Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Direktlänk till inlägg 29 april 2010

Spårräven

Av Carro - 29 april 2010 12:50

Träningen inför Sids karriär som spårhund har påbörjats och han har till och med talang. Jag tror det är någonting med namnet, har hört att Id-hundar brukar gilla att spåra :)


I höstas provade jag att lägga spontanspår till honom som vi ramlade över, men utan några framsteg. Han kunde irra omkring runt spårkärnan och vara alldeles exalterad, men inte förstå vad han skulle göra av det. Så kom vintern och vi la ner spårträningen.


Vecka 12 i år skulle första spårdagen i Dressyr och eftersök B gå av stapeln men på grund av all snö så blev den inte av. Vi la ändå ut en pinnstig i skogen för att träna någonting spårrelaterat och efter att Sid hittat två pinnar lekte han dammsugare i skogen med svansen viftandes som besatt. AHA, det var såhär man kunde göra för att få upp hans intresse för att följa den vittring han hittade.


Så vi väntade på att snön skulle försvinna, och i brist på barmark la jag fler pinnstigar. Barmarken kom till Stockholm lagom till min praktik och vi passade på att spåra i skogarna runt Stockholmsavdelningens appellplaner, med resultatet att Sid blev fullkomligt spårgalen. Från att ha varit tvungen att använda föremål för att få upp intresset för spåret tog det två spår innan han sprang över föremål i sin iver att få fortsätta spåra. Vid spåret på Stockholmsavdelningen (det tredje spåret för säsongen, tredje gången han spårade) var han så tänd att han inte hade tid att äta vom og hundemat i slutet för att få fortsätta spåra.


Fjärde spåret la mormor Åsa på åkern bakom Finnberga, det var första gången han gick ett icke-förarlagt spår. Nu plockade han föremålen helt okej men var svår att engagera i belöningarna i sin iver att få fortsätta spåra. Vi tog det lite mer lugnt före påsläppen och han fick ligga och hämta andan en stund i spårkärnan innan han släpptes på igen, vilket resulterade i ett lugnare spårbeteende. Han gick äver slutet men hade precis innan det klarat en vinkel och ett terrängbyte jättesnyggt, så jag tog av honom mitt i spåret och belönade där. Han verkade inte ett dugg berörd över det faktum att det var en ny spårläggare, men så är ju inte Åsa direkt okänd för honom heller, det är klart att man spårar upp mormor om man får chansen!


Femte spåret la jag i skogen bakom vårt hus, ganska besvärlig terräng med mycket stockar och stenar, ris och vildsvinsbök. Jag är inte den som är försiktigt i mitt spårläggande, misslyckas hunden är det ju bara jag som vet om det och får ett kvitto på vad han klarar av och inte. Det var alltså både långt, svår terräng och knixigt, men han redde ut det jättefint. Däremot gick han över nästan varje pinne, förutom slutet, och när jag plockade av honom selet efter slutapporten kändes det som en bestraffning att dra honom av spåret. Hm, inte alls bra.


Så gick vi spårkurs för Cicci för två helger sen och då föll alla bitar på plats. Han spårade bra, han plockade föremål bra och vi avslutade spåret med en bra attityd. Det var en dröm att gå bakom honom i linan, den lilla hunden som jag trodde skulle växa upp till en vimsig irrhöna med tanke på hur hans spårbegåvning såg ut i höstas.


Under kursen la vi flera olika spår. Det första ett U-spår med ett terrängbyte (skog-fält) som han tog jättefint och där vi bröt spårandet med storbelöning efter att han intensivt vindat in en av apporterna. Nästa spår blev dock på tok för svårt för honom då jag la ganska många vinklar och många föremål, den längsta liggtiden han haft och på en äng som ligger nere vid havet. Han gick helt okej till en början med hjärnkapaciteten tog slut efter ungefär halva spåret. En stund senare provade vi att låta honom spåra klart resten av spåret bakom en rutinerad hund, men han vågade inte ta för sig och var nog alldeles för trött. Så nu vet vi det.


Dagen därpå la jag först ett ängsspår och det är från det spåret bilderna är ifrån. Även detta var U-format men med 90-graders "viltspårsvinklar" (T-vinklar). Några av föremålen låg i skogskanten där jag lagt en repögla runt ett träd, så han fick kampa loss föremålen. Det gick han igång på och tyckte var skitkul! Sen såg man hur han tog i för att lyfta även de föremål som inte var fastbundna, vilket var precis vad vi ville åstadkomma. 


Nästa spår började på äng, gick över i en skogsglänta (men fortfarande på ängsunderlag), ut på öppen äng igen, över ett snöparti, in i ytterligare en skogsglänta, tvärs över hela ängen och slutade i ett liteet skogsparti. Även här var så många föremål som möjligt fastbundna. I det här spåret lät vi de andra kursdeltagarna röra sig ganska fritt och medan vi belönade ett föremål fick de ställa sig en bit framför oss så han var tvungen att spåra förbi dem, allt för att se hur han reagerade när det var människor i spåret. Det var inga problem. I det här spåret var alla vinklar till vänster och eftersom han har naturligt för att slå till vänster hade han lätt för att reda upp dem. Högervinklar är svårare för honom eftersom han då slår över tom mark och kommer tillbaka till det spår som han redan spårat. I snöpartierna gick han bra i kärnan, men det kan ju också berott på att det var enkelt att gå där. Nästa vinter ska jag prova att lägga snöspår på ställen där det är enkelt för honom att välja att gå runt på bar mark, bara för att testa.


Efter kursen hade vi spåruppehåll en dryg vecka och i tisdags fick han gå ett spår i fina skogen här i Starrmora. Även detta redde han ut jättefint även om jag var nära på att villa bort oss. Vi såg nämligen en pinne liggandes i mossan till vänster om oss men Sid fortsatte spåra rakt fram. Jag stannade strax före vad jag trodde var vinkeln och tänkte se vad han gjorde. Han slog en del men fortsatte spåra rakt fram, så övertygande att jag var tvungen att följa efter. Min tanke var att "helskotta, nu kommer han få utdelning för att följa djurspår", men han tog en vinkel längre fram och ledde mig rakt till slutet. Den pinne vi sett till vänster var antagligen en gammal pinne som legat i skogen ett tag, men det har verkligen gett mig huvudbry.


Saker vi ska tänka på inför framtida spårträning:


Andra spårläggare

Leka in lite klurigheter, typ stockar, bäckar, under/över saker och dylikt.

Pinnpromenader och apporteringsträning vid sidan av, fortsätta med blandat leksaker och pinnar i spåret men in med fler och fler  pinnar i takt med att de ökar i värde.

Inte glömma att träna på skogspinnar!

Lägga två spår och börja med det andra så det blir ett spår med kort liggtid och ett med längre.

Jaktspår, d.v.s stanna en stund vid varje apport så spåret blir betydligt färskare efter varje apport. 

Inte lägga saker synligt utan se till att han måste vinda in sakerna i näsan.

Sätta fast grejerna lite.

Göra raka spår för att få in trycket framåt i linan.

Träna på att kunna stoppa honom på vägen och släppa på honom igen.

Jobba ut mig själv på längre och längre avstånd.

Låta människor störa oss i spåret.


Avslutar med lite bilder som min syster tog under kursen. Det blir nog de sista bilderna jag tar på ett tag då min kamera gått sönder. Som ni kanske ser blir det små streck över hela bilden, har gjort mitt bästa för att tona ner dem, utom på sista bilden då jag tyckte de gav lite läcker effekt.


     

 
 
Emma & Arrac

Emma & Arrac

29 april 2010 23:08

Va intressant att läsa om ert spårarbete. Det var flera saker som är helt nya för mig. Alltid kul att få nya infallsvinklar på saker och ting som man kan testa själv :)

Nu är det inte långt kvar till kursen, vi är så taggade!

Ha det gott!

http://www.hundreda.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Carro - 30 juli 2012 13:30

Jag använder den gröna bollen "Everlasting Fun Ball" som aktiverings- och belöningsboll till både mina egna och dagisets/pensionatets hundar. Den heter "everlasting" och hittills har jag ingenting att säga emot det namnet, trots att jag provat den på...

Av Carro - 30 juli 2012 13:26

En titt in i min vardag hittar du här och här. En titt in på dagis hittar du här. Trevlig läsning!   Vill ni läsa inläggen direkt kan ni följa min nya blogg på www.hundid.se   Hoppas vi ses och hörs! ...

Av Carro - 30 juli 2012 13:19

Jag och Kaj har påbörjat vår agilitykarriär på riktigt genom att ta privatlektioner för en instruktör som heter Sandra Eriksson. Här kan du läsa om våra två första lektioner.   Du hänger väl med till www.hundid.se? ...

Av Carro - 30 juli 2012 13:05

Förra helgen var jag och Kaj i väg på äventyr, närmare bestämt på utställning i Köping. Kaj uppförde sig som en prins och betedde sig som om han aldrig gjort annat än travat vackert och visat upp sig snyggt. Resultatmässigt ner som en pannkaka och up...

Av Carro - 26 juli 2012 22:36

Jag flyttar nu mitt bloggande till www.hundid.se eller hundid.wordpress.com (adresserna leder till samma sida och båda ska fungera att lägga in på t.ex. bloglovin eller Google reader). Anledningen är helt enkelt att det känns mer logiskt att samla al...


Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29 30
<<< April 2010 >>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

RSS


Skapa flashcards