Diskussioner om hundars farlighet koncentreras ofta kring området kring munnen, men något väldigt underskattat är de otroligt kraftfulla tassarna. En charmerande gul liten varelse väckte mig i går morse med att sträcka sig i sängen med en framtass rakt på min mage. Blåmärke och stort rivmärke till följd, tackar för den. God morgon själv. Jag kommer nog alltid ha ärr kvar från förra dusten med denne varelses tassar. Tänk vilken kraft!

Askari är mycket tassar. Hans favoritposition är i knät på Anders med en healande tass på Anders panna. Han lägger gärna en tass på bröstet när man klappar honom och när han ligger och sover är det tassar som rör sig s t ä n d i g t.

Jag har hört, och detta ska tydligen vara en erkänd diskussion i brukskretsar, att hundar som gärna använder sina tassar är hundar med bristande föremålsintresse. Att tassande i övrigt alltså ska gå igen i förhållandet till föremål och då som ett sätt att få igång föremålet till ett byte. Men att tänka att tassandet med människor ska vara av samma anledning som tassandet med föremål är väl ändå en lite märklig parallell att dra? Jag kan tycka att parallellen mellan tassande på föremål och bristande föremålsintresse också är lite märklig. I så fall skulle ju ordet föremålsintresse kunna bytas ut mot kamplust eller dylikt, då det låter som att det bara är intresse med munnen som räknas, "gripintresse". En hund som tassar med föremål har ju helt klart ett intresse för föremålet och det finns väl ingenting som säger att det skulle vara svårt att få en sådan hund att plocka föremål med munnen?

Vet inte var jag vill komma med frågeställningen, orden bara rullar ur tangenterna den här tidpunkten på dygnet (då de flesta av mina "tankeinlägg" faktiskt är skrivna). Men att Askari som gärna leker som en katt och som är tassar till 200 och inte bara till 4 skulle lida av bristande föremålsintresse går inte riktigt ihop i mina öron. Idag låg han och fullkomligt stirrade ut Linas pojkvän Glenn för att han sett honom med en tross tidigare under eftermiddagen. "Plocka fram min leksak då karlskrälle" såg han ut att tycka. Tror han har lyckats charma Glenn också, eller har jag fel?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag använder den gröna bollen "Everlasting Fun Ball" som aktiverings- och belöningsboll till både mina egna och dagisets/pensionatets hundar. Den heter "everlasting" och hittills har jag ingenting att säga emot det namnet, trots att jag provat den på...

En titt in i min vardag hittar du här och här. En titt in på dagis hittar du här. Trevlig läsning!   Vill ni läsa inläggen direkt kan ni följa min nya blogg på www.hundid.se   Hoppas vi ses och hörs! ...

Jag och Kaj har påbörjat vår agilitykarriär på riktigt genom att ta privatlektioner för en instruktör som heter Sandra Eriksson. Här kan du läsa om våra två första lektioner.   Du hänger väl med till www.hundid.se? ...

Förra helgen var jag och Kaj i väg på äventyr, närmare bestämt på utställning i Köping. Kaj uppförde sig som en prins och betedde sig som om han aldrig gjort annat än travat vackert och visat upp sig snyggt. Resultatmässigt ner som en pannkaka och up...

Jag flyttar nu mitt bloggande till www.hundid.se eller hundid.wordpress.com (adresserna leder till samma sida och båda ska fungera att lägga in på t.ex. bloglovin eller Google reader). Anledningen är helt enkelt att det känns mer logiskt att samla al...