Vi är trötta och helt slut efter två dagars kurs med Maria Hagström. Eller, sa jag vi? Jag menar jag såklart. Hundarna skulle säkert kunna träna lika intensivt hela veckan runt utan att det skulle märkas nämnvärt (utåt).Däremot märkte man på mallebarnet igår kväll att han var riktigt trött, då han satte sig mitt på vardagsrumsgolvet och prat-skällde ut i ingenting. När man då påkallade hans uppmärksamhet var det som att väckan honom ur någon form av dagdröm. Men sova kunde han inte.

Jag har haft två jättehärliga dagar med massa hundträning, massa hundnack, en del icke-hundsnack, en del ploj med kameror och oseriösa mer eller mindre filosofiska diskussioner samt många, många bra tankar och inspiration från Maria. Hon delade under dagarna med sig av tips både kring bl.a nyinlärning av moment, detaljträning vs helhetsträning, lydnadsträning, sökträning och lek.

Just detaljträning vs helhetsträning och att träna mycket kedjor var något jag fick med mig från kursen. Jag gillar inte att träna kedjor. Jag tycker det är så roligt att träna detaljer, peta och belöna massor och ofta. När jag ska träna kedjor vet jag att jag måste släppa igenom att mina detaljer inte blir så bra som jag vill ha dem, för utan helhet så har man inga som helst nytta av att ha tränat massa detaljer. Det är helheten man tävlar med och detaljerna kan bara förhoppningsvis ge några extra poäng (förutom att de är roliga att träna). När Maria tävlingstränar (alltså flera moment efter varandra i en kedja) och något inte fungerar i kedjan så släpper hon igenom det där och då men tittar sedan på vad det var som inte gick som hon ville. Säg att ingången med apporten blev dålig. Då börjar hon med att titta på själva detaljen, fungerar ingång med apport i munnen för sig själv? Om svaret är ja tittar hon på momentet, fungerar ingången i slutet på hela momentet? Och är svaret ja även där tittar hon hur det fungerar med momentet innan eller flera moment innan. Jag gillade det upplägget, det var tydligt, konkret och logiskt - precis som jag vill ha det.

Båda hundarna har gått bra i helgen men av matte fanns det såklart mer att önska. Mina nerver är verkligen inte vad de borde vara och det händer någonting med mig så fort någon ny tittar på när jag tränar. Jag måste träna mer på det. Inte bara gå kurser utan även be vilt främmande människor på BK syna och studera hur det ser ut när jag tränar. Eller bara syna och studera. Elin kom upp med ett belöningssystem för mig själv. Om jag är fokuserad och jobbar bra under träningspasset får jag äta chocklad när passet är slut. Externbelöning för mig som förare :) Vi har pratat en del om rätt sinnestämning och rätt aktivitetsnivå hos hunden under dagarna, och jag tror mer och mer att jag måste tänka så vad gäller mig själv också.

Ta fria följet som exempel. Med alla mina hundar har fria följet en förmåga att ligga tiamässigt i perioder och i andra perioder gå ner till att inte fungera alls. Jag har tidigare inte riktigt förstått vad som är problemet, då jag inte tycker att jag ändrar någonting i träningen. Men nu har jag kommit på det. I de perioder då jag inte fokuserar på  fria följet har jag nämligen en förmåga att belöna slentrianmässigt lite "vad som helst" med resultatet att jag måste reparera massor när jag väl blir duktig på att träna fritt följ igen. Från och med nu ska jag vara benhård - jag går inte fritt följ med någon hund igen om jag inte tränar det. Jag behövde den omskakningen då Maria efter mitt första pass harklade sig lite och frågade "vad är ditt kriterie egentligen?". Jag hade då helt ärligt kunnat säga, jag hade inget. Hur korkad får man vara? Sluta tjabbla runt och börja träna hund istället, fröken Caroline Ersenius.

På det sättet blev det ingen chocklad och jag kände fria följet förbättras bara på andra passet. Jag måste vara mer diciplinerad i min träning, framförallt av fria följet som är så roligt att träna att det är så lätt att göra det "bara ändå". Kvalitet - inte kvantitet. Hört det förut?

Sid har varit en riktig liten pärla under dagarna och skött sig både under och mellan träningarna. Varit pigg och engagerad under träningen och lugn och tyst i buren när det varit paus. Han har fått träna fritt följ och lekt. Vi tittade också på lite fartmoment då jag inte tycker han tar i till max. Fick tips på en lek som går ut på att han ska springa ut och runda en stol och så komma tillbaka till mig för belöning, ett bra sätt att träna både fart ut och fart in på samma gång. Det ska vi pilla lite med till nästa gång.

Askari fick också träna apporteringsgripanden och om det kan ni läsa bra och detaljerat i Linas blogg.

Vi fick också ta del av Marias tankar om sök som jag tänkt summera i hundIDbloggen någon dag framöver när tiden finns för att sätta sig ner och bearbeta det. Vi har också gett oss själva läxor till nästa samling, då det dessutom ska genomföras en tävlingsträning med minst 3-5 moment. SÅ nyttigt!

Nästa samling är i mitten på december, behöver jag säga att jag längtar...?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag använder den gröna bollen "Everlasting Fun Ball" som aktiverings- och belöningsboll till både mina egna och dagisets/pensionatets hundar. Den heter "everlasting" och hittills har jag ingenting att säga emot det namnet, trots att jag provat den på...

En titt in i min vardag hittar du här och här. En titt in på dagis hittar du här. Trevlig läsning!   Vill ni läsa inläggen direkt kan ni följa min nya blogg på www.hundid.se   Hoppas vi ses och hörs! ...

Jag och Kaj har påbörjat vår agilitykarriär på riktigt genom att ta privatlektioner för en instruktör som heter Sandra Eriksson. Här kan du läsa om våra två första lektioner.   Du hänger väl med till www.hundid.se? ...

Förra helgen var jag och Kaj i väg på äventyr, närmare bestämt på utställning i Köping. Kaj uppförde sig som en prins och betedde sig som om han aldrig gjort annat än travat vackert och visat upp sig snyggt. Resultatmässigt ner som en pannkaka och up...

Jag flyttar nu mitt bloggande till www.hundid.se eller hundid.wordpress.com (adresserna leder till samma sida och båda ska fungera att lägga in på t.ex. bloglovin eller Google reader). Anledningen är helt enkelt att det känns mer logiskt att samla al...