För han brukar hålla sig relativt lugn inomhus när jag sitter vid datorn och fampar han för mycket åker han i kompostarrest. Men för det mesta pysslar han lite med sitt, tuggar på ett ben, samlar ihop alla lägenhetens lösa prylar, lägger alla skor i vardagsrummet och andra såna där harmlösa saker. Nu satt jag med ryggen mot och skrev på datorn och HÖR mycket väl att han tuggar på någonting. Inte förrän efter en stund (är jag korkad eller?) vänder jag mig om och upptäcker att han ligger och äter upp alla mina räkningar! Duktig valp kan tyckas, men vad jobbigt det hade blivit om man fått betalningspåminnelser och shit för att man missat att betala en uppäten räkning. Nu fick jag i alla fall ut de flesta pappersflisor och lyckades pussla ihop dem, men han är så kreativ så han har spridit ut små bitar av papperena i sina små gömslen (där han för övrigt brukar placera skor, matskålar, leksaker etc.). Jag hade att göra ett tag...

Häromdagen hittade jag honom gnagandes lite lätt på biologiboken, jag förstår inte hur han frivilligt kunde gå i närheten av den (den måste ju osa hat) men jag förstår fullt och fast att han villr förstöra den :) Han är gullig.

Har för övrigt fått mer gjort på en kvart här hemma än på tre timmar nere i stallet. Där satt jag bara och drack kaffe, käkade choklad, snackade skit och såg till så ingen annan fick någonting gjort heller. På kvarten här hemma har jag både hunnit skriva mo omvänt lockande till hunkarbetet OCH städat räkningar efter hungrigt mallebarn.

Skulle äta en god frukost i morse men insåg att jag varken hade mjölk, yoghurt, bröd eller juice hemma. Det blev lite knäckemackor och saft så får jag köpa en mjölk när ICA öppnar åtta och dricka kaffe nere i stallet. Hemmet har verkligen blivit försummat den här veckan, jag har varit helt slut när jag kommit hem från körskolan. Idag ska jag inte dit (känns jättetråkigt, jag trivdes verkligen att sitta där och plugga) så idag ska jag försöka komma ikapp med disk, handling och städning.

Hundträning har jag däremot haft energi till. I tisdags kväll var vi och tränade skolgårdssök och trots noll vind så jobbade hundarna jättebra. Framförallt Sid som tog för sig och jobbade utan skrupler i den märkliga miljön. Duktig valp.

Har tränat lite lydnad inomhus också. Sid har fått jobba med frivilliga lägganden och poletten har verkligen trillat ner. Är lite i valet och kvalet hur jag ska selektera bara, då han ibland lägger sig snabbt från sitt och ibland fäller sig bakåt i ett perfekt bakåtligg från stå. Jag vill ha kvar båda två men även ha snabba lägganden rätt i backen från stå, det är ju egentligen det som är prio 1. Usch, vilken jobbig situation.

Askari har fått träna kryp och ädr går det absolut framåt. Vi har ju jobbat ganska mycket med det men jag tycker det har blivit lite slarvigt när jag inte haft någon klar målbild. Nu har jag en klar målbild och vi jobbar för att få korta steg ett bakben i taget och ett framben i taget, inget studsande. Jag lockade lite de första två passen men nu jobbar han självständigt förutom att jag står lite böjd och han kryper mot mig. Det gamla krypet kommer tillbaka mot slutet av passet när han börjar bli trött. Har tänkt lägga på lite omvänt lockande om ett par pass, vill få in det bra frivilligt först så det inte blir konflikt i mallehjärnan. Men det går framåt!

Nu ska jag hoppa i ordentliga regnkläder och bege mig ner till stallet. Börjar med hunk idag och ska träna pojkarna och skriva lite på arbetet. Susanne är sjukskriven vilket gör att det inte finns någon Swiper att träna :( Vi behöver verkligen det, de andra pojkarna kan jag ju träna hela eftermiddagarna. Hoppas hon kommer tillbaka snart, snart, snart.

Allt för nu, so long!

Har två dagar med intensiv körträning, kör lektioner, pluggar teori och får teorihjälp. Idag var första dagen och jag har blivit godkänd på flera moment i körningen. Stadskörning för fulla muggar då det är det jag måste träna mest på för att bli lugn och säker och kunna bedömma situationer själv. Det är härligt att ha en lugn, rogivande körskolelärare bredvid.

Pojkarna har varit med Lina & Börnis och jag tror de har haft en riktigt bra dag. Nu är de i skogen och har förtfarande inte hört av sig om när de kommer hem. Vem vet, de kanske är ute i de djupa värmlandsskogarna och letar efter mallemonstrena? Hoppas inte.

Det var allt bloggande ni fick för tillfället ;)

Gul och röd hade väldigt bråttom in genom porten efter morgonpromenaden i morse. Röd hade som alltid mest bråttom och trängde undan gul som med besvärad min backade ut genom porten igen, samtidigt som dörren gick igen! Gul ålade sig in kvickt som sjutton och sa inte ett knyst, men när jag kom upp till lägenheten såg jag att han klämt svanstippen. Det blödde ganska rejält men såg bara ut som ett skrapsår så det slutade rätt snart. Och han verkar inte ha ont heller, men med tanke på hur tung porten är så hade han lika gärna kunnat vara en kuperad malinutt vid det här laget.

Vad vill jag ha sagt med detta? Vill bara dela ut en varning till alla er som bor i lägenhet tillsammans med två galna mallepojkar som alltid ska ha kapplöpning upp för trapporna att ta ett extra djupt andetag innan du stänger porten klockan sex på morgonen, det kan vara någon som blivit trängd i starten!

Är ledig hela dagen idag och har absolut ingenting planerat (mer än att åka åter till Värmlandsskogarna). Nu ljög jag i och för sig, för jag ska ut och spåra två spår med Sid, men annars ingenting. Sitter just nu och kollar på massa inspelade Vänner-avsnitt och slappar med en mallevalp OCH en dator i knät. Mys.

Övningskörde ungefär fyra timmar igår och in anar inte hur många motorstopp man hinner få med en opålitlig Audi på fyra timmar. Det värsta var vid rödljuset vid Statoil i Norrtälje, då trodde jag aldrig att jag skulle komma iväg igen. Till veckan ska jag ha massa lektioner på körskolan och det blir till att nöta start, stopp och stadskörning med fokus på att inte få panik, inte bli förbannad, inte slå sönder en ruta eller försöka bryta loss ratten och inte misshandla växelspaken. Det är tur att Fredrik är så lugn av naturen för det kan inte vara lätt att behålla lugnet bredvid mig i bilen. 

Nu - dags för lunch sen spårläggning.

Har photoshopat massor idag som ni märker. Har så mycket inspiration att jag inte riktigt vet var jag ska göra av allting. En god nyhet är att en ny kamera är påväg! Min kamera blev stulen ur en kompis bil förra sommaren och det har varit lite struligt med försäkringsbolag och ersättningar. Nu är det i alla fall klart och jag kommer få en ny kamera och ersättning för videokameran. Så snart kan jag äntligen börja fota igen och redigera mina egna bilder. De flesta som är upplagda nu har min syster tagit.

Windows la av på min dator förut men det gick fortfarande att jobba med den. Däremot så stannade klockan så jag, som trodde att klockan var halv tolv, fick en smärre chock när jag upptäckte att hon snart var halv tre! Nu ska jag ut lägga spår till vilddjuren och träna lite lydnad. Liten har fått några shapingpass på förmiddagen men annars har hundarna bara fått ligga undanstängda och sova. Det springer massa folk här och håller på med skorstenen som snart verkar vara klar. Nyss var det i alla fall någon från aket som oooade ner i röret så det hördes högt och tydligt i vardagsrummet. Härligt! :)

Kom hem till Starrmora i går kväll och sitter ni och äter frukost och njuter (vilket jag gjort i en dryg timme nu). Höste har kommit betydligt lägnre här än i Värmland, här luktar det verkligen löv och lera i luften. Jag bara njuter som sagt. Det är väldigt skönt att vara hemma.

Har inga speciella planer för dagen mer än att titta på när grabbarna mekar skorsten och grilla hamburgare med delar ur Fredriks familj. Jag funderar på att sticka ut i skogen och lägga spår, det är så perfekt väder för det. Lagom varmt, lite fuktigt i backen, lagom vind och klarblå himmel.

Fast nu tappade jag humöret lite, valpen är billig just nu.

Men man kan ju alltid skratta åt honom. Den stora gula i det här fallet.

Gick ut och rastade Sid som legat i kompostarrest en stund på kvällen. Öppnade gallret så det blockerade utrymmet mellan skrivbordet och vardagsrumsbordet. Den stora gula stod och gnällde vid gallret och förstod inte varför HAN skulle behöva bli instäng. När jag rastat Sid och kom tillbaka stod han fortfarande och pep vid gallret. Kunde verkligen inte förstå att det bara var att gå runt vadagsrumsbordet så kom man ut i hallen.