Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Alla inlägg under februari 2012

Av Carro - 27 februari 2012 18:44

Har så otroligt mycket att blogga om. Den senaste veckans träning, förra helgens antijaktkurs, Kajs utställningsdebut och inte minst den underbara helgen på Göteborgs horseshow. Högen med mail, en uppdatering kring företaget och min Facebookpaus borde väl också få sin uppmärksamhet. Men tre timmars sömn, en ny tur att köra på dagjobbet och varsitt intensivt antijaktpass med alla tre hundarna har gjort min hjärna till skumgummi och det är dags att sätta sig i soffan och bara stänga ner för dagen. I morgon ska jag börja komma ikapp i livet igen efter en helg i en helt annan värld. 


På vägen in från träningen idag lyckades jag halka på den sista isfläcken före den torra trappen upp till huset. Trodde att jag skulle göra en snygg SWOSH! där benen viker sig och man landar gracisöst på ena höften. Reflexen att ta emot sig med händerna gick aldrig igång utan istället blev det SMACKADACK! rätt ner i gruset med tänderna före. En viss panik infann sig innan jag kunde konstatera att alla tänderna satt ordentligt kvar och att blodet kom från den skrapade överläppen. No need for botox. Ett tips i all välmening: don't walk and smile. 


Av Carro - 10 februari 2012 18:16

Tyvärr har det uppstått väldigt oväntade komplikationer med vår nya lokal för träningshall. Vi avvaktar händelsernas utveckling och hoppas att allt snart rullar på igen. Vi håller er uppdaterade!


Vi kommer höra av oss till er som anmält intresse att få information om träningshallen via mail eller telefon när vi vet hur det ser ut.

Av Carro - 7 februari 2012 21:04

Ikväll har jag åkt skidor med Sid. Vi åkte ut på skogsvägen som är plogat för timmerbilarnas och vildsvinsmatarnas skull. Det var fullmåne och knäpptyst, jätteläskigt och hur magiskt som helst. Det finns inte många känslor som slår den att åka bakom mjukt galopperande tassar i fullmånens sken. Och jag har verkligen noll kontroll på både hund och skidor, så jag använder samma strategi som när jag sätter mig i en bergochdalbana: jag litar på maskinisten och dör jag så har jag i alla fall njutit på vägen dit. I det här fallet är maskinisten Sid och att åka skidor tillsammans stärker vårt samarbete och mitt förtroende för honom något enormt. Och han är så jäkla duktig. Finaste, finaste Sid. 

Hund · Sid
Av Carro - 7 februari 2012 18:46

Jag upplever att hundar som är inställda på att stanna i rutan blir mer benägna att haka upp sig på konerna än hundar som är inställda på själa springandet. De sistnämnda hundarna går det oftast lättare att få bättre fart på och de håller farten framåt utan att vända upp för tidigt. 


Av den anledningen är jag inte ett stort fan av att använda targets i rutan som ett sätt att lära in den, men jag tycker ändå det finns många bra saker att hämta från targetträningen.


Jag använder en stor target, typ bilmatta eller dörrmatta, som jag vill att hunden ska springa i full fart mot. Jag belönar allra oftast med att kasta belöningen över huvudet på hunden när den är på väg fram mot targeten eftersom det är farten och riktningen jag vill belöna och inte stoppet. Varför jag har en stor matta är för att jag inte vill få en hund som saktar in för att leta efter targeten, med nos eller ögon. 


 


Jag varierar hellre min egen position i förhållande till targeten (t.ex. att jag sitter ner, står med ryggen mot, springer åt andra hållet) än har bråttom att öka avståndet. Det är lättare att få ut targeten på avstånd och behålla samma fart om man först byggt upp säkerhet och förståelse på nära håll. 


 


För hundar som inte är så sugna på att springa kan targetträning vara en strategi för att jobba med tempo och snabba rörelser. Kör på korta avstånd men variera den egna positionen i förhållande till targeten, hög intensitet och aktivitetsnivå i träningen och riktigt bra belöningar. Jag vill att targeten ska väcka "ta i"-känslor hos hunden.


Jag belönar gärna med lek och har gärna långa belöningsritualer, vilket gäller all framåtsändandeträning (bortsett från bruksframåtsändandet där jag vill ha en helt annan sinnesstämning). Jag gör hellre färre repetitioner och belönar de riktigt bra, än nöter på med lugnare belöningar för att hunden ska orka fler repetitioner. Ett par, tre stycken som belönas riktigt bra ger garanterat bättre resultat. 


Ett tydligt exempel på var hundens tankar går om man låter den springa hela vägen fram till targeten.   


Huruvida targeten ska vara synlig för hunden när man skickar den beror på vad man vill träna. I själva inlärningen av targeten och för att få in ett stort sug ut till den vill jag alltid ha den synlig. När jag jobbar med specifika riktningar kan det också vara bra att targeten är synlig så chansen är stor att hunden gör rätt. I andra fall, till exempel när man börjar länga på avstånden och vill jobba med fart ut från mig, kan det vara en fördel om targeten är osynlig i starten. Då kan jag se hur hög motivation hunden har för själva springandet och hur väl hunden kan själva springandet, till skillnad mot om hunden springer för att ta sig till sin högt älskade target. När hunden har kommit en bit på väg kommer den få syn på targeten och den kan fungera som en "belöning i halvtid". 


För att använda targeten som en riktningshjälp i rutan lägger jag den gärna bakom rutan, alltså på andra sidan det sista konparet. Återigen för att jag inte är så fokuserad på själva stoppandet och jag vill hellre att hunden har full fart hela vägen genom rutan än börjar tänka på att stanna redan innan den kommit fram (vilket är risken med en target placerad inne i rutan). Ibland får hunden belöning på vägen fram till targeten, ibland får den belöning för att stanna på targeten (på andra sidan rutan) och ibland stoppar jag den i rutan innan den kommit fram till targeten. 


För att använda targets för att lära hunden riktningsförståelse kan jag lägga ut två targets och skicka hunden till antingen den jag är riktad mot eller den jag pekar på. Till exempel lägga ut två targets på en linje och placera antingen mig och hunden eller bara hunden mittemellan. Vänder jag upp mot den till höger är det till den hunden ska springa, vänder jag åt vänster är det den som gäller. Om hunden står själv placerad mellan targetarna pekar jag till den hunden ska springa. Springer hunden till rätt belönar jag gärna på vägen fram i hundens riktning, för att förstärka själva riktningen och val av riktning. Springer hunden till fel target lockar jag tillbaka den och gör om. 



Sammanfattningsvis så använder jag en stor target som en hjälp för att jobba ut på långa avstånd eller för att hitta riktningen. Jag belönar allra oftast när hunden är på väg, i full galopp, mot targeten för att lägga mera vikt på springandet än på stoppandet. Jag kör få repetitioner med riktigt bra belöningar.



FÖRKUNSKAPER TILL FRAMÅTSÄNDANDE/RUTAN #2

  • Springa rakt ut i ingenting
  • Springa till bur/plattform/leksak/target
  • Vända sig bort från belöningen
  • Komma tillbaka med kastad leksak
  • Låsa blicken framåt när jag tar i halsbandet
  • Att jag som tränare kan tajma bollkast och klick
  • Låsa blicken mot leksak/annan belöning/target
  • Låsa blicken mot ingenting
  • Hålla blicken låst med omvänt lockande och störningar
  • Springa till stor target
  • Springa till target oavsett min position
  • Springa rakt ut till stor target
  • Springa till den target jag visar
Av Carro - 7 februari 2012 14:19

Häromdagen fick den lilla majshunden för sig att han skulle skrämma bort grannens traktor som höll på att ploga och i morse var det grannen på spark i morgonmörkret som skulle bort, bort, bort. Dådkraften är det inget fel på. Självbevarelsedriften däremot, kan diskuteras. 


Han har jättesvårt för passivitet, jättelätt för ljud, känns just nu totalt obildbar, sover inte på nätterna och går lika gärna med katterna på vandring som med oss på promenad. 


Livet med en ulligullig 7 månadersgrabb. Inte alltid en dans på rosor.


Men jag står fast vid att det är tusen gånger lättare att ha en dvärghund än en brukshund. Men det kan också vara precis den inställningen som gjort honom så Överjävlig. 


Fast jag älskar honom ändå. Massor faktiskt.

Hund · Kaj
Av Carro - 6 februari 2012 15:44

Jag avslutade förra inlägget med att jag ville att hunden ska låsa blicken framåt när jag tar i halsbandet. Det är även något jag tränar separerat från galoppen ut som en del i att vända sig bort från belöningen och för att hunden ska kunna hitta en riktning rakt ut från mig och låsa sig fast vid den. Just riktningen upplever jag som en av svårigheterna med momentet och jag tycker det är mycket lättare att börja jobba med förståelse för riktning i stillastående än att börja med det i rörelse. 


Jag kan även här börja med att låta hunden låsa blicken framåt mot en leksak/godbitsskål/annan belöning, plattform eller target men jag vill snabbt jobba bort den hjälpen och få hunden att låsa blicken mot ingenting, rakt ut från mig.


Med hjälp

Jag kan börja med att kasta iväg en leksak eller lägga ut en target, hålla hunden i halsbandet och klicka och släppa fram hunden till belöningen/kasta belöningen när hunden låser blicken mot den. Ganska snart vill jag se att hunden låser blicken framåt i förväntan om en kastad belöning eller mot en förväntad target och då kan jag plocka bort hjälpen och fortsätta till att jobba utan hjälp. Min rekommendation är att börja utan hjälp på en gång, med bra belöningsteknik (som jag pratade om i förra inlägget) går det oftast lätt att få fram ändå. 


Utan hjälp

Här börjar jag antingen med hunden vid sidan eller mellan benen. Om jag sedan tidigare lärt hunden att ställa sig framför mig med rumpan mot mig (vilket jag ska prata mer om i nästa inlägg) kan jag börja där. Annars står jag med hunden vid min sida eller mellan benen med belöningarna redo och kastar framåt så snart hunden vänder bort blicken från mig. Ett tips kan vara att ha belöningar i båda händerna så belöningen kan komma från det håll hunden inte förväntar sig för att få den rakare och rakare. 


 


När hunden börjar bjuda på att vända bort blicken och håller kvar den så pass att jag hinner leverera belöningen (återigen - kasta först och klicka sen så belöningsplaceringen blir framåt för att ytterligare förstärka riktningen och hjälpa hunden till rätt beteende) så hjälper jag den till att låsa blicken längre och längre stunder med hjälp av omvänt lockande och störningar. Jag kan t.ex ta en godbit i ena handen och börja föra mot hundens mun. Hunden ska fortsätta hålla blicken framåt ända tills den får godbiten i munnen eller hör klicket. Om hunden vänder upp huvudet för att möta godbiten för tidigt tar jag bort handen och låter hunden bjuda beteendet på nytt. Mer om inlärning av omvänt lockande finns här. hundIDs bibliotek


Med hjälp av omvänt lockande kan jag nu få hunden att bjuda längre och längre stunder på att låsa blicken framåt. Jag lägger då på svårare och svårare störningar, låter hunden stå utan störningar, lägger in plötsliga störningar och andra försvåringar. Jag vill gärna överträna det här, då jag tycker det ger bra kunskaper till att få fram framförgående och saktagående till bruksets framåtsändande men även för att jag tycker det ger bra stabilitet i momentet.


Med en annan typ av hjälp

Jag kan även jobba med hunden på en plattform, en förhöjd target där hunden står med hela kroppen. Först vill jag shejpa fram att hunden bara ställer sig på plattformen vänd bort från mig och därefter börjar jag shejpa fram att blicken låser sig framåt. Mer om det i nästa inlägg.


Låsa på rutan

Att låsa blicken framåt mot ingenting tycker jag är en ovärderlig kunskap för riktningsförståelse, säkerhet i momentet, fokus bort från mig, lämna belöningar och till bruksframåtsändandet. Till tävlingslydnadens ruta vill jag även lägga till att hunden kan låsa blicken mot själva rutan för att kunna använda som rutin och riktningsvisare i klass 2 och 3 och för att hunden ska hitta rätt riktning i elitklass. Om det är svårt att få fram kan man börja med att jobba med att låsa blicken mot en hjälp (som jag beskrivit tidigare i det här inlägget). Risken är dock att hunden får en förmåga att rikta sig mer mot ett föremål (det vill säga EN kon) istället för mot en riktning (hela rutan) om man jobbar med hjälper. Mer om riktningar mot rutan kommer i senare inlägg.  


FÖRKUNSKAPER TILL FRAMÅTSÄNDANDE/RUTAN #2

  • Springa rakt ut i ingenting
  • Springa till bur/plattform/leksak/target
  • Vända sig bort från belöningen
  • Komma tillbaka med kastad leksak
  • Låsa blicken framåt när jag tar i halsbandet
  • Att jag som tränare kan tajma bollkast och klick
  • Låsa blicken mot leksak/annan belöning/target
  • Låsa blicken mot ingenting
  • Hålla blicken låst med omvänt lockande och störningar
Av Carro - 6 februari 2012 15:10

Jag har flera vänner som jobbar och sliter sitt hår med momentet "rutan" där hunden ska springa till en 3 x 3 meter stor ruta markerad med koner och plastband. Jag hade stora problem med det här momentet med min Ebba och det kändes som att hon aldrig blev riktigt klockren och säker i momentet. Med Sid har jag jobbat på ett helt annat sätt och fått ett klockrent sändande redan från första träningspasset. Han har även ett bruksframåtsändande som börjar se riktigt, riktigt snyggt ut. Framåtsändande av alla dess slag har gått från att ha varit en akilleshäl till att bli ett av mina absoluta favoritmoment, som jag även håller specialkurser i. Jag tänkte bjuda på en serie inlägg med lite tankar kring hur jag jobbat, det första kommer idag och handlar om den grundligaste grundfärdigheten till alla typer av framåtsändanden. 


Jag jobbar mycket med olika förkunskaper som egentligen inte har någonting med själva momentet att göra, men som är bra färdigheter att ha i bagaget när det är dags att börja lära in momentet. 


Den allra viktigaste förkunskapen för just sändande till ruta tycker jag är "spring bort från mig rakt ut i ingenting". Det är en ack så underskattad grundfärdighet. Man kan börja med sådana framåtsändanden till bur, till plattform, till leksak eller till en target för att snabbt få fram rätt beteende (eller som en förkunskap till att kunna "springa bort från mig rakt ut i ingenting"). Jag tycker det är enklast att få fram det på promenad och jag bygger i stort sett hela grundträningen på promenaden innan jag plockar in den på appellplanen. Jag tror att många hundar har så hög förväntan på att alla roligheter sker i närheten av sin förare när man kommer ner på appellplan (och hela klass 1 går ju ut på att hunden ska söka sig mot, med och till föraren så har man tränat klass för klass är det inte konstigt att hunden har dessa förväntningar). Det kan kännas som en fysisk omöjlighet att få hunden att springa bort från mig som förare, när det egentligen handlar om att hunden håller sig där den tror det lönar sig mest.


Alltså, genom att börja träningen på promenaderna utnyttjar vi hundens (brist på) förväntningar och har stor chans att få fram rätt beteende. Jag har en boll i ena handen, klicker i den andra och kastar bollen över hundens huvud när den springer bort från mig. Om hunden inte springer iväg händer ingenting annat än att vi fortsätter gå promenad. Har jag en hund som blir väldigt fixerad vid bollen kan jag börja med godbitar. Jag kan även jobba parallellt med att vända sig bort från bollar och godbitar i andra situationer för att göra det ännu enklare för hunden att komma på rätt spår.


Jag försöker kasta först och klicka när bollen/godbiten uppenbarar sig framför hunden. Hunden hör alltså klicket samtidigt eller precis innan den får syn på bollen/godbiten. Det gör att jag får en hund som inte vänder upp mot mig när den hör klicket utan snarare accelererar framåt i väntan på sin belöning. Det här kan vara knepigt att få till rent kordinationsmässigt, men det är en träningssak som man kan jobba med även utan att blanda in hunden. 


På den här filmen ser man ett bra exempel på när hunden fortsätter framåt efter klicket. Sid fortsätter galoppera tills han får sin boll. Den här förkunskapen använder jag alltså även till inlärningen av hopp över hinder.


http://www.youtube.com/watch?v=o_s52cfXO5M


När hunden bjuder på galopp framåt så fort jag tagit emot bollen börjar jag hålla i halsbandet och "ladda" innan jag släpper. När hunden börjar springa framåt så snart jag släpper halsbandet (vilket bör ske på en gång) så börjar jag lägga in kommandot precis innan jag släpper. Jag vill gärna se att hunden låser blicken framåt så fort jag tar i halsbandet och startar direkt på släpp eller signal samt fortsätter behålla blicken och fokuset framåt tills belöningen kommer. 



FÖRKUNSKAPER TILL FRAMÅTSÄNDANDE/RUTAN #1

  • Springa rakt ut i ingenting
  • Springa till bur/plattform/leksak/target
  • Vända sig bort från belöningen
  • Komma tillbaka med kastad leksak
  • Låsa blicken framåt när jag tar i halsbandet
  • Att jag som tränare kan tajma bollkast och klick
Film · Hund · Lydnad · Sid
Av Carro - 4 februari 2012 22:07

Fredrik och jag låg och tittade på Harry Potter III, "Fången från Azkaban" imorse. När professor Lupin inte låter Harry ta sig an och förgöra boggarten under den första "Försvar mot svartkonster"-lektionen utan går emellan och stänger in boggarten i skåpet utbrister Fredrik:

"Det där var INTE bra bearbetning".

Det märks att han jobbat mycket hundbeteenden och problembeteenden på senaste tid.


Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3 4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2012 >>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

RSS


Skapa flashcards