Han är verkligen fin, min lilla Sid. Kan inte sluta titta på den nya headerbilden som jag är så nöjd med. Inte ett hårstrå ligger fel, blicken är klar och pigg och hela hans utstrålning bara lyser. Jag är inte alls partisk, men han är ta mig sjutton världens vackraste hund! 

Som om inte det vore nog så går han som en klocka. Den senaste veckans lydnadspass har varit sagolika. Ingenting har känts galet och inga träningstekniska bitar har känts svåra och jobbiga att ta tag i. Jag kan inte sluta tänka tillbaka på förra årets gråt och frustration över att det kändes som att han verkligen inte ville träna. Och på hur den årsplaneringen jag skrev i januari i år till stor del handlade om engagemang. Det är en helt annan hund jag tränar idag. 

I fredags hittade jag tyvärr ett sår på hans baktass efter en långpromenad. Tassen var svullen och han haltade. Svullnaden gick ner, hältan avtog och han genomförde ett riktigt bra lydnadspass på fredagseftermiddagen. Så på lördagen blev han återigen halt under en promenad och såret såg riktigt äckligt ut. Söndagen fick han vila och hältan uteblev, men såret var ju kvar och efter måndagens promenad var han svullen igen. 

Min jättesnälla syster tog med honom till veterinären då jag jobbade. De trodde antagligen att det satt något i tassen, att det stuckits in en pinne eller liknande. Nu äter han penecillin och metacam och ska ta det lugnt. Han får motioneras och tränas så länge han inte blir halt. 

Jag hoppas han repar sig snabbt. Såret ska tvättas, skrubbas och tömmas två gånger om dagen och medicinerna börjar väl verka på en gång. Det värsta med en malinutt som ska vila och dessutom går på smärtstillande är att han inte riktigt har smärtuppfattning och en förståelse för ordet vila. Han har ju blivit en riktigt malinutt nu, en sådan som bara ber om träning hela tiden. Jippi. 

Idag fick han åka med husse till jobbet, där kopplar han verkligen av. Träningsmässigt ska vi lägga lite krut på stadga i stå med blicken framåt och platsliggning en perid framöver. Inget ont som inte har något gott med sig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag använder den gröna bollen "Everlasting Fun Ball" som aktiverings- och belöningsboll till både mina egna och dagisets/pensionatets hundar. Den heter "everlasting" och hittills har jag ingenting att säga emot det namnet, trots att jag provat den på...

En titt in i min vardag hittar du här och här. En titt in på dagis hittar du här. Trevlig läsning!   Vill ni läsa inläggen direkt kan ni följa min nya blogg på www.hundid.se   Hoppas vi ses och hörs! ...

Jag och Kaj har påbörjat vår agilitykarriär på riktigt genom att ta privatlektioner för en instruktör som heter Sandra Eriksson. Här kan du läsa om våra två första lektioner.   Du hänger väl med till www.hundid.se? ...

Förra helgen var jag och Kaj i väg på äventyr, närmare bestämt på utställning i Köping. Kaj uppförde sig som en prins och betedde sig som om han aldrig gjort annat än travat vackert och visat upp sig snyggt. Resultatmässigt ner som en pannkaka och up...

Jag flyttar nu mitt bloggande till www.hundid.se eller hundid.wordpress.com (adresserna leder till samma sida och båda ska fungera att lägga in på t.ex. bloglovin eller Google reader). Anledningen är helt enkelt att det känns mer logiskt att samla al...