Har bloggat om dagens träning på hundid. Förutom den träningen så har jag kört tre kryppass med Askari. Det första var bra, det andra bäst och det tredje katastrof. Bra sammanfattning. Det första gjorde han helt okej men jag började bli osäker på om jag var för petig och selekterade bort sånt som jag egentligen borde belöna.

Andra passet lät jag Susanne titta och säga vad hon tyckte och hon var inne på samma linje som jag. Hon tyckte inte att jag skulle belöna studs eller snabba rörelser även om de var låga, för de har fortfarande inte den attityden jag vill ha i krypet. Askari får jobba utav bara helskotta, man ser vilken huvudvärk han får av att tänka OCH flytta tassarna samtidigt. Stackars lilla belgaren. Han kryper riktigt, riktigt bra faktiskt. Studsen blir färre och färre och de fina kryprörelserna fler och fler, precis som man vill att resultatet ska vara! Tävlingen är ju inbokad om en månad och jag var i valet om jag kanske skulle vara lite mer frikostig med belöningarna och satsa på poäng i alla fall men nu har jag bestämt mig för att fortsätta som jag börjat - med att tänka teknik och attityd. Får han bara in en säkerhet i de lugna, snygga kryprörelserna kommer träningen gå snabbare sen och vi kan hinna bli klara till den 15:e i alla fall. Och blir vi inte det har han tiamässigt kryp nästa säsong!

Tredje passet hade jag precis tagit ut honom från bilen och han var lite gasad, dessutom höll en snygg malletjej på att masseras i samma rum, inte bästa förutsättningarna för bra kryp alltså. Fick till några belöningar men mest var det studs, pip och hets. Har haft kryppaus hela dagen sen men kanske kryper ett par pass senare. Har världens bästa strategi för träningen hemma. Sid sitter i buren när jag tränar Askari och så fort Askari gör ett dubbelstuds eller hetssteg i krypet så får Sid en godbit, på så sätt tränar jag båda hundarna samtidigt. Fy 17 vad jag är smart.

Rubriken syftar till att hela lägenheten är inramad i kompostgaller (det var Sid som tyckte att alla skulle flyttas runt litegrann) och Askari är förtvivlat instängd i ett hörn. Sid möblerar om hela tiden så ibland får Askari en lucka och kan ta sig ut, men han har fått några galler i huvudet för att försöka så han har gett upp den strategin och ger istället mig bedjande blickar om att få lillskiten att sluta. Jag kanske ska försöka sätta stopp för galenskaperna, men den lille är så jäkla söt när han får såna kreativa ryck. Ja, det är fortfarande hundar vi pratar om... Belgare ni vet.

12 pass har det blivit idag, det får väl räknas som godkänt ;) Det går framåt också, vilket väl får räknas som ännu mer okej. Vi kommer inte så mycket framåt utan kryper mest runt på stället. Jag måste försöka få det filmat nån dag för det är riktigt gulligt. Det känns som att det kan bli riktigt bra.

Sid orkade inte riktigt fullt ut alla sina pass idag, märkte att koncentrationsförämågan gick ner mot slutet. Men vi tränar på. Usch vad tråkigt det är med signalkontroll.

Varför blir det en vit rand runt den första bilden i animeringen? Och varför blir bilderna i sååå dålig kvalitet när man sparar dem i .gif? Irriterande.

Jag har lagt in min Twitterblogg i menyn här till vänster (under menyrubriken "Mikroblogg"). Kan ni se den? Jag ser den nämligen klart och tydligt med alla uppdateringar, men Lina kunde inte se den och vi har samma webläsare. Jag tycket det var lite skumt... Ser ni den?

Båda hundarna har fått fyra pass var nu när jag kom hem. Fyra gånger två borde bli åtta som gånger max tre minuter inte borde bli mer än en halvtimme. Varför har jag tränat i en timme då? Jag skyller på att hundbyten och godbitsfix m.m tar tid men egentligen vet jag att jag tränat alldeles för långa pass. Bakläxa.

Askari har fått krypa alla fyra passen och ja, det går helt okej. Nu jobbar vi med helt frivilliga kryp. Jag har använt targetstick (fast) för att få in bakbensrörelser från sida till sida och förra veckan körde jag ett par pass med godbitar i handen för att få ner tempot och lite lugnare. Intensiteten blir fortfarande på tok för hög ibland, framförallt mot slutet av ett treminuterspass. Jag måste vara jättenoga med att köra korta kryppass, helst inte mer än en och en halv minut. Jag friar mycket så han får upp och röra på sig. När intensiteten går upp kommer båda bakbenen på samma gång, det blir lite frustrationspip och nys och fnys. Inte alls den attityd man vill ha. För det mesta har han dock krypit riktigt bra, jag har stått på knäna och belönar i normal huvudhöjd (alltså inte nere mellan frambenen som många verkar göra). Jag tycker att en för låg huvudrörelse ger för mycket framvikt och då åker baken upp. Jag klickar och belönar också alla tyngdförflyttningar, d.v.s när han lägger vikten bakåt eller lägger vikten under sig. Försöker tvinga mig själv till att fortsätta tänka precision trots att vi ska tävla om några veckor.

Sid har fått träna utgångsställning, sitt och stå och det går bra. Har inte så mycket mer att säga där mer än att det är skamligt hur kort vi har kommit i lydnadstränandet. Han har fruktansvärt härlig attityd i alla fall och börjar bli en shapingklok hund. Härligt att verkligen se hur hjärnan går på högvarv. Tycker synd om människor som lockar in alla lydnadsbeteenden och aldrig får se det där, när hunden ser alldeles shejpig ut. Sid är också en väldigt, väldigt söt valp. Jag har svårt att tro att världen någonsin skådat något sötare.

Nej, ska väl ta och plugga lite även om det bär emot. Tror provet idag gick helt okej men inte alls så bra som jag förväntat mig.

So long!

Tittade lite på plastikkirurgerna på TV4+ i går kväll och blev så fruktansvärt upprörd. Nioåriga Hampus tyckte att han hade för stora öron och skulle förminska dem och göra dem mindre utstående. När de tittar i spegeln och kirurgen visar Hampus hur hans öron skulle kunna bli säger Hampus att "sådär vill jag inte ha det, jag ser ut som en tjej!". "Nej, det är JÄTTEfint, såna här öron skulle jag vilja ha!" säger kirurgen då. När den NIOåriga pojken sen ligger på operationsbordet och gråter och skriker att han inte vill opereras, så kämpar både kirurgen, sjuksköterskorna och MAMMAN för att han ska ta sitt förnuft till fånga. Hampus gråter att han vill hem, men de fortsätter tjata på honom. I trailern för nästa avsnitt ser man Hampus gråtandes "varför gjorde jag den här operationen?", antagligen hade han jätteont.

HUR kan man utsätta sitt barn för något sånt här? Hur kan man som förälder uppmuntra sitt barn till att göra en plastikoperation och dessutom tjata på det när det uttryckligen säger att det vill åka hem och inte vill opereras? Vart är samhället på väg när en jättesöt, nioårig pojke vill plastikoperera sig?

Askari får krypa sisådär fem-tio pass om dagen, skulle behöva betydligt fler om vi ska va startklara i november. Sid får nöta utgångsställningar, till nästnästa helg ska jag ha bra, hundra procent frivilliga utgångsställningar utan kloss. Observera att de ska vara bra och frivilliga. Det går framåt med staplande steg men äntligen känns det som om poletten trillat ner, han har en bakdel och han kunde bli medveten om den!

Vi tränar massa annat jox också men mest sök-, roligheter- och vardagsgrejer har jag upptäckt. Börnis frågade mig häromdagen om jag inte tänkt och träna lydnad med honom överhuvudtaget och jo, det kommer jag väl inte riktigt undan. Så nu är det signaler på stå, sitt och ligg, utgångsställningar och mer fritt följ träning som ska till.

I helgen ska vi antagligen träna, sök... Åsa frågade om jag ville hänga med upp till Gimo och träna och ja, det tackar man ju inte nej till. Om det inte vore för att jag lovat Fredrik en helhelg hemma före alla kurser som drar igång nästa helg. Nu blev det så lyckat att han blev överlycklig över att han kunde få en hel helg ensam i grävmaskinen och inte ens behövde bekymra sig om att köra mig någonstans. Fast Åsa vet inte om det än, ska ringa henne i morgon (sch... hemlis!).

Jag är jättetrött som ni märker, ska hoppa in i duschen och hoppa i säng nu. Plugga inför terminens första prov i morgon, känner mig rätt väl förberedd men man vet ju aldrig.

G'natt! 

Mailade bloggagratis (förlåt; bloggplatsen) och fick till svar att de jobbar på att man ska kunna lägga inläggen i flera kategorier, det var tydligen fler än jag som önskat detta. Så jag hänger nog kvar här ett tag till, framförallt nu när jag upptäckte att jag kan lägga in en Twitterfeed i en menyavdelning här till vänster.

Ska även börja pilla på en animation till headern då de berättade att det fungerade så länge man gjorde bilderna max 500 px breda. Så här ska photoshopas! Åh nej, det har jag ju verkligen inte tid med!