blicka tillbaka på helgen och hitta massor av bra saker som både hundarna och vi själva hade gjort. Själv valde jag att lyfta fram all bra träning Sid gjort bland andra hundar, att Kaj är så snäll och trevlig, att Fia svarar så bra på miljöbelöningar och att jag är nöjd med min timing på belöningarna. Vad vi måste bli bättre på är att åka ut och träna bland andra hundar. Sid är så fin på filten och den fungerar så bra på honom, att jag är bara konstig som inte utnyttjar det mer i träningen. Den har bara fördelar för honom, att det är dags att den får ta de underverk den gjort för oss i träningen ett steg längre. 


Nu är det bara en månad kvar innan Åsa kommer tillbaka för att hålla kurs för oss igen. Det finns en plats med hund och observatörsplatser kvar till den 15-16 oktober. Läs mer på hemsidan www.hundid.se


Tack för en kanonhelg Åsa, mamma och pappa, Cicci, Susanne, Bea och Julia!

Fia · Hund · Kaj · Kurs · Sid
Av Carro - 15 september 2011 16:26

Madde är här och hjälper mig att träna med Kaj. Jag och Kaj tränar plattform och Madde och Kaj tränar ögonkontakt. Det är otroligt vad mycket klokt som kan komma ur munnen på en åttaåring bara genom att låta den gå i ett medan hon tittar på vår träning.


- Du kanske inte ska ha så många godbitar i handen åt gången om du bara tappar de hela tiden.


- Prova att vänta tills han har alla tassarna på istället!


- Bakbenen är viktigast!


- Oj, nu blev han alldeles galen av att leka med leksaken.


- Han kanske är lite trög...


- Inte för många godbitar nu!


- Mira blev expert på det här på en gång.


Hm, Madde kanske också blir expert på det här snart.

Hund · Kaj
Av Carro - 7 september 2011 16:55

Jag trodde jag skulle få en lugn sommar med halvtidsjobb och inte så många planerade kurser men det blev inte riktigt så, jag vet inte var all tid tog vägen. Nu är sommaren officiellt slut i och med kalenderns byte till september och vi börjar komma in i höstrusch. Nu har jag massor, massor att göra. Jag har sex kurser igång just nu och det är jätteroligt. Samtidigt jobbar jag lite drygt halvtid på Sodexo som chaufför och kör matvagnar till bl.a dagis, skolor, ålderdomshem och sjukhus. Det är, näst efter kursverksamheten, det roligaste jobb jag haft och jag trivs jättebra. I tillägg till jobb och kurser letar jag fortfarande lokal till företaget. Nu har jag flera stycken på gång och ska bara hitta tid där både jag och syster har möjlighet att åka och titta. Spännande, spännande! Jag vill verkligen komma igång och sätta fart på allting nu, det är väldigt frustrerande att ha så mycket inspiration och idéer i huvudet men inte få ut det. Träningen med hundarna blir tyvärr lite lidande, i alla fall när det kommer till lydnadsträning. Det blir ett par pass i veckan där jag och Sid mest jobbar med framförgående men mest skulle behöva jobba med platsliggning. Jag har dock ingen motivation till att spendera den lilla träningstid jag får med att glo på honom när han ligger still. VAD finns det för tanke bakom ett sådant TRÅKIGT moment egentligen?? Förutom lydnadsträningen får Sid en hel del hårda spår vilket är jätteroligt, men det går långsamt framåt. Det kommer bli ännu roligare när det blir lite mer flyt på det hela, jag ser fram emot det. Kaj leker och jobbar vidare med det vi fick med oss från valplägret. Han är himla rolig och positiv att jobba med och jag önskar jag hade mycket mer tid. Vi får ta det för vad det är och se till att den träning vi gör blir full av kvalitet och att vi jobbar framåt. Det vi jobbar allra mest med är löslydnad med hela flocken. Det har varit lite si och så med den saken, framförallt med lilla Fiafröken som inte har några som helst problem med att sticka iväg långt (vilket inte riktigt fungerar i ett vargrevir). Genom massa, massa belöning för spontankontakt, hög belöningskvalitet och mängdträning så börjar det fungera sakta men säkert. Sid har fått i uppgift att springa och "valla in" henne när hon drar iväg på egna äventyr, en uppgift han växer med och som gör honom ännu tajtare på promenaderna. Lilla Kaj hänger mest med, kanske lite för mycket då skogspromenader i terräng knappast är det bästa för en liten tolvveckorsparvel. Han pinnar dock på bra, men vi måste bli lite bättre på att lämna honom hemma. Det är svårt då han är så enkel att ha med sig överallt. I helgen som var åkte jag, Fredrik och Kaj till Söderfors där Fredriks syster Helena bor. Vi spenderade hela helgen däruppe och bara njöt. Jag hade lämnat både datorn och Sid hemma och kunde inte annat än att ladda mina batterier. Det var härligt. Hela lördagen var jag och shoppade med två av Fredriks systrar och deras döttrar, jag vet inte när jag hade en shoppingdag senast. Hittade massa bra saker utan att göra av med allt för mycket pengar, härligt! På söndagen hade vi en slö förmiddag och åkte sedan ut till Söderforsarnas stuga på en ö i Dalälven. Vi låg på bryggan, lyssnade på vågornas kluckande, njöt av solen och tog farväl av sommaren. Helt ljuvligt! Nu känner jag mig pigg och förväntansfull inför att ta mig an hösten med allt vad det innebär. Mörkret är det värsta, framförallt eftersom jag inte är en sådan som blir glad av tända ljus och soffmys. Idag har jag min första lediga kväll på länge och ska passa på att träna med pojkarna ute på gården. Sid ska få jobba med framförgående och lite kedjor och den lille med lek och följsamhet, kloss och lekapportering. Jag längtar ut så mycket att det spritter i benen! Det har regnat hela dagen men nu tittar solen fram, underbart!

Hund · Kaj · Sid · Vardag
Av Carro - 7 september 2011 11:48

Efter att ha fått smälta det ett par veckor nu tänkte jag bjuda på en slutrapport från valplägret hos Klickerklok.


Kaj skötte sig jättefint alla tre dagarna. Jag var riktigt imponerad över hur han, som så ung, hängde med i tempot och jobbade på minst lika bra som de äldre valparna. Han visade många trevliga sidor som jag gillar jättemycket och några som inte var fullt lika roliga.


Jag blev tvungen att lämna lägret tidigare men diskuterade Kajs vidare träning med Thomas på chatten ett par dagar senare. Här kommer några av de bitar Thomas tryckte på för framtida träning:


  • Inte fastna i att bara leka, leka, leka hur roligt det än är utan låta honom jobba mer och mer för att få leken tillbaka. Han är redan väldigt engagerad och startar snabbt i leken så jag kan börja använda leken som belöning för att han koncentrerar sig på enkla uppgifter under längre och längre stunder och kämpar för att få leken tillbaka. Börja enkelt och utveckla.
  • Exempel på övningar där jag ganska snabbt kan sträcka tiden är följsamhetsövningar där han ska hänga på efter mig/vid min sida. Start till cirkelarbete.
  • Ta-i-övningar där han ska kasta sig in och gripa leksaken snabbt. Gradvis öka kraven för hur snabb han måste vara in i leksaken och på ett lekfullt sätt reta honom om han är för långsam, men vara noga med att han lyckas nästa gång. Ska rätt känsla när det blir fel (ökat engagemang, "jävlar anamma") för framtida felrutiner.
  • Inte glömma bort att träna på att stå, sitta och ligga helt stilla för att få tillbaka leksaken.
  • Hanteringsträning av mig och främmande människor. Att ta i halsbandet (collar grabs) och lyfta upp och belöna så det blir en trevlig och rolig sak.
  • Balansövningar där han blir trygg i att klara av att t.ex gå på olika underlag, underlag som rör sig etc.
  • Fortsatt socialisering, miljöträning, tricks och shaping.

Och hans största styrka som jag (och Fanny och Thomas) sett under lägret är hans lek och engagemang i leken, något som verkligen ska bibehållas och utvecklas vidare! Det känns bra att ha Thomas påminnelse om att inte glömma bort att man inte bara kan belöna utan att hunden också måste få lära sig att jobba för belöningarna. Börja enkelt men våga utveckla och sträcka tiden.


Och den svaghet jag såg under lägret var just hanteringen. Han engagerade sig jättefint i gå och hälsa-övningen och är glad och social så det står härliga till det (vilket är en helt underbar sida hos honom, jag älskar sociala egenskaper) men när han är trött eller uppe i varv så märkte jag att han inte uppskattade hanteringen och inte accepterade den lika lätt och ledigt som när han var avslappnad och i en enklare sinnesstämning. Det är inget stort problem, men det är något att ha i bakhuvudet och att förebygga inför framtiden. Lyfta upp - ge godbit - släppa ner. Ta i halsbandet - ge godbit - släppa. Och framförallt när det är leksaker inblandade då han blir jättefrustrerad om man försöker ta de ifrån honom. En helt fantastisk egenskap som jag vill behålla, men jag vill inte ha en för stark negativ känsla i den frustrationen. Han ska bli peppad och få jävlar anamma när man snor leksaken, men inte för den saken skull bli snarstucken och grinig ;-)


Huvudteman för hela lägret var att förstärka och förebygga. Förstärka valpens bra sidor och bygga upp de svagare genom att gradvis belöna upp dem. Förebygga framtida problem genom att betinga saker som är neutrala med någonting positivt så valpen får massor av positiva associationer till situationer som den i framtiden kan utveckla en association vi inte vill ha där (till exempel hundmöten, jakt, resursförsvar, vaktande, hantering etc.). De flesta valpar är neutrala och genom att ge massor av positiva upplevelser har man större chans att valpen fortsätter vara positivt inställd även när den är vuxen. Vara uppmärksam, observera och förstärka bra sidor och utnyttja att valpar ofta gör mycket bra saker (följer efter oss, är nyfikna, slappnar av etc.) för att skapa goda vanor för framtiden.


Under en av dagarna på lägret kom Härliga hund på besök och gjorde en intervju med Fanny och pratade med oss kursdeltagare. Håll utkik efter framtida nummer där du även kommer få läsa Fannys 5 bästa tips om valpträning.


Det är roligt med valpträning, det börjar jag upptäcka mer och mer nu när jag är inne på tredje valpen inom loppet av två år (just det fenomenet är dock ingenting jag direkt skulle rekommendera, men ibland blir livet så).


Det blir mycket valpar för mig just nu med två egna här hemma och tre valpkurser igång. Det är jättekul och man blir så glad av att jobba med valpar! I måndags startade jag en valpkurs i Uppsala tillsammans med Linnéa Larsson. Idag startar en valpkurs som kommer gå på dagtid från och med idag och därefter tre tisdagar framöver. Och på torsdag startar en kvällsvalpkurs som kommer gå varannan torsdag på fyra tillfällen. Det finns en plats kvar på torsdagskursen om du sitter med en ny stjärna där hemma och är sugen på en bra start på ert framtida liv tillsammans. Du anmäler här: www.hundid.se eller till carro@hundid.se


Kajs fortsatta träning går för övrigt framåt och det är härligt med en individ utan förutfattade meningar kring träning. Ju äldre hundarna blir desto mer benägna brukar de vara i att ta genvägar till belöningen. Kaj har ännu inte lärt sig något mönster för sådana genvägar och har inga problem att utföra saker på långt avstånd från mig och tigga belöningar bakom min rygg eller runt ett hörn. häromdagen backade han genom hela köket utan att förhålla sig till mig och min belöningshand överhuvudtaget, det enda som fanns i hans huvud var "bakåt, bakåt, bakåt". Nu gäller det bara att försöka bibehålla det, det brukar gå sådär men man kan ju göra så gott man kan...


Avslutar med två bilder på den lilla prinsen som Amanda tog häromveckan.


   



Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012
>>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Tidigare år

Besöksstatistik

RSS

Följ bloggen

Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Blogkeen
Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se