Eftermiddagen ägnades åt ett teoripass kring inlärning, shejping och träningsplanering och sen gick vi ut för att träna burlekar.

 Kaj var jättetrött och ville mest bjuda på att gräva i gräset, hälsa på de andra hundarna och nosa efter godbitar. Leken fungerade bra mycket bättre än godbitar så jag varierade mycket mellan godbitar och lek. 

Första passet kom vi igång bra, andra passet kastade jag in godbiten precis innanför burtröskeln och då fick jag igång riktigt bra jobb och en tass i taget in i buren. Sen började engagemanget dala, inte konstigt i slutet av dagen när man är så liten. 

Då plockade vi ut filten och han fick gå på den, leka, lekas av och gå på på nytt. Det fungerade bra en stund men sen va han trött och blev grinig. 

Vi mös en stund och hade sen ett kort, bra pass omvänt lockande med leksak. 

Som avslut tänkte jag shejpa avslappning i min famn medan de äldre valparna tränade vidare på omvänt lockande. Då upptäckte jag att han bjöd på att steg för steg krypa ur min famn. Jag provade att sätta mig framför buren och lät honom bjuda på att hoppa in i buren från min famn. Det gick bra, men han var trött så där la vi ner verksamheten för idag. I morgon ska vi jobba vidare, jag och mitt fina knappnålsöga.  

Första passet på första dagen av valplägret handlade om lek och olika sätt att utveckla leken.

 Kaj fick börja med att leka med sitt fårskinn i bungee och jag passade på att låta honom vinna lite när han lekte bra, det vill säga la vikten bakåt och höll i leksaken med ett stadigt grepp. Efter en kort lekstund stal jag åt mig leksaken (eller passade på att avsluta när han tappat den) och tog honom i famnen. Leksaken byttes ut mot mjukost och jag belönade två saker: 1) avslappnade beteenden och 2) i och med störningar. 

Avslappnade beteenden blev han bättre och bättre på och han kunde bjuda på att lägga ner hakan mot mitt ben eller ringla ihop sig i min famn där jag satt på backen. Han försökte dock hålla sig vaken genom att äta gräs, men det blev mindre ju mer mjukost han fick för att koppla av. Jag använde klickern för första gången och hans första kontakt med klickljudet blev alltså i och med shejping av avslappning. Jag ska försöka få in klickern i så många situationer som möjligt att den får betydelse som belöningssignal och inte betyder "bjud beteenden aktivt och galen". 

Vi tränade alla valpar samtidigt och jag passade på att klicka och belöna när de andra valparna utgjorde störningar, t.ex lekte, sprang inkallning, skällde eller kom närmare oss.  Skällande har han svårt för, då vill han gärna släppa fokus på det vi håller på med och spana in vem det var. I vårt individuella lekpass släppte han leksaken och vände bort från mig så fort någon hund skällde. 

I leken drar han bakåt jättefint och jag släpper efter och låter honom vinna när han gör det. Han griper helt okej, riktigt bra för att vara liten phalènekille men det ska bli ännu bättre. Han tycker inte om att man tar på honom när vi leker så det ska jag jobba mer med. I början tyckte jag phalènemorret var lite trevligt och har förstärkt det eftersom han tar i ordentligt i oc med det, men jag märker nu att detofta kommer i samband med att han är trött, blir "belastad" eller frustrerad så jag ska vara lite mer uppmärksam och se upp med det. Nu provade jag lite var gränsen går för att man kan ta på honom och på huvudet går bra utan att han börjar morra. Därför gjorde jag så att vi lekte, jag la handen på sidan av huvudet och sen fick han vinna leksaken. Jag ska se om jag kan få honom att gilla att bli tagen på under leken över hela kroppen genom att låta honom vinna grejen efter en touch. Min tanke är att det ska ha verkan även i vanlig hanteringaträning. Några tankar? Vi börjar med huvudet nu i alla fall, eftersom det verkade helt acceptabelt. 

När vi bytte leksak till skinnezeen var han både trött och tyckte inte den var lika rolig så då ville han hellre studsa runt än hålla ordentligt och dra bakåt. Han hade också lättare för att glida ur greppet. Vi avslutade med två jaktinkallningar då jag bytte tillbaka till fårskinnet och han kampade återigen som den lilla tok han är. Mer nya leksaker och pigg valp! Han sprang jättefort på jaktinkallningarna och grep leksaken bra samt lekte hela vägen tillbaka. Det var heller inga problem att vara fasthållen av medhjälpare, så länge hon inte tog i honom medan han hade leksaken i munnen för då kom det morr.  

Han är mindre benägen att lägga framtassarna runt och mer benägen att dra ordentligt bakåt om jag står upp. Bra att notera. 

Nu är han trött lilla fluffet och ligger i sin bur med silver shadeduk över och somnar förhoppningsvis snart trots att den står utanför hans trygga bil. Det är bra att jobba med både på och av, lek och avslappning och dessutom få in ensamhetsträning. 

Min duktiga lilla pälstuss!