Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Alla inlägg under augusti 2011

Av Carro - 16 augusti 2011 14:16

Första passet på första dagen av valplägret handlade om lek och olika sätt att utveckla leken.

 Kaj fick börja med att leka med sitt fårskinn i bungee och jag passade på att låta honom vinna lite när han lekte bra, det vill säga la vikten bakåt och höll i leksaken med ett stadigt grepp. Efter en kort lekstund stal jag åt mig leksaken (eller passade på att avsluta när han tappat den) och tog honom i famnen. Leksaken byttes ut mot mjukost och jag belönade två saker: 1) avslappnade beteenden och 2) i och med störningar. 

Avslappnade beteenden blev han bättre och bättre på och han kunde bjuda på att lägga ner hakan mot mitt ben eller ringla ihop sig i min famn där jag satt på backen. Han försökte dock hålla sig vaken genom att äta gräs, men det blev mindre ju mer mjukost han fick för att koppla av. Jag använde klickern för första gången och hans första kontakt med klickljudet blev alltså i och med shejping av avslappning. Jag ska försöka få in klickern i så många situationer som möjligt att den får betydelse som belöningssignal och inte betyder "bjud beteenden aktivt och galen". 

Vi tränade alla valpar samtidigt och jag passade på att klicka och belöna när de andra valparna utgjorde störningar, t.ex lekte, sprang inkallning, skällde eller kom närmare oss.  Skällande har han svårt för, då vill han gärna släppa fokus på det vi håller på med och spana in vem det var. I vårt individuella lekpass släppte han leksaken och vände bort från mig så fort någon hund skällde. 

I leken drar han bakåt jättefint och jag släpper efter och låter honom vinna när han gör det. Han griper helt okej, riktigt bra för att vara liten phalènekille men det ska bli ännu bättre. Han tycker inte om att man tar på honom när vi leker så det ska jag jobba mer med. I början tyckte jag phalènemorret var lite trevligt och har förstärkt det eftersom han tar i ordentligt i oc med det, men jag märker nu att detofta kommer i samband med att han är trött, blir "belastad" eller frustrerad så jag ska vara lite mer uppmärksam och se upp med det. Nu provade jag lite var gränsen går för att man kan ta på honom och på huvudet går bra utan att han börjar morra. Därför gjorde jag så att vi lekte, jag la handen på sidan av huvudet och sen fick han vinna leksaken. Jag ska se om jag kan få honom att gilla att bli tagen på under leken över hela kroppen genom att låta honom vinna grejen efter en touch. Min tanke är att det ska ha verkan även i vanlig hanteringaträning. Några tankar? Vi börjar med huvudet nu i alla fall, eftersom det verkade helt acceptabelt. 

När vi bytte leksak till skinnezeen var han både trött och tyckte inte den var lika rolig så då ville han hellre studsa runt än hålla ordentligt och dra bakåt. Han hade också lättare för att glida ur greppet. Vi avslutade med två jaktinkallningar då jag bytte tillbaka till fårskinnet och han kampade återigen som den lilla tok han är. Mer nya leksaker och pigg valp! Han sprang jättefort på jaktinkallningarna och grep leksaken bra samt lekte hela vägen tillbaka. Det var heller inga problem att vara fasthållen av medhjälpare, så länge hon inte tog i honom medan han hade leksaken i munnen för då kom det morr.  

Han är mindre benägen att lägga framtassarna runt och mer benägen att dra ordentligt bakåt om jag står upp. Bra att notera. 

Nu är han trött lilla fluffet och ligger i sin bur med silver shadeduk över och somnar förhoppningsvis snart trots att den står utanför hans trygga bil. Det är bra att jobba med både på och av, lek och avslappning och dessutom få in ensamhetsträning. 

Min duktiga lilla pälstuss!

Hund · Kaj · Kurs
ANNONS
Av Carro - 12 augusti 2011 19:02

Jag började dagen med att tillsammans med min familj ta farväl av min farmor som gick bort för ett par veckor sedan. Efteråt åkte jag hem till min syster och pratade länge om allt mellan himmel och jord. En tung, jobbig men ändå väldigt fin förmiddag.


Såna här dagar är jag så otroligt tacksam över min fina familj. De är verkligen världens bästa.


Jag åkte från syster till Ledinge för att hämta Lina, min andra tredjedel från tiden i Forshaga som flydde till Kiruna för att plugga naturguidning och som jag inte sett på över ett år. Hon kom med tåget till Stockholm i morse och Börnis (den tredje tredjedelen) hämtade henne på centralen. De har spenderat dagen i Norrtälje och vi ska spendera kvällen tillsammans allihop. Mamma Börnis kommer med ett gäng phalénevalpar också, så det blir fullt hus och garanterat en trevlig kväll att skingra tankarna med.


Resten av helgen har vi absolut ingenting planerat. Jag ska se till att suga ut så mycket det bara är möjligt av Linas besök här nere och krama henne så hårt jag bara kan tills hon åker tillbaka norröver på söndag. Fia har redan fattat tycke för henne, det är väl norrlandskärleken som knyter dem samman. Det är som att de förstår varandra och liksom möts i den sommarskeptiska känslan.

ANNONS
Av Carro - 11 augusti 2011 18:14

Helgen som var åkte jag, Sid och Kaj på tredje samlingen av tränarutbildningen hos Klickerklok. Kaj fick väl inte göra så mycket, mest komma ut och leka och mingla. Sid, däremot, fick jobba lite mer med riktigt bra resultat.


Tema för helgen var kvalitetssäkring och proofing. Första passet på lördagen skulle ägnas åt det men det var segt att komma igång med någon träning då Sid var väldigt fast i att lukta, vädra och titta på miljön. Lite lek, lite avslappning mitt på planen och lite mera lek så kändes det som att knuten lossnade och vi kunde jobba på. Jag jobbade vidare på en av mina läxor för året: att Sid ska kunna vara helt stilla trots att hela mitt kroppspråk säger "rör dig". Jag ska även jobba aktivt för att vända mitt eget fokus i störningsträningen till att mer gå in för att störa ut honom och utmana honom, nu jobbar jag hela tiden med en viss rädsla för att han ska misslyckas. Den där lilla obefogade rädslan ska bort, eftersom den är helt onödig. Om han misslyckas händer ju ingenting annat än att han inte får belöning och vi får prova på nytt, det är snarare ett måste för vår utveckling att jag också utmanar honom och tar störningsträningen till en nivå där den verkligen blir en störning.


Eftermiddagen ägnade vi åt träning i grupper där jag och Sid fokuserade på fria följet. Ett annat av mina mål för året är att få bättre flyt i fotgåendet och i mitt eget fotarbete. Höger om och helt om börjar sätta sig nu men i vänstersvängar och halter har vi haft problem. Jag har tidigare svängt med vänster fot först och har han inte varit med på den förändringen har han fortsatt in i mitt högerben och jag har snubblat på honom. Med Fannys hjälp hittade jag en ny fotförflyttning som gav riktigt fint flyt i både vändningar och halter.


Första passet jobbade vi med detaljen och nästa pass plockade vi in det i hela fria följet för att se hur det fungerade som helhet. Första vändan kändes bra, Sid gjorde allting rätt och var jätteduktig med ett härligt engagemang, men flera i gruppen uttryckte att helheten ändå inte blev så bra som den kunde varit. Till nästa vända la jag på en dos självförtroende i stegen, log, gick rakare i ryggen och höjde blicken en aning och ta mig fan om inte bara helheten blev bättre - hundskrället gick dessutom ännu bättre. Var hittade han den växeln någonstans? Fina hunden min.


Tydligt blev också att fria följet är ett moment där det ska lekas. När jag går över på godbitsbelöning i detaljarbetet, oavsett hur engagerad han än känns i själva belöningsritualen, så blir engagemanget sämre.


Sista passet för lördagen jobbade vi med krypet där jag har svårt att komma vidare. Vi pratade lite om felsignal och felrutin i krypet, då det (förutom det faktum att vi inte tränar) känns som den största anledningen till att vi inte kommer vidare. När Sid gör fel så flyger han upp, oavsett om jag sagt något eller inte. Det är ju inte så jättebra, eftersom ett något högt steg ändå kan ge poäng, men om hunden flyger upp efter det höga steget är det raka vägen ner på en nolla. Ska hitta rätt känsla i felrutinen, att han ska lbi lugnare och ligga tyngre. Ska prova att lägga en hand på sidan/skulderbladet på honom och säga t.ex "luuugn" istället för "oi" och se om det kan ändra hans attityd.


Annars är krypet fint. Det är lågt och med bra teknik. Fanny fick mig även uppmärksam på vilken teknik det är jag vill ha, nämligen knä-fot med bakåtsträckta ben. Genom att definiera tekniken så noggrannt som möjligt får jag också lättare att se vad jag ska bryta för och få honom att hålla samma teknik hela tiden.


På söndagen jobbade vi första passet med att kedja ihop beteenden. Jag valde att kedja ihop platsliggningen från inmarsch till utmarsch. Jag vill ha utlagd belöning, gå in och köra platsliggningen och efteråt gå fot ut från planen tills han får ta leksaken. Jag vill alltså att fotgåendet ska bli en del i platsliggningskedjan. Trots hällande ösregn gick det jättebr. Ännu ett tecken på vad mycket ens egen inställning gör. Jag var trött och deppig på morgonen och inte alls sugen på att träna i regnet. Så började jag istället tänka på vad härligt det är med vattenpölar och vad bra regnkläder jag hade, och genast så kom motivationen att träna (och leva) även i regnet tillbaka. Så värst bra var dock inte mina regnkläder och jag blev jätteblöt och kall. Ett ordentligt regnställ måste jag helt klart införskaffa - det här duger inte längre.


Thomas tände en brasa inne och vi satte oss och diskuterade våra mål inför nästa och sista samlingen och vad vi ska prioritera i träningen fram till dess. Jag återkommer till det.


Sen gick vi ut och tittade på lite demonstrationer som gav mig lite nya tankar. I framförgåendet ska jag jobba mer med att ställa upp honom framför mig och därefter gå bakom honom och låta honom låsa blicken framåt och fästa på riktningen innan jag börjar gå. Det kan jag även ha kvar i rutinen inför momentet i tävlingssituationen sen. I inkallningen med ställande ska jag jobba med hoppstå på avstånd så pass att han kan bjuda det frivilligt på större och större avstånd utan att komma framåt i ställandet innan jag tar in det på signal i rörelse mot mig igen. Jag ska även jobba mycket, mycket mer med stolsleken. Sen visade Fanny lite agility också och jag blir lika fascinerad och sugen som vanligt.


Sista passet för dagen jobbade vi med tricks. Jag hade velat visa hur våra trickspass ser ut, då de vanligtvis känns ostrukturerade och röriga utan att vi kommer så mycket framåt. Men korta pass, en genomtänkt plan, bra belöningar, lekpauser och kontinuerlig utvärdering visade återigen att det är receptet på bra shaping och Sid gick klockrent i alla pass.


Sitt vackert ska jag hinta honom om rätt och belöna minsta lilla tendens att komma på rätt tanke, samt avbryta om han kommer in på fel.


Lyfta ett framben var vi på god väg med och det kan nog hjälpa om jag kräver lite mer så han verkligen måste bjuda på sina bästa "upphållningar" för att det ska generera belöningar. Så länge jag belönar småtramp kommer jag fortsätta få småtramp.


Snurra får vi bara inte till, men Fanny kom med tipset att börja liggande och försöka få fram nos mot höft eller andra böjningar av kroppen för att få tajta snurrar. Risken med att försöka shejpa fram hela snurren på en gång är dels att få massa "skräp" som framförgående och liknande med i beteendet och dels att få vida snurrar där hundens tanke inte är att komma så fort som möjligt runt och tillbaka. Det ska vi pilla vidare med!


Sist av allt gjorde vi två platsliggningar tillsammans med andra hundar. Själva platsliggandet var väl sådär men attityden kring de andra hundarna var riktigt bra. Överlag har han hela helgen känts otroligt fokuserad och engagerad i sina uppgifter trots svår miljö med mycket dofter. Han har varit lätt att bryta och få igång i lek och träning. Transporterna till och från bilen blev bättre och bättre över helgens gång men måste fortfarande jobbas på för att skapa bra rutiner kring dem.Jag är så nöjd med honom att jag knappt vet var jag ska ta vägen.


Till nästa gång då:

- Platsliggning

- Avslappning på nya platser

- 1,5 appell/lägreprogram tävlingsträna

- Bättre frisignaler

- Jobba lös i miljön

- De tricks vi satt upp att han ska lära sig under året

- Stadga trots att min kropp säger "rör dig"

Hund · Kurs · Lydnad · Shaping · Sid
Av Carro - 10 augusti 2011 14:37

Fia fäller. Jag har haft belgare, schäfer och schäferblandning som har fällt med det är ingenting jämfört mot det här. Det bara rasar av henne, stora tussar ligger överallt och det ser ut som att två svarta hankatter har haft slagsmål hemma hos oss, jämt. Man skulle säkert kunna borsta henne i flera timmar och det skulle bara fortsätta rasa. Vi borstar igenom henne flera gånger per dag och börjar undra var all päls kommer ifrån, för det syns verkligen ingenting på henne att hon tappat så mycket. Hon ser fortfarande ut som vår lilla pälstunna, det ska bli spännande att se vilken form det blir på henne när hon har fällt färdigt.

Fia · Vardag
Av Carro - 10 augusti 2011 14:01

Vi kom hem från utbildningen sent i söndags kväll, jag var trött och hundarna var trötta så vi gick och la oss så fort vi kom hem. I måndags var Kaj och Fia med mig i lastbilen och de fick alltså träffas för första gången utan kompostgaller emellan. Gick en promenad på morgonen med Kaj lös och Fia i koppel. Fia hade en aning bekymmer med att koncentrera sig på var hon satte tassarna eftersom hon inte släppte den lilla tussen med blicken. Mötet gick helt smidigt, Fia var lite burdus och kramgo men det är ju sån hon är, så det är bara för Kaj att vänja sig. Ruskigt söta var de två tillsammans, det blev någon form av söt-explosion att se två så söta hundar ihop.


Dagen flöt på och när vi kom hem gick vi en promenad med Kaj och Sid. Sid vädrade från svans till nos på Kaj och sen var han klar. Vi gick en sväng och sen hämtade vi Fia för att gå med alla tillsammans. Inga problem, förutom att Kortbente Kaj började bli lite trött av allt promenerande fram och tillbaka. Då gick vi in, och Kaj flöt in i huset och flocken som om han alltid varit där. Fia och han bara kramas så fort de får möjlighet och Sid är otroligt duktig med sitt lugna, säkra och mjuka språk. Han blir som en valp själv, som petar med framtassen försiktigt i luften och gör lekinviter. Dock vill han inte ha kroppskontakt just nu, men det är ju bara bra med tanke på deras stora storleksskillnad.


Kaj är en väldigt, väldigt liten hund. Med en väldigt, väldigt stor röst. Han påpekade redan från början att rostfria skålar var till för att skällas ut, och curlingmatte som jag är så äter han numera ur glasskålar. Även märgben, sin egen spegelbild och mig och Fredrik duger bra som skällmottagare. Sid skäller också på märgben och jag kanske är lite märklig som på något sätt tycker det är mer gulligt när Sid gör det. Det måste bero på hans djupare skall som är aningen mer behagligt för öronen. 


Kaj är också väldigt duktig på att imitera fåglar. Han kan härma allt från undulatunge till kråka, beroende på var i sömncykeln han är eller hur hungrig/törstig/kiss/bajsnödig han är. Första natten efter att vi kom hem från tränarutbildningen sov han väldigt oroligt och lekte fågel både klockan elva, halv två, kvart över tre och tjugo över fem. Det var bara ut och rasta varje gång, jag har gett mig fan på att han ska bli rumsren så snabbt som bara är möjligt. Tjugo över fem-rastningen fick dock Fredrik ta, jag skulle upp kvart i sex och den där sista halvtimmen kändes helig. Natten därpå var vi bara ute två gånger, men med efterföljande sångnummer. Inatt var vi ute en gång vid halv två, sen somnade han om direkt och vaknade inte (med ett läte som jag tror var havsörn) förrän Fredrik gick upp till jobbet strax före fem. Det går framåt!


Idag har han sovit hela dagen på jobbet, men även hunnit leka en sväng på en parkering i Hallonbergen och i en skogsbacke utanför en skola i Huddinge. Det är bra att vara budbilschaufför när man har valp, eftersom man får miljöträning lite på köpet. Han leker jättefint, så där kör vi bara på och jobbar vidare med att göra honom så helt och fullkomligt lekgalen som det bara är möjligt.


Hittade ett katthalsband med reflex här hemma som har blivit hans. Upptäckte det perfekta med katthalsband, de har bjällra på sig! Nu kan jag alltså gå promenad med Kaj utan att behöva hålla koll på honom hela tiden, eftersom jag hör var han är. Han får lära sig att verkligen hålla koll på mig, vilket är perfekt då Fredrik har sagt att han vägrar gå promenad med tre koppel. Kaj måste således få den perfekta löslydnaden. Jag är hoppfull, någon gång ska väl jag lyckas få en hund med det också.


Igår fick han följa med och valla uppletanderuta till Sid. 200 meter skogspromenad var ju värsta långpromenaden för hans korta ben, men han jobbade på bra i terrängen och kämpade på även när det tog emot litegrann. Han verkar inte vara en sån som sätter sig rakt upp och ner och väntar på hjälp när det uppstår problem, vilket jag gillar jättemycket med honom. Det verkar finnas mycket fina egenskaper att förvalta i den lilla krabaten!


Fast vi funderar nästan på att döpa om honom till Hojtaren. Eller nä, han verkar trivas med Kaj. Eller "Majs", "Majshunden" eller "Majsdjuret" som det blir för det mesta.


 

Kaj · Vardag
Av Carro - 6 augusti 2011 19:00

Sent igår kväll åkte jag till Rimbo och hämtade Kaj hos Börnis. Då hade han åkt tåg från Göteborg tillsammans med Börnis lillebror och tunnelbana från centralen till Danderyd där Börnis hämtade upp dem.Jag möttes av en mycket sömnig Kaj som snabbt blev pigg efter lite bus. Vi åkte raka vägen till Åsa för att kramas med Åsa och Modde. Kaj spanade in tomten, följde spontant efter Fredrik när han gick iväg och tultade omkring utan problem. Sen somnade han och sov hela kvällen. Han vaknade en stund för att kissa och säga hej då till Åsa och Modde, då åkte vi hem och han var vaken ytterligare en stund för att spana in köket. Sen spenderade han resten av kvällen i skohyllan, inte alltför imponerad av de två monstrena på andra sidan kompostgallret.Han sov som en stock hela natten, dock är han den enda som gjort det. Fia har försökt få valpen att börja leka, Sid har tassat runt lite oroligt och Fredrik har dunderförkyld legat och snörvlat.Tidigt i morse styrde vi kosan mot Örebro för tredje samlingen på tränarutbildningen. Kaj har fått komma ut och mingla flera gånger under dagen och har betett sig jättetrevlig. Han är galen, han leker och kampar fint men lägger gärna framtassarna runt och börjar jucka på leksaken om det blir för mycket. Han hälsar glatt och intensivt på alla som tar kontakt med honom, väldigt utåtriktat. Han har haft lite svårt att koppla av, vilket verkar vara genomgående för mina hundar... Men än så länge verkar han vara en glad skit som inte verkar ett dugg bekymrad av att vara sig kissa, bajsa, leka, äta, mingla eller överhuvudtaget vistas i främmande miljöer. Dock har han en märklig (och högst obefogad) skepsis mot rostfria vatten/matskålar. De ska skällas på och försvinner de inte då så kan man ställa sig med ett bildäck emellan och pyssla med något annat tills de behagar gå sin väg. En söt filur.

Kaj
Av Carro - 4 augusti 2011 19:17

Jag sitter i kvällsolen på altanen och skriver det här inlägget på, hör och häpna, min dator! Beställde ett nytt modem från 3 som jag installerat och provar. Uppkopplingen är nog bättre, men datorn är fortfarande lika långsam. Jag behöver verkligen ta en ordentlig rekond på den och rensa och sortera. Det tar bara sån jäkla tid, bara att starta upp datorn och börja skriva på det här inlägget tog mig 40 minuter... Lätt frustrerande och en orsak till varför jaginte kollar mailen och uppdaterar bloggen allt för ofta just nu.


Vad som händer nu är att jag tränar mest lydnad, vilket känns jätteroligt. Jag och syrran träningsdejtar flera kvällar i veckan och det börjar ge så fina resultat. Roligt! Vi försöker åka till klubben en del också, även fast det är skittråkigt, och hoppas det ska ge resultat det med. Han känns tävlingsklar för länge sedan, på träningsplanen här uppe bland kända hundar. Han klarar dock inte tävlingsmiljön än på minst ett par månader, så vi får se vad som händer.


Fia leker och det går bra även i nya miljöer, men helskotta vad den lilla hunden kan driva mig till vansinne ibland. Fredrik har fått en väldigt svår hund som första hund, och jag blir frustrerad. Men, det är bara att kämpa på och inte glömma bort att även väluppfostrade, enkla Sid var pain in the ass som niomånaders.


I morgon kväll får jag hem Kaj! Jag hade velat åka till Göteborg och hämta honom själv men insåg att min ekonomi inte tillät mig åka så långt med Jeepen. Uppfödares lillebror/son tar med sig Kaj på tåget upp och så hämtar jag honom hos Börnis i Rimbo, lite mer överkomligt. 


Tanken var att vi skulle åkt raka vägen till Örebro för tränarutbildning samling tre, men jag känner att jag behöver landa lite hemma med valpen och det blir rätt skönt med bara en natt borta med Sid och lilleliten. Så vi åker tidigt lördag morgon istället för tränarutbildning i dagarna två. Det ska handla om proofing av beteenden vilket känns precis som vad vi behöver just nu! Vi ska träna massa signalkontroll och tricks också, där vi kört fast. Sen kan vi fortsätta lydnadsträningen ännu bättre när vi kommer hem.


Kaj ska få leka och lära sig att han heter Kaj. Det är typ det som är planen för den närmsta tiden.


Sen händer det mycket de kommande veckorna. Jag och Kaj ska på valpläger, det ska startas upp kurser (www.hundid.se), Lina ska komma och hälsa på från Kiruna och massamassa mer. Roligt!


Just idag känner jag mig dock totalt oengagerad, så idag blir det inte någonting tränat alls. Jag måste bli bättre på att hitta träningsmotivation de dagar den inte kommer helt naturligt, det blir ett projekt fram till nästa samling på tränarutbildningen.


Tänk på mig i morgon när jag sitter med min lilla lilla valp och är alldeles fumlig och rädd för att tappa bort honom!

Fia · Hund · Kaj · Lydnad · Sid

Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16 17 18
19
20 21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Tidigare år

Besöksstatistik

RSS

Följ bloggen

Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Blogkeen
Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se