Direktlänk till inlägg 11 maj 2009
Det diskuteras i bloggar och på forum om aktiva hundraser och hur mycket dessa kräver och jag tänker ge mig på att så här mitt i natten skriva ner lite egna tankar kring det hela...
Jag tränar väldigt mycket av förståeliga skäl eftersom jag går den utbildningen jag går. Jag har inte haft någon vidare struktur på träningen utan gjort det som fallit mig in, uppletande och planträning, lite skolgårdssök och inomhusshaping har gärna kunnat trängas ihop på samma dag. Lägg till en del promenader, stallmiljön, mycket hundar och annat som påfrestar så ser man att det är en hel del aktivering på en dag.
Bra? Dåligt?
Läser man på forum och i bloggar känns det som att många önskar kunna ge just den vardagen åt sin hund, och en del åsikter säger att ska man ha hund av aktiv sort så är det precis den vardagen man måste kunna ge sin hund. Annars går direkt råden till att skaffa hund av sällskapstyp.
Men, om jag ser till de hundar som jag tränar och hur de svarar på den här typen av vardag så skulle jag aldrig kunna rekommendera den till en vanlig människa, som inte läser en hundsportutbildning och har alla möjlighet i världen att träna dygnet runt.
Aktivering skapar behov. Ebba blev fullkomligt nipprig, förväntan låg alltid skyhög så fort vi skulle ut och göra någonting. Och eftersom jag tycker det är så kul att träna har jag så svårt att låta bli, därav att vi aldrig riktigt landade och tänkte kvalitet istället för kvantitet. Det var i denna veva jag fick in pip i fotgåendet. Men det är så lätt att tänka "hon kopplar ju av inne" och inte se vad som verkligen händer ute på träningsplan.
Nu har jag blivit bättre, men det behövdes några allvarliga samtal med syster för att inse att vi liksom inte kom någonstans på det här sättet. Idag försöker jag köra kvalitativa pass, korta, genomtänkta och med ett tydligt mål. Inte träna "bara för att". Inte jobba med hundra kriterer samtidigt. Idag har vi inte längre pip i fria följet.
Med detta vill jag inte ha sagt att påståendet att aktiva hundar behöver aktiveras bara är en myt, för det är ju också någonting som kan påstås ibland. "De behöver inte alls tränas jämt, lär man de koppla av inne så är det inga problem". Förvisso, det är kanske inga problem inne. Men hur blir träningen?
Om jag har mycket teoretiskt att göra i skolan och behöver spendera mycket tid framföra datorn så ligger båda Ebba och Askari på rygg i varsitt hörn av soffan och snarkar. So far, so good. MEN, det är ju samma sak här - vad händer egentligen på träningsplan?
Idag var precis en sådan dag då jag har suttit bänkad med näsan i böcker hela eftermiddagen och hundarna har snarkat. På kvällen fick jag för mig att jag skulle gå ut och träna lite, sådär spontant och ogenomtänkt. Fy. Båda hundarna helt övertända och någon kvalitativ träning var ju bara att stryka. Det bästa jag gjorde idag var att demonstrera omvänt lockande för Bea och Sofie med båda hundarna, det var sånt de behövde efter en hel dag på soffan.
Vad vill jag ha sagt med det här då? Att lagom är bäst? Ja, kanske. Men också att man inte bara kan stirra sig blind på vad som händer hemma, vilket många gör. Utvärdera hellre vad som händer i träningen vid en viss mängd aktivitet. Hur ska jag lägga upp det för att få optimala resultat? Jag tror nog att man KAN träna väldigt mycket, så länge det är BRA träning - d.v.s kvalitativt och genomtänkt. Men jag tror INTE att man kan träna som jag gjorde förut, varken vi eller hundarna har kapacitet att hålla fokus och koncentration på det sättet. I så fall skulle det vara att hundarna är bättre på det, men brister vi i koncentration har gärna hundarna en tendens att göra det också (fullt förståeligt).
Jag använder den gröna bollen "Everlasting Fun Ball" som aktiverings- och belöningsboll till både mina egna och dagisets/pensionatets hundar. Den heter "everlasting" och hittills har jag ingenting att säga emot det namnet, trots att jag provat den på...
En titt in i min vardag hittar du här och här. En titt in på dagis hittar du här. Trevlig läsning! Vill ni läsa inläggen direkt kan ni följa min nya blogg på www.hundid.se Hoppas vi ses och hörs! ...
Jag och Kaj har påbörjat vår agilitykarriär på riktigt genom att ta privatlektioner för en instruktör som heter Sandra Eriksson. Här kan du läsa om våra två första lektioner. Du hänger väl med till www.hundid.se? ...
Förra helgen var jag och Kaj i väg på äventyr, närmare bestämt på utställning i Köping. Kaj uppförde sig som en prins och betedde sig som om han aldrig gjort annat än travat vackert och visat upp sig snyggt. Resultatmässigt ner som en pannkaka och up...
Jag flyttar nu mitt bloggande till www.hundid.se eller hundid.wordpress.com (adresserna leder till samma sida och båda ska fungera att lägga in på t.ex. bloglovin eller Google reader). Anledningen är helt enkelt att det känns mer logiskt att samla al...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 |
22 |
23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|